SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
DRYAD drya4d, f.; best. -en; pl. -er. Anm. Förr användes i obest. sg. äfv. (särsk. i poesi af rytmiska skäl) den lat.-gr. formen: Atterbom i Phosph. 1810, s. 11, Almqvist i Hermes 1821, 2: 196 (i prosa), Dens. Törnr. 1: 138 (1839).
Etymologi
[jfr t. dryade, eng. dryad, fr. dryade, lat. dryas (-adis); af gr. δρυάς (-άδος), till δρῦς, träd, ek (jfr TRÄD)]
i den grekiska mytologien: trädnymf, skogsnymf; kvinnligt naturväsen hvars lif ansågs förbundet med trädets däri hon bodde. Stiernhielm Parn. 1: 10 (1651). Dryaden dansar, Faunen ler. Kellgren 2: 226 (1778). Guldlockig, fram / Ur ekens stam / Dryaden tittar. Stagnelius (SVS) 1: 335 (c. 1820).
Spoiler title
Spoiler content