SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
DUFVIG, adj.
Ordformer
(dufvog Linné)
Etymologi
(†) fuktig. Linné Ungd. 2: 128 (1732). Inga dufvige blad (må) någensin gifvas (silkesmaskarna). SvMerc. IV. 2: 154 (1758).
Spoiler title
Spoiler content