EFTERSKÖRD äf3ter~ʃœ2rd, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[till EFTER- 8 c; jfr d. efterhøst, efterslæt, eng. afterharvest, aftercrop, ävensom holl. naoogst o. t. nachernte, nachlese]
senare l. förnyad skörd, (mindre givande) skörd som göres efter den egentliga o. huvudsakliga; hopsamling o. upplockning (osv.) av det som kvarlämnats vid den egentliga skörden; äv. konkret om det sålunda skördade l. hopsamlade; jfr EFTERBÄRGNING, EFTERHÄMTNING I, EFTERPLOCKNING, EFTERSLÅTTER. Bureus Suml. (före 1647; på opag. blad i slutet av hskr.). När man vid årets slut får hämta en efterskjörd af dessa (citron-)träd, så prässas Limonie saft. Oldendorp Evang. br. missionsarb. 1: 143 (1786). Fröknarne .. matade mig flitigt med efterskörden af bigarrau's, samt förstlingen af astrakaner. Törneros Bref 1: 149 (1825). En efterskörd, då vinbärgningen är slut. Jes. 24: 13 (öv. 1904). Efterskörd af klöfvern. LAHT 1912, s. 37. — bildl. Elbers tömde sin lemonad .., lät ännu tungan upphemta en efterskörd af välbehag på läpparne. Almqvist Am. H. 2: 215 (1840). Ingen skulle hafva väntat, att der Gustaf den förste gått fram med sin räfst, något skulle hafva lemnats öfrigt för en efterskörd. Carlson Hist. 5: 130 (1879; med avs. på reduktion av kyrkogods). särsk. [jfr motsv. anv. av d. efterslæt, holl. naoogst o. t. nachlese] i fråga om litterärt l. vetenskapligt arbete o. d. (Efter Humboldts undersökningar om Perus vegetation) finner man här blott en efterskörd af några få arter. Wikström Årsber. t. VetA 1827, s. 138. Äfven efter de uttömmande undersökningar, man i sednare tider gjort rörande Gnosticismens ursprung, (vore) en efterskörd .. att göra. Agardh Theol. skr. 1: 107 (1843, 1855). En rik efterskörd af folkvisor. Frey 1849, s. 48. A. Hjelt i Fennia XVI. 2: 66 (1900).
