EFTERVÄRK äf3ter~vær2k, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(förr ofta skrivet -verk)
Etymologi
[till EFTER- 8; jfr d. eftervee o. eng. afterpain, ävensom holl. nawee o. napijn, t. nachweh, n., nachwehe, f.]
värk l. smärta som följer efter (en operation l. svårare sjukdom o. d.). Dalin(1850). För att stilla eftervärk vid extraktion gifver man 1 droppe af 1 % nitroglycerinlösning på ett halft glas vatten. Welin Hvad nytt i prakt.? 2: 72 (1895; om smärta efter tandutdragning). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i d. (alltid pl.), holl., t. o. eng. (i alla de tre nämnda spr. vanl. pl.); jfr (med avs. på pluralen) äv. fr. douleurs après l'enfantement, nylat. dolores post partum] vanl. i pl., om efter förlossning uppträdande, om födslovärkar påminnande smärtor vilka härröra av livmoderns sammandragning o. bidraga till efterbördens utdrivande. Hoorn Välöfv. jordg. 1: 314(1697). Emot eftervärkar (brukades) några droppar (blod) af funiculo umbilicali (dvs. navelsträngen). Linné Ungd. 2: 194(1732). Effter-verk som barna-föderskor hafva. Serenius(1734; under after-pains). De (förlossnings-)värkar (kallas) .. eftervärkar .., hvilka dels utdrifva efterbörden, och dels stundom fortfara längre eller kortare tid efteråt. Cederschiöld Qv. slägtlif 2: 28(1837). Collin Ordl.(1847: Eftervärk). Lütken Läkaren 521(1902).
b) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (föga br.) bildl.: efterkänning, eftersläng(ar). Riksdagen och dess literatur ockupera (ännu) alla sinnen. Året går om, innan eftervärkarna deraf satt sig hos våra bokpressar. Tegnér 5: 307(1823). Eftervärken af ett långt och förfärligt krigs oredor. Topelius Fält. 4: 208(1861, 1864).
