publicerad: 1918
EFTERSLÅ äf3ter~slå2, v. -slår, -slog, -slogo, -slagit, -slagen. vbalsbst. -ENDE, -NING (†, Lex. Linc. (1640; under sicilimentum)), -SLAGNING; jfr EFTERSLAG.
Etymologi
1) [till EFTER- 7; jfr fsv. sla äptir] (numera bl. i skriftspr., i sht i pass. o. ss. vbalsbst. -ende) efterspana, slå efter (en brottsling l. rymmare l. flykting o. d.), söka efter (ngn l. ngt); förr äv.: sätta efter, förfölja, jaga (ngn). G. I:s reg. 28: 353 (1558). Dhe Missdådare och Ogiernings Männ som för dheres brått äre angifne, hafwer jagh låthit effterslå. HSH 31: 492 (1664). Wj .. dem (dvs. våra fiender) må tappert effterslå. Börk Darius 676 (1688). En lösdrifvare efterslogs af marinvärfvare. Ödmann Hågk. 93 (1801). (Du kan) med trygghet göra ed, / Att hvad som efterslås ej fins i dina händer. Remmer Tart. 83 (1821). Polisen bör .. efterslå och anhålla från tjensten afvikne arbetare, lärlingar och sjömän. FFS 1903, nr 45, s. 59.
2) [till EFTER- 7; jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (numera bl. ngn gg i skriftspr.) slå upp o. se efter l. taga reda på (ngt i en bok o. d.), söka upp (ngt i en bok l. förteckning o. d.), slå efter (ngt); förr äv. med det ord som betecknar boken osv. ss. dir. obj.; jfr SLÅ EFTER. At (Ni) .. wille vthi Consistorij protocoll effterslå låta, hwad där finss, på den tijden dän saken där examineradess. Växiö domk. akt. 1671, nr 176. Domare .. / Med ögat fullt med sömn Lagboken efterslå. Triewald Lärespån 81 (1712). Hvar och en af de i värdet på Q förekommande sinuslogarithmerna måste .. efterslås. C. G. Spens i VetAH 1819, s. 62. Två notarier (tura om) .. att i röstlängderna efterslå och anteckna (de) väljande. Lundin N. Sthm 183 (1888). Vid efterslagning i författningssamlingar och lexikon. Siwerts Eldens återsken 105 (1916).
3) [till EFTER- 8 c] (†) slå (en äng o. d.) omigen, verkställa efterslåtter. Thet Grääs som .. i effterslåningen affbärghas. Lex. Linc. (1640; under sicilimentum). Efterslå (lat.) sicilire pratum. Bureus Suml. (före 1647; på opag. blad i slutet av hskr.).
4) [till EFTER- 8] mus. dels i uttr. efterslagen ton, l. vanl. i pl. efterslagna toner, ton(er) som anslås l. inträder (inträda) senare än övriga till samma ackord hörande toner; dels (föga br.) ss. vbalsbst. -slagning, = EFTERSLAG 4 a. Londée Kellner 18 (1739: efterslagning). Bagge Richter Harm. 108 (1870). Fröberg Harm.-lära 1: 187 (1878).
5) [till EFTER- 11 c; jfr motsv. anv. i d., ä. holl. o. t.] (†) slå (mynt o. d.) efter mönstret av (ett annat), eftergöra, efterapa (mynt o. d.). Schultze Ordb. 4498 (c. 1755). Brottet är lika groft, antingen någon efterslagit guld, silfver eller kopparmynt. Nehrman Inl. t. jur. cr. 172 (1756).
6) [till EFTER- 4] (†) slå av, låta pruta av, efterskänka. Desse hafva .. eftergifvit skiutsp(enninga)r för hvar sin mil .. Erick Ersson (har) ock efterslagit för en mil. Offerdals kyrkoarkiv Ser. N. II. 1: 263 (1779).
Spoiler title
Spoiler content