EFTERSÅNG, r. l. m.; best. -en.
(†) sång som till hedrande av ngns minne sjunges vid hans begravning. Ant. saml. 142 (1696). Bouppteckn. 1699. — bildl.: eftermäle. Förtärer (husfadern) alt (dvs. all sin egendom), och leefuer (dvs. lämnar) inthet sin Hustru och Barn, så är thet honom en ond efftersångh, så länge Man kommer honom i hogh. Leuchowius Zader 475 (1620).
