SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1917  
EFTERGIFT äf3ter~jif2t, r. l. f.; pl. (i sht i bet. 3 a) -er.
vbalsbst. till EFTERGIVA (o. GIVA EFTER). — särsk.
1) (numera bl. i skriftspr., mindre br.) till EFTERGIVA 1: efterskänkande (av ngt), avdrag l. avkortning l. avprutning (på ngt), lindring (i ngt). Eftergift av, på (förr äv. i) en fordran o. d., av en rättighet. Publ. handl. 1: 117 (1719). Fåfängt sökte konungen .. utverka eftergift på detta vilkor. Geijer II. 3: 341 (1834). Lindring eller eftergift af de gudomliga straffen. V. Rydberg i GHT 1872, nr 239, s. 1. Eftergift å priset. Auerbach (1908).
2) (numera föga br.) till EFTERGIVA 2: tillgift, förlåtelse. Swedberg Cat. 363 (1709). Menniskiors fehl förtjena eftergift, när lag i sig sjelf är mörck. Höpken 2: 655 (1765). Syndernas förlåtelse, d. ä. eftergift af den ärfda och förvärfda skulden. Melin Pred. 1: 49 (1844).
3) till EFTERGIVA 3: handling(en) l. förhållande(t) att ngn l. ngt giver efter l. giver vika.
a) till EFTERGIVA 3 a: medgivande, undanfallande; koncession. Göra eftergifter. Bekväma sig till eftergift(er). Tvinga någon till eftergift(er). Blidka någon genom eftergifter. Eftergift åt någon, för någons krav l. önskningar. Slapp eftergift åt tidens dåliga tendenser. Lind (1738). Sedan Herrarne funnit förmån af deras första eftergifter, visade de sig ganska benägne att lämna nya friheter. Schröderheim Robertson 1: 54 (c. 1794). En frivillig eftergift för sinlighetens tillskyndelser. Nyblæus Rel. upps. 130 (1868, 1874). Förgäfves sökte Richelieu förmå till eftergift: den svenske konungen tog ej föreskrifter, han gaf dem. M. Weibull i Ill. Sv:s hist. 4: 238 (1881).
b) (i fackspr., föga br.) till EFTERGIVA 3 c: förhållande(t) att ngt giver efter l. giver vika för tryck l. stöt(ar) o. d., eftergivande, upphörande av motståndet (hos ngt). Cederschiöld Qv. slägtlif 2: 295 (1837). (Urinen utkastas) genom sammandragning af blåsans muskelhinna och eftergift af dess slutmuskel. Lundberg Husdj. sjukd. 383 (1868).
4) ridk. till EFTERGIVA 7: om eftergivande av tygel. Handens eftergift eller sänkning. Ungern-Sternberg Bourgelat Newc. 17 (1752). Ehrengranat Ridsk. II. 1: 65 (1836).
Ssg (till 3 a): EFTERGIFTS-POLITIK. V. F. Palmblad i Tiden 1848, nr 129, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content