SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1919  
EFTERVÄNTA, v. -ade; se för övr. VÄNTA.
Etymologi
[till EFTER- 7; jfr ä. d. eftervente, ävensom ä. nysv. vänta efter (ngt), vänta på (ngt)]
(†) vänta på (ngn l. ngt), längta efter (ngn l. ngt). Svar på thet danske manif. 1644, s. B 4 b. E(der)s Ehrew(ördighe)ttz swar .., dett iagh lenge effterwäntat hafwer. Växiö domk. akt. 1662, nr 158. En dödelig sjuk som längtar efter att tala med någon, kan ligga länge nog innan den dör, men så snart den efterväntade kommer, dör den strax. Westerdahl Häls. 439 (1764).
Spoiler title
Spoiler content