publicerad: 1923
DÄFVIG, adj.
Ordformer
(däfvog Stridzberg Åkerbr. 51 (1727), Broocman Hush. 2: 204 (1736). däfvug Linné Ungd. 2: 285 (1734))
Etymologi
(†) fuktig, däfven. Solen .. uthtörkar alla pussar och dääffwiga rum. PJGothus Spangenberg Apg. 48 (1607). CFDahlgren 1: 140 (1826).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content