SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2019  
VÄRLD 4rd, r. l. f.; best. -en (G1R 1: 111 (1523) osv.), i bygdemålsfärgat spr. äv. väla (Tidfördrijf A 1 b (c. 1695) osv.); pl. -ar (Columbus (SVS) 2: 221 (c. 1680) osv.) ((†) -er Fernander Theatr. 497 (1695)).
Ordformer
(varden (-dh-), sg. best. c. 1640. verd (w-, -dh) 15251889. verld (w-, -dh) 15241921 (: verldsåskådningens). versens, gen. sg. best. c. 1640. väla (w-, -äh-, -ää-), sg. best. c. 1695 osv. vär (w-, -æ-) 1549 (: wærsporten)1688 (: nederwär). värd (hw-, u-, w-, -æ-, -dh) 15231889. värld (w-, -dh) 1559 osv. værdt 1527. weld 1599. werelden, sg. best. 1687. werl- i ssg 1528 (: werlzman). werldt 1561. wälar, pl. c. 1680. wält- i ssg 1724 (: Wältkula). wärlzens, gen. sg. best. 1629)
Etymologi
[fsv. väruld; motsv. fd. vereld (d. verden), fvn. verǫld (nor. nn. verd), fsax. werold (mlt. werlt, werlde), mnl. werelt (nl. wereld), ffris. wrald, fht. weralt (t. welt), feng. weoruld (eng. world); germ. ssg av ett ord med bet.: man (se VÄR-) o. ÅLDER. — Jfr ALSTER, sbst.2, DECEMVIR, SEPTEMVIRAT, VARULV, VIRIL, VOLAPÜK, VÄRLDSLIG, VÄRLDSLING]
utom i 2 c η, 5, 6 b α vanl. i sg. best.
1) om helhet som utgörs av alla företeelser som existerar (o. de villkor l. betingelser som gäller dem emellan) (jfr SKAPELSE 1 b); särsk. i fråga om livet (o. dess förlopp) l. ett skeende utifrån ett kosmiskt l. universellt perspektiv, tillvaro; särsk. i sådana uttr. som världens lopp (se LOPP 4 e) l. gång, världens undergång (jfr UNDERGÅNG, sbst.1 2), låta världen ha sin gång (se GÅNG I 11 b); i sht förr äv. i uttr. världens bok, om världshistorien (se BOK, sbst.2 1 a λ γ'); jfr 3 c. Sådan är världens gång. Genom trona befinnom wij ath werlden är fulboordhat genom gudz oord. Hebr. 11: 3 (NT 1526). Berömmom Herrans stora macht, / Som werldens grundwal hafwer lagt. Ps. 1695, 230: 4. Newton, och efter honom oräknelige, hafva visat, at Cartesius gjort räkning, verlden oåtspord. Dess konstbyggnad tålte ej, at på närmare håll och stycke-vis skärskådas, än mindre ville Naturen kännas dervid. VetAH 1753, s. 250. Om man med värld menar jorden och tillika alla himmelska kroppar, eller allt, som är skapadt på en gång, så kan det ej blifva flera än en värld, till hvilken man räknar all ting, som har varelse. De Rogier Euler 1: 235 (1786). Då verlden är en kedja af förändringar, så måste (osv.). Lidbeck Anm. 27 (1817). Det stora klotet, på hwilket wi menniskor bo .. är blott en liten del af werlden, det will säga af allt det, som Gud har skapat. Berlin Lrb. 162 (1852). Frågan om hur länge världen skulle kunna bestå ägde knappast någon aktualitet under de allra första stadierna av mänsklighetens kulturella utveckling. Lundmark Världsallt. 3 (1941). Världens undergång skulle vara en fullt uthärdlig tanke om det bara vore möjligt att ta en cigarett efteråt. Engdahl Cigarett. 120 (2011). — särsk. i fråga om tid; särsk. i uttr. med bet.: förr i tiden (se äv. β), särsk. en gång l. förr i världen (se FÖRR, adv. I 1 a), gammalt i världen (se GAMMAL 7 b), en tid i l. på världen (se TID, sbst. 4 d), förr äv. dels i världen, dels för längesedan i världen. The(n)ne näruara(n)des snödho werld. Gal. 1: 4 (NT 1526). Jag mins att då jag var hos farbror och faster i verlden .. så brukade jag alltid gömma de kakor jag fick till kaffet. Benedictsson Peng. 234 (1885). Jag var en bra kvinna en gång i världen. Cavallin Kipling Gadsby 46 (1897). Men så kom han att tänka på att han hade en bror, som för länge sedan i världen var utrest till Amerika. Lagerlöf Troll 2: 69 (1921). jfr EFTER-, HEDNA-, UR-VÄRLD. särsk.
α) i emfatiska uttr. som betecknar mycket lång tid, särsk. dels från världens begynnelse, i all världens tid, i (förr äv. uti) alla världens dagar l. tider (se DAG I 5 f α resp. TID, sbst. 4 f ε), så länge (som) l. medan (förr äv. emedan) världen står (se STÅ, v. II 25 b), så länge världen varar, intill världens ände (jfr 3 b α), alltid, för evigt, dels aldrig i världen (jfr ALDRIG 1 c β), aldrig i världens tider (se TID, sbst. 4 f ε), aldrig någonsin. Gudhi är all hans wärk kunnogh frå werldzens begynnilse. Apg. 15: 18 (NT 1526). Nogre holmar .. hvilke i all verldhssens tidh haffver hörtt till konghsgorden. OxBr. 5: 268 (1624). Uti osynlig måtto, är .. (Jesus) när osz alla dagar in til Werldenes Ende. Swebilius Cat. 2: 48 (1689). Så länge någon tid och Werlden ännu warar. Frese VerldslD 8 (1715, 1726). Hon ändtlig i hans famn som lågat, / Sin första kyss i verlden vågat. Bellman (BellmS) 19: 249 (1793). Försök inte få mej med på en sån där skrivelse. Det går aldrig i världen. Lo-Johansson Förf. 101 (1957).
β) i fråga om viss gm attributiv bestämning avgränsad tid (med särskild tanke på förhållanden l. sedvänjor förknippade med de människor som lever l. har levt under denna tid); särsk. i sådana uttr. som nya världen (jfr 3 a; se NY, adj. 4 b), vara av gamla världen, härröra från en äldre tid, vara gammaldags; förr äv. i uttr. (ut)i (den) förra världen, förr i tiden, i äldsta världen, i äldsta tid. Nu vthi denna tid och elliest i förra werlden. Schück Wivallius 1: 72 (i handl. fr. 1629). Dhen swagaste måste altijdh hålla Liwset .. Vthan twifwel taget aff dhen gambla Werlden, då dhen siuka gaffz vthi sitt yttersta, Liws i Handen. Grubb 124 (1665). Alla stora Capitainer uti den förra wärlden .. hafwa för all ting låtit sig wara angelägit, icke hafwa månge, utan gode och dugelige Såldater. Porath Pal. Föret. 1 (1693). At såsom första werlden från skapelsen til syndafloden warade twå tusende år .. så skulle däraf följa (osv.). Murbeck CatArb. 2: 201 (c. 1750). I Hjeltetiderna (i äldsta verlden och för några sekler sedan) ärkändes kroppsstyrkans rättigheter mera. Thorild (SVS) 1: 448 (1782). Han var en man av gamla världen, det kunde man se därpå, att han begagnade byxor, som inte räckte längre än till knäna, och inte hade stövlar, utan skor. Lagerlöf Mårb. 276 (1922).
2) om den del av världen (i bet. 1) som omfattar (förhållanden l. förutsättningar som betingar l. hör samman med) människans (tidsbestämda) jordiska tillvaro; särsk. liktydigt med: jordeliv l. timlighet; i religiös l. kyrklig mening ofta i motsättning till: himmelriket l. livet efter detta (ibland med inbegrepp av l. särskild tanke på syndfullhet (se c β)); särsk. med förtydligande bestämning i uttr. denna världen l. här i världen, särsk. i uttr. inte veta av denna världen, inte vara vid (fullt) medvetande (särsk. i fråga om att vara redlöst berusad). Ath .. (Gud) hafuer vtsendt sin eenda son j werlden. 1Joh. 4: 9 (NT 1526). Thenne förgengelighe werldt. HH XXXIII. 1: 164 (1561). Så at Barcken bleef så drucken, at han eij wiste af denna werlden. ConsAcAboP 4: 369 (1677). Och denne Wår devotion skal aldrig uphöra eller utslockna .. så länge Wi här i werlden lefwe. HC11H 7: 186 (1686). Hej! sade Fredman hvar gång han hörde Valdthorn börja skråla, / .. Verlden är ej så ful, som vi hänne ängslig afmåla. Bellman (BellmS) 1: 24 (c. 1769, 1790). Arbetet var .. det enda (han) trodde på här i världen. Bolander HerrKr. 8 (1946). Vad jag vet är att alla tycker att jag är underlig, sa jag. Men det är inte jag som är underlig, det är världen. Johansson GogAns. 64 (1989). — jfr PRÖVNINGS-, VARDAGS-VÄRLD. — särsk.
a) i uttr. som betecknar att ngn föds; särsk. i sådana uttr. som dels vara l. bliva född till världen (se FÖDA, v. II 1 c), skåda världen (se SKÅDA 1 t δ), komma l. födas (hit) till världen, dels föda ngn till (förr äv. hit till l. hit i) världen (se FÖDA, v. II 1 c), bringa l. skaffa l. sätta ngn till världen (se BRINGA, v. 1 d β resp. SKAFFA 5 a α resp. SÄTTA, v.3 I 5 i). Carl IX Rimchr. 1 (c. 1600). Christelige Döds-Tankar Wid .. Fru Ingeborg Flemmings graf; Hwilken åhr 1657. den 25. Julii föddes hit til werlden. Frese VerldslD 124 (1726). Att Gustaf Adolf kom till världen bittida om morgonen, ansågs .. hafva varit af god betydelse. Hallenberg Hist. 1: 3 (1790).
b) i uttr. som betecknar att ngn dör l. försvinner (jfr 6 j); särsk. i sådana uttr. som dels dö från (förr äv. av) denna världen (se 1 h ε slutet), gå ur världen (se VI 1 c), skiljas från l. vid l. av l. ur (denna) världen (se SKILJA IV 9), skilja sig från (förr äv. vid) världen (se SKILJA III 10), vara skild från denna världen (se SKILJA I 10), lämna världen, ta avsked av världen (jfr AVSKED I 1 b β α'), dels bringa l. skaffa ngn ur världen (se BRINGA, v. 1 d β, resp. SKAFFA 5 b η), kalla ngn från (förr äv. av l. utav) denna värld(en) (se KALLA, v. I 2 b α), skilja ngn från (denna) världen (se SKILJA I 10), rycka ngn ur världen (jfr RYCKA, v.1 5 a ζ). G1R 1: 265 (1524). Iagh räs de mörda migh ehuru uäl iagh inte frugtar döden män på däd säte uil iagh inte giärna tagha afskedh af uärden. Karlson EBraheHem 22 (i handl. fr. 1653). Ack! sälla minut, / När som jag skal träda / Från werldene ut. SionSång. 1: 135 (1743). En hastig död mellankom, och ryckte honom ur verlden d. 4 October 1786. Kellgren (SVS) 5: 561 (1792). (Geväret gick) Först till min far och från honom till mig, då han lemnade verlden. Runeberg (SVS) 3: 55 (1832).
c) med särskild tanke på (de betingelser l. förhållanden som präglar l. hör samman med) dels sekulära mänskliga aktiviteter o. (samhälleliga) strävanden, dels materiella förhållanden l. sinnliga nöjen o. njutningar; särsk. närmande sig l. övergående i bet.: sällskapsliv l. umgängesliv (i inflytelserika l. förnäma l. vida kretsar); särsk. i sådana uttr. som (den) stora världen (se STOR, adj. I 5 e α; jfr 3 b, 4 c), leva i (stora) världen (se LEVA, v.1 4 b), världens buller (se BULLER 2); i sht förr äv. i uttr. vara med i världen. (Klostren kunde användas till) ålderstegne och förlammade prestmän, och iämuel andre som til werlden ingenn lust hade. KOF 1: 349 (1575). All tröst som werlden gifwer / Förnöijer eij min siäl. Ps. 1695, 73: 1. Vi sväfua än omkring i werdsens brus och ilar. Wallenberg (SVS) 1: 72 (1766; uppl. 1998). Peter, som varit mera med i verlden, var dristigare. CFDahlgren 4: 124 (1831). Min bästa flicka .. jag ber dig .. vara varsam, ty du är nu i verlden. Du är icke i Upsala längre. Almqvist AmH 1: 56 (1840). I essäsamlingen Ensamhetens labyrint beskrev Octavio Paz en mexikan som någon som alltid befinner sig på avstånd från världen, från medmänniskorna och även på avstånd från sig själv. SvD 20/12 2008, Kultur s. 9. — jfr STOR-, UMGÄNGES-VÄRLD. — särsk.
α) i fråga om världens skick l. tillstånd l. hur det går till i världen. Thet gick så tå till, som här mestedeles plägar på verldene. LPetri Kr. 86 (1559). At thet synes gå så olika til här i werldenne. Swedberg SabbRo 360 (1690, 1710). Thet blir werldenes skick, at wi måste tilbringa wår wandring, genom ondt och godt rychte. Nehrman JurCr. 293 (1756). Hvad skall man tänka om Verldenes Styrsel, / När det tycks gå så för rasande till? Thorild (SVS) 1: 260 (1805). Nu är det så här i världen, att människor rent i onödan kunna aflägsnas från hvarandra, fast de hålla hvarandra kära. PT 1904, nr 99 A, s. 3. Det inträffar så mycket underligt i världen så man häpnar minsann inte i första taget. DN(A) 26/11 1957, s. 16.
β) (enl. viss religiös uppfattning) om människans jordiska tillvaro l. verksamhet betraktad ss. ogudaktig o. syndfull; i sht förr äv. om jordisk syndfullhet tänkt ss. en kraft l. makt som står i opposition mot Gud; jfr ε. Giff oss nådh ath wij .. icke warda öffwerwnne vtan måå manneligha stridha emoot wor eghin begär, werldenna och dieffwlen. OPetri 1: 62 (1526). Wij hafwa som huar weet huart Ögneblek at kempa, / Mäd Wärlden ok wårt Kiött then Ondes skått at dempa. Lucidor (SVS) 269 (1672; uppl. 1997). Alt hwad på jordene uti the synliga tingen kan förekomma them trognom hinderligit i tro och Gudaktighet, innefattas under thet enda ordet Werld. Bælter Christen 142 (1743, 1748). Då nu werlden i biblisk mening betyder det onda wäsendet i werlden, som står emot Guds rike. Franzén Pred. 4: 120 (1844). Vad gagnar mig allt jordiskt väl, / om jag tar skada till min själ / och blir en världens träl? Ps. 1986, 390: 7.
γ) i fråga om att bli l. göra sig delaktig i större (kulturella l. sociala l. samhälleliga) sammanhang, i sådana uttr. som komma ut i världen (se KOMMA UT I 1), bege sig ut (i sht förr äv. inträda) i världen; i vissa språkprov svårt att skilja från 3. Då skall .. ynglingen skyndsamt från studerkammaren föras ut i verlden. 2SAH 5: 311 (1810). En yngling, som med ett sådant betyg af en sådan lärare inträdde i verlden, borde ej kunna gå villse. Franzén Minnest. 2: 58 (1822). Från hembygden Kaustby och dess starka folkmusiktradition har .. (violinisten) begett sig ut i världen och tagit barockens musikaliska språk i suverän behärskning. Hufvudstadsbl. 11/5 2016, s. 20.
δ) i fråga om karriär l. rikedom l. socialt anseende o. d.; särsk. i sådana uttr. som ta sig fram l. komma (sig) upp i världen (jfr KOMMA UPP I 3, II 2). Sy thet äre the ogudactighe, the äre lyckosame j werlde(n)ne och besitia rikedomar. Psalt. 73: 12 (öv. 1536). Dän lykkligt vill att Wärden wandra fram / Og så till ärans steg från nedre Trappan klifwa, / Han moste (osv.). Börk Darius 4 (1688). Liksom han, så hela raden / Af hans slägt gått fram i verlden, / Blödt och dött i lägsta graden, / Hållit truten, talt med svärden. Runeberg (SVS) V. 3: 55 (1860). Om någon ville .. fråga våra utmärkta konstsnickare .. huru de kommit upp i verlden, skulle de flesta svara att de börjat som simpla arbetare. Samtiden 1873, s. 396. Jag ser på ditt ansigte .. att du kommer att slå dig fram i verlden. Tegnér Armfelt 1: 13 (1883). En karriärsugen sekreterare, som genom intelligens och skinn på näsan lyckas ta sig fram i världen, trots fördomsfulla män och intrigerande kvinnliga chefer. ÖstersundP 12/3 1999, s. 9.
ε) i uttr. världens barn, för att beteckna att ngn tillhör den jordiska o. sekulära världen (o. har världsliga ambitioner l. (ogudaktiga o.) materiella l. timliga intressen); jfr β o. BARN I 6 (a α α'). Thenne werldhenes barn äro wijsare än liwsens barn vthi theres slächte. Luk. 16: 8 (NT 1526). Skillnad göres mellan menniskor, som äro werldens barn, och andra som icke tillhöra denna werlden. SKN 1842, s. 156. Vår arme unge broder Andersson / har blifvit världens barn och fallit från. Fröding NDikt. 62 (1894). (Madame de Staël) var i många avseenden ett världens barn, arvtagare till hela den franska sällskapskulturen, oerhört fåfäng och självupptagen, utåtriktad och verksamhetslysten. BonnierLittH 4: 9 (1930).
ζ) i fråga om avståndstagande från sällskapslivet (o. andra människor (jfr 4)) l. övergivande av samhälleliga strävanden o. krav; särsk. i sådana uttr. som dra sig ur l. från världen. Widegren (1788). Att både Elias .. och äfven Elisa, när de ville helt och hållet afskilja sig från verlden, drogo sig tillbaka till berget Karmel. Agardh ThSkr. 1: 11 (1842, 1855). Till det andliga ståndet hörde ock män och kvinnor, som .. dragit sig från världen och lefde tillsamman med liktänkande i föreningar, munk- eller nunneordnar. LbFolksk. 442 (1892). Den lilla hyddan i Schweiz, en fredad undanflykt, vår dröm om avskildhet från världen, allt förbi. Delblanc Gunn. 188 (1978). Werther, ung konstnär, har valt trakten kring byn Wahlheim som plats för sin retreat från världen. Johannisson MelankRum 126 (2009).
η) († utom i β') i sg. obest., om (förmåga till) taktfullt o. artigt uppträdande (o. god förtrogenhet med sällskapslivets nöjen o. förpliktelser), belevat sätt l. social förfining (ibland äv. närmande sig bet.: societet (se d. o. 4 b) l. umgängeskretsar med högt socialt anseende); jfr 4 c. Bergeström IndBref 107 (1770). Uppdragna till att göra intet, råa och utan verld, bli de släta matmödrar. Wallenberg 227 (1771). Slutligen hemtade hon sig likväl så pass, att hon kunde erinra sig huruledes det alldeles vore emot all verld och allt lefnadsvett att visa sig förolämpad. Carlén Bull. 1: 82 (1847). Stigen in, stigen in .. mina kära, välkomna gäster .. sade majoren, i det han antog den ton af ”verld”, som han så väl visste använda, när det behöfdes. Braun MajorT 76 (1851). Det var en folkfest av finaste slag, och den som icke varit med om v. Akens försök (att släcka eld) kunde ej göra anspråk på att räknas till ”verld”. Lundin o. Strindberg GSthm 223 (1880). — särsk.
α') i sådana uttr. som ha l. äga (sådan l. sådan) värld; ibland äv. med utelämnat verb. (Fredrik I) talte vähl, talte behageligit och gierna, mycken verld. Höpken 1: 26 (c. 1752). At man är wäl belefwad, kan wäl skicka sig ibland folk, har mycken werld, som man säger. Nohrborg 415 (c. 1765). Jag kände .. någon osmak hos mig, för at gå in uti et hus, der jag nysz upfört mig så illa. Huru liten werld ägde jag ej? Ekelund Fielding 236 (1765). Han kan wara en lärd, ärlig och bra karl, men har ej någon werld. Han är enfaldigt klädd. Hans hår äro ej lagde efter nyaste bruket. Bergeström IndBref 102 (1770). Crusenstolpe Tess. 4: 5 (1849).
β') (fullt br.) i sådana uttr. som man l. kvinna av värld. I går afton supérade herr grefven af Haga .. hos ryska ministern grefven Rasumoffsky, en man af mycken värld. MoB 5: 120 (1784). Och den där Fru Strömmer! bara man tänker på henne, så kan ju en flicka af verld förarga gulsoten på sig. Björn Okände 95 (1791). Askelöf var en man af verld i mer, än ett afseende. Sturzen-Becker 1: 178 (1861). Jakob .. fann Amélie’s cigarrettrökning fullt i sin ordning, ty han hade läst om damer av värld som rökte parfymerade cigarretter. Nilsson Bokh. 227 (1937). En enkel och obildad irländsk flicka som efter nio år utomlands ser ut att ha blivit en kvinna av värld. SvD 4/8 1995, s. 29.
d) om livet l. tillvaron (på jorden) utifrån ett individuellt perspektiv (jfr 5 c); särsk.: livsöde; förr äv. närmande sig bet.: levnadsförhållanden; särsk. med konstruktionsväxling, dels (förr) i uttr. världen går med ngn (se GÅ MED 4), dels (o. numera nästan bl.) i det frågande uttr. hur lever världen med dig? (se LEVA, v.1 3 f). Visb. 1: 15 (1572). Hans werld hafwer warit åthskilligh och merckeligh. Schroderus JMCr. 65 (1620). Lasse Johanson, den .. för sin widrige Wärldz skuld, och så ibland kallad sig Lucidor den Olycklige. JAndersin hos Lucidor (SVS) 1: XVI (1689). En och hwar .. föranlåtes lefwa sin werld igenom med den plågsamma försigtighet, at förtro sig til ingen. PH 9: 305 (1770). Sedan jag .. berättat honom hwad mig händt .. wille jag ock af honom weta, huru hans werld gått. Ullman GrefvHänd. 111 (1782). Någre hafwa en ganska tung werld; för andra är allting lätt. Franzén Pred. 3: 114 (1843).
3) om jordklotet l. jordens yta ss. hemvist för (o. ibland med inbegrepp av) människor o. djur o. allt som har organiskt liv (jfr 4); äv. om (sammanfattningen av alla) samhällen l. länder l. stater på jorden (se JORD 1 c); ibland äv. utvidgat, om rymden (se RYMD I 3) med inbegrepp av planeter o. himlakroppar; särsk. i uttr. världens sju underverk (se UNDER-VERK, sbst.1 slutet); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. (se särsk. c); jfr 2 c γ. Många drömmer om att resa världen runt. Fiskbeståndet minskar i världens hav. Regeringen vill att Sverige ska vara en stark röst i världen. Frågan diskuteras världen över. Thå toogh .. dieffwulen honom medh sigh vppå itt ganska höght bergh, och wijste honom all riken j werldenne och theres herligheet. Mat. 4: 8 (NT 1526). Hwadh Göthalandet haffuer warit för en ort, och hwar thet i werlden war beläghet .. haffuer in til thenne tijdh nästan warit okunnogt. Tempeus Messenius 91 (1612). Verldenes planet-systeme och sammansättning. Höpken 1: 176 (1753). Det är Statsmannen, och icke Philosophen, som det tilhör at regera verlden. Rosenstein PVetA 1789, s. 80. Under det att hela den öfriga verldens jernindustri lider af brist på afsättning .. har Frankrike bättre kunnat hålla sig uppe. JernkA 1879, s. 269. Jag står och ser på världen genom gallret. Fröding Guit. 67 (1891). Växterna i våra boningsrum härstammar från skilda trakter i världen med mycket olika klimatförhållanden. Ekbrant VVRumsväxt. 9 (1955). Varför ger du dig inte ut i världen? frågar han. Du skulle passa på en missionsstation någonstans i Afrika. Bredow BaraInte 118 (2009). — jfr KULTUR-, NU-, OVAN-, POLAR-, SLAVER-, SOL-, STJÄRN-VÄRLD m. fl. — särsk.
a) i förb. med attributiv bestämning som anger utsträckning l. kategorisering l. indelning (jfr b); särsk. i sådana uttr. som gamla världen (jfr 1 slutet β), om Europa (o. Afrika o. Asien), nya världen (jfr 1 slutet β), om Nord- o. Sydamerika (o. Oceanien, ibland äv. Antarktis), västra världen, Europa, tredje världen (se TREDJE e ε). Vthi then Norra Werlden ligger ett stoort och wijdtbegrijpeligit Land. Sylvius EOlai 1 (1678). Efter flere forskningar har man funnit, att .. (romerna) utgjort en del af de fattigas kast i nordvestra Hindustan, hvarifrån de .. blifvit fördrifne, och nu, utkastade öfver hela den vestra verlden. Almqvist Törnr. 1: 51 (1839). Emigranten. Nyaste handbok för utvandrare .. Denna lilla bok bör hvar och en .. kunna, innan han beger sig af till nya verlden. DN 31/8 1868, s. 1. Den gamla verldens .. byggnadsverk. Hahr ArkitH 25 (1902). Förr brukade västpolitikerna hålla termen ”kapitalism” borta från sitt språkbruk .. De talade hellre om den ”fria världen”. SDS 9/8 1990, 1: 4.
b) i uttr. som framhåller världens vidsträckthet l. (mer l. mindre hyperboliskt) betonar att världen som helhet avses; särsk. i uttr. hela världen (jfr 4), stora världen (se STOR, adj. I 1 b ε; jfr 2 c, 4 c), vida världen (se VID, adj. 1 b α); förr äv. i sådana uttr. som all världen (jfr 4), världens krets l. rund (se KRETS, sbst.1 1 g β, resp. RUND, sbst.1 1 d). Thetta euangeliu(m) om rikit skal wardha predicat j hela werldene, til it witnesbyrd ofuer alt folkit. Mat. 24: 14 (NT 1526). Solen giffuer allo werldenne liws. Syr. 42: 16 (”43: 2”) (öv. 1536). Han haffuer medh sitt krig all tidher / Wthöffuer hela werden så wÿdhe / Hafft stor lÿcke och mÿken fromme. Holof. 4 (c. 1580). Så skolom wij af hela wida werldenne .. få .. roos och anseende. RARP 1: 35 (1627). Kommunismen nådde framgångar överallt och det skulle inte dröja länge innan hela världen var erövrad. Jonasson Hundraår. 275 (2009). — särsk.
α) i sådana oeg. använda uttr. som världens ände, alla världens ändar, i världens ändar, förr äv. intill världens ända (jfr 1 slutet α). (Gud) haffuer stillat örlig alt in til werldenes enda, han haffuer sönder brutit boghan. Psalt. 46: 10 (öv. 1536). Edre höge Namn och Ähra, / Må lysa långt och bredt i Werldsens ändar. Stiernhielm Cup. 13 (1649, 1668). Hörer och förvndrer eder ther öfwer alle werldennes endar. Swedberg SabbRo 520 (1688, 1710). Så tänck tå Herre nådelig / På alla werldzens ändar. Ps. 1695, 39: 12. Hvarfrån kommer du min frände, / Ifrån Mosel eller Rhen? / Från Bordaux ell’ verldsens ände? / Lika godt, du är ej klen. Bellman (BellmS) 2: 147 (1772, 1791). Vi tycka, att Haparanda ligger långt i norr, nästan i världens ände, men Karesuando ligger 32 mil nordligare! Sandström NatArb. 2: 202 (1910).
β) i sådana oeg. uttr. som världens fyra hörn (se HÖRN 1 f), världens alla hörn. I hans bostad hölls i dag auktion, och hans egodelar spredos åt alla verldens fyra hörn. Backman Reuter Lifv. 1: 3 (1870). Historiens största direktsändning. I 26 timmar levereras fyrverkerier, reportage och artister från världens alla hörn. AB 31/12 1999, s. 12.
c) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.; särsk. i uttr. uppochnedvända världen (se UPP-OCHNED-VÄNDA slutet); förr äv. (med kvardröjande bet. av 1) i sådana uttr. som evart världen välver, vart än världen sig vänder, vad som än händer, när världen vänder sig annorledes, när förhållandena ändras. Ty kunde henda i framtiden, när wärlden wender sigh annorledes motte honom thetta ångra. Svart G1 22 (1561). Ehuart werden huelfuer, sell är then som nogot haffuer sielffuer. SvOrds. A 5 a (1604). Snillet skapas bäst i ensligheten / Men karakteren blott på verldens haf. Oscar II 2: 13 (1861, 1887). Vi alla (måste) bli vid vårt, vart än världen sig vänder. AB(A) 5/9 1940, s. 5. Världen snurrar snabbare och vi kommer nog att få revidera budgetar oftare i fortsättningen, säger kommunstyrelsens ordförande. BoråsTidn. 20/2 2017, s. 12. — särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. världens öga; jfr VÄRLDS-ÖGA. särsk.
α') om solen. Wallenberg (SVS) 2: 168 (1771; uppl. 1999). Du verldens öga, gyllne sol! Tegnér (TegnS) 4: 13 (1822).
β') (†) om ett slags opal l. agat (som påminner om ett öga). Wallerius SystMin. 1: 283 (1772). Werldenes öga .. Hwitnar i eld och klyfwes, och smälter ej af sig sjelf. Brander NatH 134 (1785).
4) koll. l. sammanfattande, om många l. alla människor (jfr 2 c, 3, 6 c); särsk. dels för att beteckna mänskligheten (se MÄNSKLIGHET 4), dels för att beteckna folk i allmänhet, ”alla människor” (i visst land l. vissa kretsar o. d.); särsk. i uttr. hela världen (förr äv. all världen; jfr 3 b), otack är världens lön, det är människans (l. med anslutning till 2, den mänskliga tillvarons) lott att inte tackas l. belönas för goda gärningar; ibland äv. om allt som har organiskt liv, särsk. i uttr. den levande världen (se LEVANDE, p. adj. 1 d); i sht förr äv. (motsv. 2 c β) om (delar av) mänskligheten betraktad ss. ond l. syndig l. ensidigt inriktad på att tillfredsställa egna lustar o. begär. Heela werldhen löper effter honom (dvs. Jesus). Joh. 12: 19 (NT 1526). All werlden begäradhe at see Salomo, at the måtte höra then wijsheet som Gudh honom j hans hierta giffuit hadhe. 1Kon. 10: 24 (Bib. 1541). Werden, thet äre the som alle theres tanker ther heden wände, huru the kunne tiäne sig siälffue. Hansson Norman 19 (c. 1550). At the weta, werlden älskar intet annat, än thet som är henne likt. Spegel Pass. 36 (c. 1680). Caisa har .. ökat werlden och slechten; fådt en liten doter. Swedenborg RebNat. 1: 253 (1716). Med werlden förstår Jesus hela det i Adam fallna människo slägtet. Nohrborg 103 (c. 1765). Verlden vet .. hvad trenne veta. Tegnér (TegnS) 4: 18 (1823). En ny upptäckt som .. skulle slå verlden med häpnad. Strindberg NRik. 65 (1882). De stannade vid vägkanten för att hjälpa en medtrafikant som kört av vägen. Men otack är världens lön. Olycksoffret tog en av bilarna och försvann från platsen. GbgP 15/2 1995, s. 5. — jfr BILDNINGS-, DAM-, EFTER-, FILM-, KONSTNÄRS-, KVINNO-, LEKMANNA-, LÄS-, MODE-, MOTOR-, MUSIK-, NÖJES-, RADIO-, SALONGS-, SEGLAR-, SKÅDESPELAR-, SPORT-, TEATER-, TENNIS-, TJÄNSTEMANNA-, UMGÄNGES-, UNGDOMS-, UNIVERSITETS-VÄRLD m. fl. — särsk.
a) (numera bl. mera tillf.) i uttr. som betecknar under viss tidsperiod levande personer l. personer av viss ålder; särsk. i uttr. dels unga (förr äv. nyaste) värld(en), dels (numera bl. ngt ålderdomligt) forna världen (se FORN, adj.1 2 b β), gamla l. äldsta världen. G1R 29: 591 (1559). Våre Hospitaler, .. Kyrkor och Scholor äro .. den Gamla Verldens värk. Lanærus Försök 50 (1788). Köttnäring har hela nyaste verlden för, men hela äldsta verlden emot sig. Thorild (SVS) 4: 181 (1795). Just nu är stora delar av den unga världen besatt av sig själv och att shoppa tills man droppar för det finns inga högre eller större värden i livet än en ny väska. GT 8/8 2008, s. 8.
b) i uttr. som betecknar lärda l. bildade l. insiktsfulla personer; särsk. den lärda världen (se LÄRD 2 c), den bildade världen (jfr BILDAD 2 a α). Spegel GW 139 (1685). Ehuruwäl thet nu mera icke är nytt och främmande i then kloka werlden, at Satan .. hafwer mångfalliga uptog och Ape-Spel med Menniskians fåkunnighet. Block Progn. 1 (1708). Christoffer Dahl .. älskades denna tid af hela den bildade världen vid universitetet. Afzelius Minn. 85 (c. 1870). Hela den intelligenta verlden har nu flyktat från de stekheta boulevarderna till badorter, bergstrakter och landtgods. Ödman VårD 1: 88 (1887).
c) i uttr. som betecknar personer med högt anseende l. hög ställning (i samhället l. societeten) (jfr 2 c η); särsk. den fashionabla l. vackra världen (se FASHIONABEL slutet resp. VACKER 5 b), (den) stora världen (se STOR, adj. I 5 e α; jfr 2 c, 3 b), den ärbara världen; förr äv. i förb. med skön (se SKÖN, adj. 1 b γ). Nu räkna heela then ährebara wärden och sielfwa hedningerna detta för ett ohöfligit och ett olijdeligit skiämt. VDAkt. 1678, nr 330. Ty lärer den finare verlden le åt hans enfaldighet. Höpken ÅmVetA 1745, s. 13. De ansenliga Kritbergen på Rügen, hvilka .. besökas af Norraste Tysklands bättre verld. Svea 1: 96 (1824). De yppersta inom Stockholms förnäma värld. 3SAH 3: 468 (1888). Den eleganta världens mest anlitade furnissör av dam-artiklar. FinT 1928, 4: 236. — jfr HALV-, HEL-VÄRLD.
d) i sådana uttr. som den undre världen (jfr 5), om (krets av) personer (utanför samhället) som försörjer sig på illegal verksamhet; i vissa språkprov svårt att skilja från 5. Han är .. en känd figur i den undre världen. Han har de senaste trettio åren gått ut och in i fängelserna. DN(A) 1/2 1931, s. 11. Den undre världen kallades till vapen, mot Ivar Kreuger och hela Kreugerkoncernen. Ericsson Kreuger 225 (1936).
5) om i visst avseende avgränsad o. ordnad helhet l. avgränsat o. ordnat system; särsk. övergående i bet.: verksamhetsområde l. sfär (se d. o. 6 b); särsk. i uttr. undre värld(en) (jfr 4 d o. UNDRE I 1 a), den lilla världen (se särsk. LILLA, adj.2 3 a α); jfr 6 b α. Berättelsen öppnar dörren till en annan värld. Många barn har en rik inre värld. Tungan är .. en werld full medh wrongheet. Jak. 3: 6 (NT 1526). Ty kan och nu intet finnas så ringa och så litet, som man icke igenom ett dylicht Glaas (dvs. ett mikroskop) fullkomligen kan besee och erkienna; och således vptäckes osz dher igenom en nyy Werld. RelCur. 308 (1682). Gouverneuren war mer nådig emot dem, än de nånsin kunnat föreställa sig i en hednisk werld. Kempe FabritiiL 74 (1762). I den politiska och moraliska verlden hafva alla följder en återverkan på sina orsaker. Rosenstein 3: 109 (1787). (Xenofanes) antog .. att der voro oändligt många verldar, sammansatte af 2 elementer, jord och vatten. Ehrenheim Phys. 1: 23 (1822). Husets murar voro en dryg halvaln tjocka; så blev varje fönstersmyg en värld för sig bakom gardinerna. Wägner Silv. 5 (1924). För den romantiskt-sensationella riktningen .. är Eastend .. någonting lösryckt, en undre värld utan sammanhang eller förbindelser med det övriga samhället. Hellström RedKav. 235 (1933). (Hon) började .. orientera sig i Roms politiska värld. Englund Silverm. 85 (2006). — jfr AFFÄRS-, ANDE-, BARN-, BARNDOMS-, BEGREPPS-, BILD-, BLOMSTER-, BOK-, DIKT-, DJUR-, DRÖM-, EON-, FABEL-, FAKTICITETS-, FANTASI-, FORN-, FÅGEL-, FÖRESTÄLLNINGS-, IDÉ-, IDEAL-, INSEKTS-, JORD-, JÄTTE-, KONST-, KÄNSLO-, MATERIE-, MINIATYR-, MYT-, MÄNNISKO-, MÖNSTER-, NATUR-, NEDER-, NOUMEN-, PLANET-, PLANT-, REAL-, ROMAN-, SAGO-, SAMHÄLLS-, SINNE-, SKUGG-, SKYMNINGS-, SLUM-, SOMMAR-, SPEGEL-, SPORT-, SPRÅK-, SPÖK-, SYMBOL-, SÅNG-, SÄGEN-, SÄR-, TANKE-, TON-, TROLL-, TÖCKEN-, UNDER-, VATTEN-VÄRLD m. fl. — särsk.
a) i uttr. som betecknar himmelriket l. livet efter detta; särsk. i sådana uttr. som (den) andra världen (se ANNAN II 1 b γ), en bättre värld (se BÄTTRE 2 b), evighetens värld. Thz wardh(e)r hono(m) ey förlåtit, hwarke(n) j the(n)ne eller tilko(m)mande werld. Mat. 12: 32 (NT 1526). Ehuru bunden vid stoftet, erfar .. (anden) redan här uppenbarelserna af en högre verld. 2SAH 30: 249 (1857). I Kristi person har evighetens värld, Guds egen värld, i ogrumlad klarhet .. inträdt inom timlighetens gränser. Fehr Und. 15 (1894).
b) (numera bl. ngn gg) om himlakropp l. planetsystem; jfr 3. Om man .. anser solen, samt de till hänne hörande planeter, med deras månar tillsammantagna, såsom en värld, så får man lika så många världar, som fixstjärnorna äro. De Rogier Euler 1: 235 (1786). Stjernorna, de vandrande verldar, äro såsom strösand på .. (Guds) tempelgolf. Tegnér (WB) 10: 54 (c. 1830).
c) i förb. med personbetecknande genitivbestämning l. poss. pron., om (den egna upplevelsen av) den avgränsade del av verkligheten som ngn rör sig i l. påverkas av l. intresserar sig för under (en del av) sitt liv; ibland äv. övergående i bet.: föreställningsvärld; särsk. i sådana uttr. som ngns egen l. lilla värld; äv. mer l. mindre hyperboliskt (jfr 6), i uttr. (vara) ngns hela värld; ibland svårt att skilja från 2 d. Inom et galler nu sin hela verld hon (dvs. nunnan) ser. Lidner (SVS) 2: 368 (1784). Er verld är inte min, vi gå åt skillda kanter; / Att vi ej träffas stort är helt naturlig sak. Remmer Theat. 2: 17 (1815). Den lifliga föreställning, som befolkar barnets lilla verld med tusen gyllene bilder. 2SAH 12: 424 (1827). Den snart femtioårige bokhållaren var född och uppväxt i firman, och denna firma .. var hans hela värld. Fahlcrantz Kyrkoh. 126 (1907). I Thage G Petersons värld innebär .. (förslaget) att värnplikten kan upprätthållas. I verkligheten innebär det resursslöseri. SvD 2/9 1995, s. 2. Han levde i sin egen lilla värld, helt frånskild familjens. Wahlberg FrusLiv 47 (2003).
d) i uttr. ngts värld, för att beteckna visst (verksamhets)område l. viss sfär l. (i ngt avseende) ordnad helhet; särsk. i uttr. skuggornas värld (se SKUGGA, sbst. 5 a). Digtens verld. Kellgren (SVS) 2: 237 (1787). En sanning, som väl i den vanliga verlden ej får tagas alldeles efter bokstafven, men som i Konstens verld .. äger sin fulla tillämplighet. 3SAH 37: 66 (1841). Lindarnes stillare sus och foglarnes tystnande chorus / Bar honom in i drömmarnas verld. Fahlcrantz 3: 118 (1864). Språkets värld. Noreen VS 1: 10 (1903). Först behöver du en kort introduktionskurs till brottets värld i fängelse, sen några goda råd. Guillou TjuvMarkn. 223 (2004).
6) i mer l. mindre hyperbolisk l. oeg. l. bildl. anv. av 15, särsk. med allmänt förstärkande l. framhävande funktion (jfr 1 slutet α, 5 c); särsk. i förb. med prep. i (förr äv. ), mer l. mindre liktydigt med: över huvud taget, alls, särsk. i förb. med negerade uttr. l. adv. som anger mängd, i sådana uttr. som ingen i världen, allt ngn har l. äger i världen. Saa ath the twinga oss sköth aff hwan then peningh wij haffwa i wærden tiil. G1R 1: 111 (1523). Loffwandis med handt och mwndt wilia waagha före oss liiff och liffwerne och alt thet the paa werdhenne hade. G1R 2: 115 (1525). Som jag ser mig ingen lycka i värde[n] större än den att kyssa min ädla Engels händer. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 96 (1696). Så snart en Swedenborg en gång börjat skrifva, fins intet skäl i verlden, hvarföre han någonsin skulle uphöra. Kellgren (SVS) 2: 245 (1787). Intet för det jag .. på något vis i verlden hänger fast vid dessa fördomar om börd. Remmer Riv. 25 (1827). Det var allt hvad Naboth den gången ägde och hade i världen. Cavallin Kipling Emir. 78 (1898). — särsk.
a) i förb. med substantiviskt uttr. med adj. i superl.; särsk. dels ss. genitivbestämning, dels ingående i bestämning utgörande prep.-uttr. inlett av i (förr äv. av). Wee them ståltom j Zion, och them som förlåta sigh vppå Samarie bergh, hwilke sigh hålla för the allrabetsta j hela werldenne, och regera j Israels hws. Am. 6: 1 (Bib. 1541). Så troor jag begå den största crime af hwärden der jag forsummade att notificera min aldra kieresta lilla Fröken denna chanchement de garnison. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 16 (1689). Denna Man hade .. det ärligaste och upriktigaste sinnelag i werlden. DeFoë RobCr. 91 (1752). Men nu har han utsändt en ny skildring, hvilken man, äfven med bästa vilja i världen, omöjligen kan gilla. VL 1899, nr 202, s. 2. Hundra gånger om sade jag mig, att det var den enklaste sak i världen att fria. Dalpilen 1900, nr 16, s. 3. En röd och vit hankatt med världens längsta svans. Hellman Holmström KattBet. 114 (2009).
b) i uttr. med bet.: ngt i stor(a) mängd(er), massor l. hur mycket som helst av ngt. — särsk.
α) en värld (l. hela världar) av ngt; i vissa språkprov svårt att skilja från 5. (Atis) såg en verld af folk, som jorden öfvertäckte, / Och til en prägtig högd begärligt händren räckte. VittArbSamhSthm 2: 84 (1762). En verld af tankar stormade genom hans hufvud. Cederschiöld Riehl 1: 30 (1876). I trakten lever en hel värld av fåglar: svarta storkar, änder, ibisar, flamingoer och vadare. Hedin Pol 2: 425 (1911). (Han kunde inom sig ha funnit) vad han kallade ”den stora illusionen” – en oförgänglig personlighet och hela världar av andra personligheter. Wulff Leopardi 329 (1913).
β) hela l. all världens det l. det, allt det l. det i världen o. d., särsk. (ha) all möda i världen (se MÖDA, sbst. 1 b α). Tro sig ha all tid i världen. (Hon) har .. så mÿkket att göra .. att hon tÿcker hon har hela värdsens sysslor om händer. Ekeblad Bref 2: 408 (1663; rättat efter orig.). Min underdåniga önskan är det, at Hans Excellence Landtmarskalken må komma til all Justice, som i världen är. 2RARP I. 2: 126 (1720). Inbilning eller imagination, hwilken understundom giör större kurer, än alla werldsens Apotek kunna åstadkomma. Lagerbring HistLit. 179 (1748). Trotts all tandvärk och all verldenes dy har jag dock nästan hvarje dag omakat mig till .. fästningsvallen. Castrén Res. 2: 20 (1845). ”Hur mycket skulle du ta för att föra en kärra till Lugdunum?” Karlen skrattade. ”Allt guld i hela världen”, svarade han. Strömholm Fält. 225 (1977). Han ser ut som om han bär hela världens bekymmer på sina axlar. HbgD 17/12 2000, s. 27.
c) i emfatiska uttr. med bet.: alla, alla o. envar; särsk. (i sht i fråga om att ngt visas upp l. är (l. görs) uppenbart för alla) i sådana uttr. som (för) Gud och (hela) världen (jfr GUD II 1 d), för världens ögon; ibland utan klar avgränsning från 4. Personer som .. trengias j closter jfrå theres arff och eeghit, skeer for gudh och alla werldenne, orett. OPetri 1: 521 (1528). Iagh .. will in för Eders Kongl. Maij:tt eller dess tillbetrodde, och heela werlden swara till allt dhett som vthi hwartt och ett ärende .. är giordt, befallatt och disponerat. HSH 31: 112 (1662). Iagh .. kan contestera gudh och den ährebara werlden at iagh (osv.). VDAkt. 1664, nr 173. Jag most widunder nu för hela werlden stå. Hesselius FruentSp. 30 (c. 1710). Den skymfen, at för werldenes ögon dö som en miszgärningsman. Ågren Gell. 30 (1757). ”Herr hofmarskalken känner också Gud och hela verlden”, yttrade notarien. Wetterbergh SamhKärna 1: 10 (1857). Ja, ja, skrik ut det för hela världen bara, muttrar Arman. Bredow BaraInte 15 (2009).
d) i utrop l. frågesats l. mildare kraftuttryck, för att uttrycka förvåning l. förskräckelse o. dyl. l. för att ge eftertryck; särsk. i sådana uttr. som allt i världen (äv. med bet.: vad som helst, hur mycket som helst (jfr ALL, adj. IV 3 a α β')) l. i all världen (se β). Kellgren (SVS) 5: 257 (1793). — särsk.
α) i sådana uttr. som för (förr äv. vid) allt i världen (jfr ALL, adj. IV 3 a α β slutet), för ingen del i världen (se DEL III 2 d β), i all(a) världens dag(ar) (se DAG I 5 g), förr äv. för hela världen, för tusen världar; särsk. ss. förstärkning i negerad sats: verkligen (inte), (inte) under några omständigheter. Linné Bref I. 3: 130 (1756). Man skal agera et nyt stycke, och I vet at för hela verlden vil jag intet försumma det. Chenon Heywood 2: 40 (1773). Vid alt i verlden, engagera dig ej med könet. Wrangel TegnKärlekss. 170 (cit. fr. 1801). Jag ville icke för tusen verldar att du skulle förkyla dig. Almqvist Går an 124 (1839).
β) i direkt l. indirekt frågesats, särsk. i uttr. vad l. hur l. varför i all världen (förr äv. alla världar), hur i all världens namn (jfr NAMN 8 c). Således icke Kriga, för att Eröfra. – Hwad i all Werlden kan dertill gifwa en rätt? VexiöBl. 1812, nr 12, s. 3. Hur i alla verldar är det med dig, pojk’! Knorring Torp. 1: 39 (1843). Hur i all världens namn kan en nation i denna hemsökelsens tid ha ro att befatta sig med sådana oväsentliga ting. Knöppel Barb. 26 (1916). Skriva på ett lån? Nej, varför i all världen skulle jag göra det? Wägner Sval. 290 (1929). Hur i all världen .. ska Fredrik kunna sälja kol mitt bland dessa berg av kol? Olsson 3Hap. 190 (1967).
e) (vard.) i gen. sg. best., i anv. ss. förstärkande attribut: fantastisk l. fruktansvärd l. otrolig. (Hon hotade) honom, att honom skulle ske en Verldsens Olycka, för det hon intet fick stedja honom bort. KultHM 3: 79 (1706). Den där stackars karln .. som på nolltid förvandlades till världens skummis. Gripe Tordyv. 21 (1978). Emma hade världens tur som fick den här lägenheten! Bredow BaraInte 7 (2009).
f) i gen. sg. best. i förb. med ingen: över huvud taget, alls. Den lille mannen blef med ens så styf och rak, som om ingen världsens makt längre kunnat böja honom. Heidenstam Skog. 121 (1904). Vi fortsätta att utbilda sjöofficerare .. och skola fortsätta därmed till ingen världens nytta. Segerstedt Händ. 236 (1924, 1926). Till ingen världens gagn. Bergman ClownJ 62 (1930).
g) i sådana uttr. som inte vara av denna världen, för att beteckna att ngt är anmärkningsvärt l. utöver det vanliga; särsk.: vara oerhörd l. fantastisk. Vilken löpare, han är inte av denna världen. DN(A) 6/8 1947, s. 10. Hela det här pådraget är ju en kostnadsapparat som icke är av denna världen. SvD 11/7 1995, s. 9.
h) i sådana uttr. som inte vara hela världen, inte vara ngt att oroa sig för, inte vara så farligt. Färger och penslar kunde han handtera sielf: ”men .. skulle jag ock forsla ut en mästergesäll från Stockholm för att pensla upp allt riktigt åt mig, så wore det wäl icke hela werlden, för en gång?” Almqvist Grimst. 36 (1839). Att tvätta och mangla några servetter är ju faktiskt inte hela världen. ICAKurir. 1993, nr 39, s. 3. En streber var hon alltså också, Harriet. Nåja, det var väl inte hela världen. Stensdotter ArnesKiosk 212 (2004).
i) för att beteckna ngn l. ngt som obetydlig(t) l. oansenlig(t) l. alldaglig(t), i sht i nekande l. frågande l. villkorlig l. därmed jämförlig sats; särsk. i sådana uttr. som inte se mycket ut l. se ingenting ut för världen (se SE UT 7 a η), se något ut för världen (se SE UT 7 a ϑ), inte vara mycket att se på för världen (jfr SE I 2 k β); förr äv. i uttr. vara ringa för världen. Hwilka woro ganska ringa för Werldenne. Rothovius 1Pred. B 1 a (1623). Peder Snugg, som just nu hoppade i land från en förtöjd skuta, var inte mycket att se på för världen. Heidenstam Svensk. 1: 216 (1908).
j) i uttr. all världens väg o. i förb. med rörelseverb, betecknande att ngn l. ngt dör l. försvinner l. förintas, särsk. i uttr. l. vandra all världens väg (se ALL, adj. I 1 a α γ'), fara all världens väg (se FARA, v.2 1 b slutet); jfr 2 b o. VÄG, sbst. 2 f.
k) i fråga om att klara av l. undanröja (o. inte längre behöva tyngas av tanken på) ngt (särsk. problem l. bekymmer o. d.), i sådana uttr. som bringa l. skaffa ngt ur världen (se BRINGA, v. 1 d β, resp. SKAFFA 5 b η), få ngt ur världen; äv. i uttr. vara ur världen. Rein Psyk. 1: 229 (1876). Transvaal-affären är ännu icke på långt när bragt ur verlden. VL 1896, nr 17, s. 4. Därmed skall en .. för hela krigsmakten och dess anseende ytterst menlig företeelse äntligen vara bragt ur världen. VFl. 1933, s. 19. Min bedömning är att de dåliga affärerna tillhör historien och att problemen nu är ur världen. DN 20/3 1992, s. C1. Men så bestämmer hon sig för att snabbt få saken ur världen i stället för att bråka. Henschen SkuggBrott 147 (2004).
Ssgr (i allm. till 3): A (†): VÄRLD-ANDE, -BEKANT, -BERÖMD, -HANDEL, -INDUSTRI, -KRETS, -KUNNIG, -RANKNING, -SAMMANHANG, -SEGLARE, -SJÄL, -SKAKANDE, -STOFT, -STOR, -STYRANDE, -STYRARE, -ÅSIKT, se C.
B (†): VÄRLDENS-DEL, -KLOT, -ÖGA, se C.
C: (13) VÄRLDS-ALLT. [jfr t. weltall] i sht i sg. best., om sammanfattningen av allt som existerar, världen (se värld 1); äv. om rymden (se rymd I 3), med inbegrepp av dess planeter o. himlakroppar, universum (jfr värld 3); förr äv. ngn gg (äv. i obest. form) (med anslutning till värld 5): världssystem (se d. o. 1). Ideen om et Verldsalt. Lutteman Schulze KantCrit. 95 (1799). Gif mig rörelse och ämne, – och ett verldsallt skapar jag (dvs. R. Descartes). Nyberg 2: 204 (1828, 1832). Förr trodde man, att världsalltet var ett avgränsat system, och att jorden var universets centrum. Strömgren AstrMin. 1: 7 (1921). Vad är verklighet och vad är fantasier för oss som kanske inte ens har organ att fatta och föreställa oss vare sig mikrokosmos eller världsalltet. Zetterholm Oannes 274 (1980).
-ANDE, äv. -ANDA. (värld- 1814. världs- 1743 osv.) [jfr t. weltgeist]
1) till 1, i sht i fråga om ä. filosofisk uppfattning (särsk. i Hegels filosofi), om allomfattande kraft l. livsprincip som tänks påverka världsordningen o. styra skeenden i världen; jfr ande III 2 b, V b, c o. -byggmästare, -förnuft, -jag, -kraft, -lag, sbst.1, -liv 1, -själ, -vilja o. all-ande. Möller (1807). Naturens bildningskrafter härrörde (enl. Du Hamel) af en Verlds-ande (spiritus universi) jemte befröningskraften (rationes seminariæ). Ehrenheim Phys. 1: 146 (1822). Medan .. stoikerna ville spisa folket med religionsförstörande funderingar om ett högsta väsen, en i allt närvarande världsande, i hvilken människosläktet skulle hafva sin organiska enhet. Rydberg RomD 176 (1892). (Hegel) ser i historien ett verk av en högre dirigent, Världsanden, som realiserar sina avsikter genom historiens strider och revolutioner. Aspelin TankVäg. 1: 188 (1958).
2) (†) till 2, om i riktning mot materiella o. timliga mål strävande kraft som antas påverka människan; jfr ande VIII 4. Tu bör strida, at werlds anden må dö i tina barnas och anhörigas hiertan. Bælter Christen 210 (1743, 1748). WoH (1904).
-ARBETE~020.
1) (†) till 2, om (slitsamt) arbete som hör jordelivet till. The Christrogne tröstas .. medh sit saliga tilstånd effter thenna timeliga döden .. när the betänkia sitt sorgfulla werldz arbete. Baazius Upp. S 2 b (1629). Topelius Vint. I. 2: 148 (1867, 1880).
2) till 3, om världsomspännande arbete; i sht i sg. best. Som nation äro fransmännen en omätligt dyrbar insats i det stora världsarbetet. 3SAH LXXXVII. 2: 63 (1884).
-ARENA. världsscen; i sht i sg. best.; jfr arena b β. Hufvudstadsbl. 14/9 1865, s. 2. Den enastående historien om arabernas explosionsartade framträdande på världsarenan. SvGeogrÅb. 1949, s. 73.
-ARTIKEL. i sht handel. artikel (se d. o. III 3) som säljs i stora delar av världen; förr äv. om sak l. persedel av världsintresse (se d. o. 2). Som dessa tofflor ej synas ega någon annan märkvärdighet än den att hafva tillhört .. (biskop Cort) föreställa vi oss, att de bland de öfriga verldsartiklarne komma att intaga en blygsam plats (på utställningen). DN 19/11 1866, s. 2. Vi få göra ett besök hos pärlkungen Mikomoto, den fattige pojken, som gjort sina odlade pärlor till en världsartikel. SvGeogrÅb. 1949, s. 316.
-ARTIST. artist med världsrykte; jfr -stjärna. DN 22/9 1868, s. 2. En konserthusliknande skapelse med en entré, där man bara väntar sig finna världsartisternas namn på färgsprakande affischer. Motorför. 1955, nr 10, s. 30.
-ARV. om naturområde l. kulturföremål o. d. som (av FN-organisationen Unesco) bedöms vara av särskilt stor betydelse för mänskligheten o. därför måste skyddas o. bevaras; äv. koll., om alla sådana naturområden osv.; jfr arv, sbst.1 I 1 b, o. -park. SvD 7/12 1986, s. 17. Höga kusten, Ångermanlands dramatiska kuststräcka och numera en del av världsarvet, ska utvecklas ytterligare. VästerbK 19/3 2004, s. 10.
Ssg: världsarvs-, äv. världsarv-lista. (av organisationen Unesco utfärdad) lista över världsarv. DN 22/12 1987, s. 16.
-ATLAS. jfr atlas, sbst.4 1. GHT 6/12 1888, s. 2. Torsten tar upp en gigantisk världsatlas. ÖgCorr. 30/3 2016, s. 13.
-ATTRAKTION. jfr attraktion 5. DN(A) 1/10 1911, s. 12. Att bevara Stora Sjöfallet med dess vildmarksram såsom en sevärdhet, en världsattraktion. SvNat. 1920, s. 172.
-AXEL. i sht astron. om tänkt fortsättning av jordaxeln mot världspolerna; i sht i sg. best.; jfr axel, sbst.1 I 5. ConvLex. 4: 378 (1826). Världsaxeln, omkring hvilken hela fixstjärnehimmelen synes röra sig. TT 1900, K. s. 96.
-BANA, förr äv. -BAN l. -BANE. särsk. (†) till 2, om vägen genom jordelivet (jfr bana, sbst.1 1 g β); äv. (till 2 c) om bana l. väg som samhälls- l. umgängeslivet tänks utgöra; i sht i sg. best. Han hade nu på verlds-banen fullbordat sit lopp. Dalin ÅmVetA 1758, s. 12. Ynglingen, som stormar ut på verldsbanan, är icke mera den, hvilken, för några år tillbaka, lekte, ett menlöst barn, i fädernehyddan. Wallin 2Pred. 1: 83 (1820).
-BARN. särsk. (numera bl. ngt ålderdomligt) till 2 c, om (ytlig) person med världsliga (se världslig 2) intressen o. ambitioner. Han (ger) titlar åt menniskiorne af Atheister .. werldsbarn, twärwiggar .. wäderhanar, ja de wärste kättare. Dalin Arg. 2: 305 (1734, 1754). Vid ett .. (religiöst) möte hade en gång en del världsbarn förirrat sig in. Petri Ouchterlony 452 (1924).
-BEFOLKNING. jfr befolkning 2 b. Hufvudstadsbl. 21/9 1894, s. 2. Världen producerar för närvarande mindre mat än före senaste världskrigets utbrott till en världsbefolkning, som nu är omkring 10 proc. större. Sonesson BöndB 1143 (1955).
-BEGREPP.
1) till 13: begrepp (se d. o. 5 a) om världen, världsuppfattning. Lutteman Schulze KantCrit. 184 (1799). (Det hegelianska) systemets uppgift (var), att ur det rena tänkandet genetiskt och dialektiskt härleda werldsbegreppet. Ljunggren Est. 1: 128 (1856). En i halvherreskepnad spökande norrländsk bonde med klenare huvud och världsbegrepp än flertalet likar. Högberg Storf. 6 (1915).
2) till 3, om (anmärkningsvärd) företeelse med stor spridning i världen. Att .. tillskapa speciella ord för allmänna världsbegrepp, såsom telefon, telegraf o. s. v., fann han lika omotiveradt som skadligt och löjligt. ÅboUnderr. 18/8 1907, s. 5.
(2, 3) -BEGRINARE. (†) om person som har för vana att förlöjliga l. klaga på (tillståndet i) världen; jfr begrina 2. Nicander Minn. 1: 250 (1831). Den mest kallt hånande materialist och världsbegrinare måste, äfven han, om ock mot sin vilja, känna sig underbart gripen (av gudstjänsten). Vinterg. 1894, s. 9.
-BEHOV. behov (se d. o. 2) i världen (av viss vara l. tjänst). LAHT 1898, s. 167. Brasiliens kafferegioner skulle med lätthet kunna frambringa hela världsbehovet å erforderliga 35 000 kvkm. HandInd. 338 (1926).
-BEHÄRSKANDE, p. adj. (numera bl. tillf.) om nation l. folk: som härskar över l. dominerar (stora delar av) världen; äv. om ngt sakligt; jfr behärska 1 a o. -härskande. Iduna 2: 52 (1811). Italien .. var under den gamla romerska tiden i politiskt afseende det verldsbeherskande landet. Svedelius Statsk. 3: 307 (1869). Vid slutet af korstågstiden intog .. kyrkan en världsbehärskande ställning. Boëthius HistLäsn. 2: 406 (1898).
-BEHÄRSKARE. (numera bl. tillf.) världshärskare; jfr behärskare a. Verldsbeherrskare! hvar är den gräns du mödorna gifvit? Adlerbeth Æn. 9 (1804).
-BEKANT. (värld- 17151771. världs- 1773 osv.) särsk. motsv. bekant I 1, 2: bekant l. känd över hela l. stora delar av världen; allmänt bekant l. känd i världen; jfr -berömd, -känd. Broms AGyllenstierna 11 (1715). Man skulle näpligen tro, at någon kunde bryta emot thenna Werld-bekanta regelen. Rydelius Förn. 203 (1722, 1737). Ändock har ingen svensk kemist före Berzelius gjort sitt namn världsbekant genom så många betydelsefulla upptäckter som han (dvs. C. W. Scheele). SvFolket 6: 130 (1938).
-BEKYMMER. särsk. till 2, om bekymmer förknippat med människans jordiska tillvaro, världsligt bekymmer. Genom .. (döden) warder man skild och frijat jfrå all werldz bekymmer. LPetri 3Post. 54 b (1555). De öfverdrifna verldsbekymren, emot hvilka Jesus i dag varnar sina vänner. Lehnberg Pred. 3: 261 (c. 1800).
-BERYKTAD, p. adj. beryktad (se d. o. 2) i hela l. stora delar av världen; jfr -berömd. PT 5/7 1827, s. 4. Den världsberyktade ubåtsincidenten hösten 1981 inträffade strax utanför Karlskrona. SvD 11/2 1982, s. 10.
-BERÖMD, p. adj. (värld- 16441769. världs- 1697 osv.) berömd i hela l. stora delar av världen; äv. hyperboliskt; jfr -bekant, -beryktad, -frejdad, -kunnig 2, -känd, -namnkunnig. Stiernhielm Arch. A 4 b (1644). En Locke, en Voltaire, med flera af det förflutna Seklets verldsberömda Snillen. LBÄ 7–8: 118 (1797). Jag var också med hos Nils Gösta Nordlund i Kälarne, den revyn var världsberömd i hela Jämtland. SvD 16/8 1987, s. 20.
-BERÖMDHET~020 l. ~002. [jfr -berömd] om egenskapen l. förhållandet att vara världsberömd; äv. konkret, om världsberömd person (jfr -kändis). PT 24/8 1866, s. 3. Vilka världsberömdheter hade icke stått på denna scen. Stiernstedt Liw. 232 (1925).
-BERÖMMELSE. jfr berömmelse 2 (a) o. -frejd. NerAlleh. 9/11 1885, s. 2. Den svenska personlighet (från medeltiden), som uppnått den största och varaktigaste världsberömmelsen är kvinna: Sankta Birgitta. Moberg SvH 1: 233 (1970).
-BESKRIVARE. (numera bl. tillf.) Schroderus Dict. 55 (c. 1635).
-BESKRIVNING. beskrivning av världen (i sht förr särsk. ss. vetenskap: kosmografi); äv. konkret, om framställning l. skrift o. d. Björnståhl Resa 1: 243 (1771). Af Wettenskaperna lemnas underwisning i Guda-Läran, Förnufts- och Sedoläran .. och Werldsbeskrifningen. EP 1792, nr 19, s. 4. Kosmografiska sällskapet i Uppsala, vars huvudsyfte var att utge en allsidig världsbeskrivning. 3NF 3: 9 (1924). Media .. med sitt genomslag, sitt behov av förenklingar och sin ofta svartvita världsbeskrivning. BlekLT 2/8 2014, s. 34.
(2 c) -BESTYR. (†) världsligt l. trivialt bestyr (se d. o. 3); jfr vardags-bestyr. Själen, som, efter dagens buller och verldsbestyren, samlar sig. Wallin 1Pred. 3: 317 (c. 1830). Wikner Tidsex. 107 (1888).
(13) -BETRAKTARE. jfr betraktare 3. 2VittAH 5: 199 (1790, 1796). Världsbetraktarens ödmjukhet inför alla de olika former, i hvilka människolifvet kan kristallisera sin rikedom. Levertin LifvFiend. 17 (1891).
(13) -BETRAKTELSE. om handlingen att iaktta l. studera världen; äv. konkretare, dels: sätt att betrakta världen, världssyn, dels: resonemang l. utläggning om världen; jfr betraktelse 1, 4 (c) o. -bild 2, -uppfattning. Columbus (SVS) 1: 13 (1674). Att införa tanken på Gud i vår världsbetraktelse betyder att uppfatta världen som om den bestämdes av en högsta intelligens. Aspelin TankVäg. 2: 173 (1958). I (bibel)parafrasens inledande världsbetraktelse finns (osv.). Lindroth SvLärdH 1: 82 (1975).
-BETVINGARE. (numera mindre br.) jfr betvinga 2 o. -härskare. MinnSvNH 5: 301 (1854). Hjelten som betvang verldsbetvingaren. Thyrén O2 3 (1908). SAOL (1950).
-BETYDELSE. betydelse (se d. o. 5 a) för hela l. stora delar av världen. Atterbom PhilH 164 (1835). Många industrier, som nu äro av världsbetydelse, skulle aldrig sett dagen, om man ej haft katalysatorerna till sin hjälp. Bolin KemVerkst. 67 (1942).
(13) -BILD.
1) (†) om (skriftlig) beskrivning l. skildring av världen (jfr bild, sbst.1 1 c ε); ngn gg äv. om avbildning av världen, närmande sig bet.: världskarta (jfr bild, sbst.1 1 c δ). Atterbom (har) utvidgat det enkla sagostoffet till framställande af en åt alla sidor sig vidgande verldsbild. Ljunggren SmSkr. 1: 17 (1867, 1872). Att forntidens lärde mera sysselsatte sig med schematiska eller filosofiska världsbilder än med verkligt praktiska detaljkartor. Nordenskiöld Periplus 3 (1897). Vasenius Världsb. 16 (1900).
2) bild (se bild, sbst.1 3) l. uppfattning av världens (o. tillvarons) beskaffenhet l. uppbyggnad (o. människans roll i den); jfr -betraktelse, -syn, -tolkning, -uppfattning, -vision, -vy, -åsikt, -åskådning. Ljunggren Est. 2: 115 (1860). Pythagoréerna hade .. brutit med den geocentriska världsbild, som var självklar för den äldre astronomien. Aspelin TankVäg. 1: 58 (1958). Ett uppror mot allt vad han tidigare i sin poesi hållit heligt: hem och härd, hustru, barn och familjeband. Hela hans världsbild rasar. 3SAH LXXXIII. 1: 151 (1975).
-BILDNING. särsk. (numera mindre br.) till 2 c (η), om bildning (se d. o. 5 b) o. förfinat sätt. Till .. (umgänget) medförde han .. en upprymd munterhet, den finaste verldsbildning, en mångfaldighet af kunskaper, gåfvan att berätta med ledighet och behag. 2SAH 11: 309 (1825). Böök 1Ess. 44 (1913).
-BLAD. (numera bl. tillf., särsk. ironiskt l. skämts.) världstidning; jfr blad 2 g. FinlAllmT 4/9 1855, s. 2. (Isokrates) inflytande kan jämföras med de mest inflytelserika ledareskribenternas i nutidens främsta världsblad. Athena 143 (1917). ”Det lilla idylliska Borås” kallar världsbladet Smålands Allehanda vår stad. BoråsTidn. 16/3 2003, s. 12.
-BOLAG~02 l. ~20. om bolag med verksamhet i stora l. många delar av världen; jfr -företag. Mutual Life är ett världsbolag. SvD(A) 28/10 1899, s. 2.
-BORGARE. om invånare i världen; särsk. (o. i sht) om ngn som betraktar hela världen som sitt hemland, världsmedborgare l. kosmopolit (äv. oeg., om djur l. växt); jfr borgare, sbst.1 2, 3. Säfström Banquer. Ss 2 b (1754). Riddaren var en världsborgare, hvilkens fosterland var öfveralt, där ridderliga idrotter utöfvades. Schück SvLitH 91 (1885). Tättingarna äro verldsborgare och utgöra det öfvervägande antalet af de befjädrade innevånarna i alla luftstreck och på de flesta lokaler. NF 16: 1214 (1892).
Ssg (†): världsborgar-, äv. världsborgare-rätt. om rätt (se rätt, sbst.2 4) som tillkommer varje människa (ss. världsborgare), mänsklig rättighet; äv. i oeg. l. bildl. anv. Menniskor (tvingas) til en samdrägtighet, som medför verldsborgarerättens antagande. Höijer 4: 196 (1796). ”Jag är mycket glad öfver att .. se mina arbeten så väl upptagna af fransmännen”, yttrade Ibsen vid afskedet. ”Tack vare deras gästfrihet ha de hädanefter mänsklig verldsborgarrätt”. SD 9/1 1893, s. 5.
-BORGERLIG. som avser l. gäller l. kännetecknar medborgare i hela världen, kosmopolitisk; jfr borgerlig 2. LittT 1795, s. 20. Handeln, den mest verldsborgerliga och universella af alla näringsgrenar. Frey 1850, s. 174.
Avledn.: världsborgerlighet, r. l. f. ÅboT 1/6 1795, s. 3. En tid af öfvergång ifrån nationlighetens slutna tillstånd till verldsborgerlighetens vidöppna. Järta 1: 185 (1832).
(6) -BRA. (vard.) fantastiskt bra. AB 8/2 1951, s. 16. Vi ska göra världsbra mackor. Å många, mamma, jättemånga. Norrskensfl. 25/4 1960, s. 10.
-BRAND. brand som förintar l. riskerar att förinta världen; äv. (o. i sht) oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk.: världskrig; jfr -förbränning, -förstörelse, -förstöring, -katastrof. Atterbom 2: 446 (1827). Fastän världsbranden ytterligare utvidgats genom Turkiets indragande eller ingripande, är krigsläget till sjöss i stort sedt dock alldeles detsamma som för en och två månader sedan. VFl. 1914, s. 121. Varje period i universums historia slutar (enl. stoikerna) med en världsbrand, varefter samma historia upprepas på nytt i det oändliga och utan några variationer. Aspelin TankVäg. 1: 144 (1958).
(2 c) -BULLER. [fsv. värulds bulder] sammanfattande, om världens oroligheter l. nöjen; särsk. i sådana uttr. som dra sig ur världsbullret; jfr buller 2 o. -larm. (Hertig Valdemar) instängdes på Nyköpings Slott, at der utom werldsbullret, dock med all Kungelig heder och förplägning, sluta sine dagar. Dalin Hist. 2: 307 (1750). Han är glad att någongång dra sig ur verldsbullret, hos mig få öfverlemna sitt sinne åt fromma betraktelser. Wetterbergh Altart. 178 (1848).
(13) -BYGGMÄSTARE. (numera bl. tillf.) jfr byggmästare 3 o. -ande 1. Wandren med jämna, med muntra och saliga steg til det ljusa Tempel, som den store Werlds-Byggmästaren upmurat til människors ostörda sällhet. Nordenskjöld Oneir. 1: 156 (1783).
(13) -BYGGNAD. om världens konstruktion l. uppbyggnad (jfr -daning, -inrättning); äv. konkret, om universum (jfr -system 1); i sht i sg. best. SvMag. 1766, s. 685. Verldsbyggnaden består af ett oräkneligt antal himlakroppar, som kallas Stjernor. Palmblad LbGeogr. 5 (1835). Som pedagog försöker .. (fysikern) inleda den moderne läsaren i dagens teorier om världsbyggnaden. LD 29/1 1958, s. 5.
-BÄST. bäst i världen; i sht i fråga om sport; äv. allmännare l. hyperboliskt: mycket l. väldigt bra (jfr värld 6). DN(A) 24/12 1945, s. 10. ”Stickan” världsbäst (i höjdhopp) med 2.09. DN(A) 11/5 1959, s. 1. I många av frågorna är det svårt att bilda sig en uppfattning, men vi är världsbäst på att göra det ändå. ICAKurir. 1992, nr 37, s. 3.
-CENTRUM. världens centrum (se d. o. 1) l. medelpunkt; äv. om (för viss verksamhet) central plats i världen (jfr centrum 2). Ljunggren Est. 2: 327 (1860). Att de, som stödde sig på Ptolemæus’ system, antogo jordens centrum som verldscentrum. Dahlin MatVetH 32 (1875). Frankrike kommer att bli modets .. världscentrum, men i framtiden bör man kunna räkna med impulser från både Frankrike och USA. Form 1946, Ann. s. 40.
-CUP. [jfr eng. world cup, fr. coupe du monde, it. coppa del mondo] sport. om (årligen återkommande) serie av idrottstävlingar som äger rum på olika platser i världen; förr äv. (o. urspr.) konkret, om prispokal i sådan serie av tävlingar; i sht i sg. best. Det blir inalles sexton landslag som komma att tävla om ”La Coppa del Mondo”, Världscupen. DN(A) 25/10 1932, s. 14. Världsmästaren Bernard Russi från Schweiz vann på söndagen säsongens första störtlopp i världscupen. SvD 6/12 1971, s. 15.
(2 c (η)) -DAM. om kvinna med världsvana (o. belevat sätt). Braun Calle 163 (1843). Camilla är herdinnan, som lever i oskuldens .. idyll, Daphne är den unga världsdamen, som föres in i den stora societeten. Castrén Creutz 166 (1917).
(1–3, 5) -DANING. (†) om världens (l. en världs) tillblivelse, i sht i sg. best.; förr äv. konkret (jfr daning 3); jfr -byggnad. De djup, de eviga, som berga / Verldsdaningar som stoftgrand. CVAStrandberg 5: 89 (1862). Extasen vid att följa världsdaningen från den tidlösa begynnelse, då atomerna hvirflade i tomrummet som dammkorn i solen. Levertin Diktare 3 (1898). DN(A) 25/8 1931, s. 10.
-DEL. (världens- 16841780. världs- 1767 osv.) [jfr t. weltteil] (stor) del av världen; särsk. o. i sht om var o. en av flera (historiskt l. fysiskt l. kulturellt avgränsade) huvuddelar av världen; jfr del I 1 c o. kontinent 3. Numera brukar man tala om sju världsdelar. Schück VittA 2: 414 (i handl. fr. 1684). På Hafvets yta förelöpa .. många omvexlingar .. denne våta verldsdel börjar och ändteligen blifva osund. VetAH 1789, s. 280. Då höjde sig stora, vida länder ur hafvet, och vattnen skilde dem åt, så att de blefvo likasom skilda delar af jorden, hvarför de kallades världsdelar. Topelius Läsn. 7: 3 (1891). Lax från Alaska, italiensk pasta, vindruvor från Sydafrika och brasiliansk juice. Söndagsmiddagen på familjen Bladhs köksbord är hämtad från fyra världsdelar. RådRön 1997, nr 6–7, s. 10.
-DEPRESSION. jfr depression 2 b. Hvad finanserna beträffar, har det varit ett öfverskott hvarje år utom 1908–1909, då skördens felslående och en världsdepression i handeln förorsakade deficit. Hufvudstadsbl. 15/8 1913, s. 8.
-DESPOT. jfr despot I 1 o. -härskare. LBÄ 21–22: 15 (1799). Måtte .. (Napoleons) miszöde wara ett exempel för alla werldsdespoter. SvLitTidn. 1817, sp. 398.
-DIKT. till 3, om dikt (se dikt, sbst.1 3) som är känd l. bekant i stora delar av världen; äv. till 13: dikt om världens tillblivelse l. utveckling; jfr -lyrik. CGStrandberg 42 (1874). Vi fråga, om .. (Runebergs dikt Kung Fjalar) någonsin haft .. en sådan popularitet som Frithiofs Saga, om den, som denna senare, kan blifva en verldsdikt? Ljunggren SmSkr. 2: 128 (1879).
-DIKTARE. jfr diktare, sbst.1 2, o. -dikt. Hufvudstadsbl. 30/6 1899, s. 6. Med detta drama (dvs. Ett dockhem) blef Ibsen världsdiktare. Schück o. Warburg 2LittH IV. 2: 295 (1916).
(4) -DOM. [jfr fsv. värulds domber, världslig domstolsförhandling] dom (se dom, sbst.1 2 b) över mänskligheten; särsk. (i kristen tro) om Guds dom över människorna på domens dag; ngn gg äv. om ett stort antal människors omdöme om (l. fördömande av) ngn l. ngt (jfr dom, sbst.1 3). Uttalandet af olika partiers mening och vilja bidrager .. att befordra och påskynda ett opartiskt omdöme, hvarigenom Werldsdomen sliter processen. Törneros (SVS) 4: 82 (1826). Den ädle Germanens åsigt, att ”verldshistorien är en verldsdom”. 2SAH 32: 73 (1859). Den yttersta dagen, den dag, på hwilken .. Herren skulle återkomma till den sista allt afgörande werldsdomen. Bring Högm. 413 (1862).
(4) -DOMARE. [jfr fsv. värulds domare, världslig domare] om Gud l. Jesus ss. mänsklighetens domare (se d. o. 2). Levin Schiller Cab. 65 (1800). I de kolossala absidmosaikerna ses Kristus stundom som världsdomare sitta på regnbågen. Stenberg KyrkSkrud 253 (1950).
-DOMINERANDE, p. adj. jfr dominera II 2. Hahr ArkitH 365 (1902). Till England, som sedermera kommit att intaga en världsdominerande roll, infördes bomullsindustrien av .. flamländare under förra hälften av 1500-talet. Form 1934, s. 122.
-DRAMA. särsk. om dramatisk händelse l. dramatiskt förlopp som uppmärksammas i l. berör stora delar av världen; jfr drama, sbst.1 3. Man .. (kan) betrakta hela Historien såsom ett enda Verlds-Drama. Hermes 1821, 2: 194.
-EKONOMI. jfr ekonomi 1. NorrlP 25/1 1862, s. 4. Denna territoriella arbetsdelning spelar en genomgripande roll i den moderna världsekonomien, där ett folk förser världsmarknaden med malm, järn och trä, ett annat med kaffe. Sommarin EkonL 1: 11 (1915).
-EKONOMISK. [jfr -ekonomi] jfr ekonomisk 1. EkonS 2: 477 (1899). Ur national- och världsekonomisk synpunkt tillkommer .. att kolen höra till de uttömliga kraftkällorna, medan däremot vattenkraften i floderna ständigt regenereras. SvGeogrÅb. 1943, s. 118.
-EKVATOR. (†) himmelsekvator. Verldsæquatorn är den stor-cirkel på himlahvalfvet, som man i föreställningen drager emellan de båda verldspolerna. Palmblad LbGeogr. 11 (1835). Östergren (1969).
-ELIT. sammanfattande, om de bästa i världen (i viss sport); i sht i sg. best.; jfr -ess, -etta, -topp. De planerade stora simtävlingarna med världseliten i Stockholm se ut att torka in. IdrBl. 1924, nr 84, s. 1.
-EPOK. om epok (se d. o. 3) i världshistorien. Den vigtiga verldsepoken från 1807 till 1815. MinnSvNH 7: 92 (1855).
(2 c, 3) -ERFAREN~020, p. adj. Almqvist MennSaga 357 (1839). Första lördagskvällen går de in till staden, driver omkring på gatorna, betraktar alltsammans lite nedlåtande och känner sig angenämt världserfarna. Lundkvist FlodHav. 220 (1934).
(2 c, 3) -ERFARENHET. Rademine Knigge 2: 56 (1804). Gubbens skarpa iakttagelseförmåga, hans långa verldserfarenhet och förmåga att i sin rätta dager framhålla tingen. Bjurström KamrLundb. 4 (1875).
-ERÖVRANDE, p. adj. som erövrar l. erövrat (stora delar av) världen; äv. bildl. Nationerna blefvo änteligen smilande slafvar, såsnart en verldseröfrande makt påträngde. Phosph. 1810, s. 49. Ty den heliga kärlekens makt är verldseröfrande. Wikner Vitt. 84 (1871).
-ERÖVRARE. jfr -erövrande. De segerlyckligaste och mest omfattande verldseröfrare historien känner, Attila, DsjingisKhan och Timur. Palmblad HbGeogr. 1: 121 (1826). (Artisten) är snabbt på gång i skivstudion igen, sen förra albumet inte riktigt blev den världserövrare många väntat. Expressen 26/9 1993, s. 41.
-ERÖVRING~020. jfr -erövrande. Ljunggren Est. 2: 228 (1860). Då spanjorerna voro stadda på världserövring försökte de att i främsta rummet se till att infödingarna i de erövrade länderna sattes i arbete. Bengtsson Filippin. 53 (1942). Skivbolaget Polars kontor där managern Stikkan Anderson anförde världserövringen. GT 13/5 2013, s. 28.
-ESS l. -ÄSS. om ngn som är l. anses vara bland de mest framstående i världen (i viss sport); jfr -elit, -etta. SvD(A) 3/8 1936, s. 11. Östtyska världsäss startar i skidspelens backtävling. ArbT 14/11 1959, s. 9.
-ETER. benämning på ett osynligt, lätt o. elastiskt ämne som världen enl. ä. naturvetenskaplig uppfattning antogs bestå av (jfr eter II); äv. (o. numera nästan bl.) om det tänkta medium i vilket radiovågor fortplantas över världen. Genom hela skapelsen är ett fint, elastiskt ämne utbredt, som kallas Verlds-ether. Detta ämne finnes öfverallt. Björling Sol. 84 (1869). Den populära tv-serien Grey’s anatomy .. ger just nu ny köpskjuts åt Anatomisten – a true story of Gray’s anatomy – studieboken. Den publicerades 1858, långt innan McDreamy och McSteamy nådde världsetern. AB 30/12 2007, s. 22.
-ETTA. om person l. lag l. land som (i ngt avseende) rangordnas som etta i världen; i sht i fråga om sport; jfr -elit, -ess. DN(A) 27/7 1932, s. 11. Världsetta i välstånd .. är enligt en statistik i Aftonbladet .. det borgerligt styrda Kanada. SvD(A) 23/11 1965, s. 4. Sim-VM i Väst-Berlin, där de sedan 1973 helt dominerande och för medicinskt fiffel utförligt misstänkta östtyskorna fick sin position som världsettor krossad. Idrottsboken 1979, s. 18.
-EXPORT. om den sammanlagda exporten (av viss produkt) från världens alla länder (nästan bl. i sg. best.); ibland äv. konkret, om ngt som exporteras till stora delar av världen. Exporten var .. (i Ryssl. år 1930) 4,8 miljoner ton, vilket utgjorde 15 % av världsexporten. SvGeogrÅb. 1934, s. 193. Nallebjörnen Pino har blivit en gotländsk världsexport. GotlAlleh. 10/4 2015, s. 12.
-EXPOSITION. (numera mindre br.) världsutställning; jfr exposition 3. (I Paris) var en stor Verldsexposition, och alla menniskor strömmade dit. Bremer Hertha 108 (1856). Östergren (1969).
-FAMNANDE, p. adj. världsomfamnande; jfr famna, v.1 2 b slutet, o. -omfattande. GbgP 4/2 1862, s. 1. Allmännast uttryckt är imperialismen en strävan att .. skapa en världsfamnande storstat, en världsstat. Steffen Krig 2: 5 (1915).
-FARARE. (numera i sht i skildring av ä. förh.) om vittberest person; jfr -vandrare. Landell Bligh IV (1795). Jag är en verldsfarare och en verldsborgare. Envallsson Julaft. 49 (1801).
-FATTIGDOM~002, äv. ~200. jfr fattigdom 1. DN(A) 29/10 1928, s. 5. En oroande tillväxt av problem som hotar hela mänskligheten: kapprustningen, befolkningsexplosionen, miljöförstörelsen, världsfattigdomen. Ronden 1973, nr 2, s. 21.
-FEDERALIST. jfr -federation. Världsfederalisternas mål att .. revidera FN, så att det blir en världsregering med befogenhet att stifta internationellt erkända lagar. DN(A) 8/8 1947, s. 6.
-FEDERATION. världsomspännande federation; jfr -union. Hufvudstadsbl. 23/1 1879, s. 1. Nobelpristagaren Harold Urey .. var en av ledarna för den rörelse, som arbetade för en omedelbar världsfederation och hoppades organisera ett världsparlament inom ett par år. Tingsten Liv 3: 311 (1963).
(2 c) -FIENTLIG. jfr fientlig 1 b. Wikner Lifsfr. 2: 218 (1885). Den världsfientliga pietismen. Olsson Fröding 372 (1950).
-FINANS. i pl. (best.), om världens finanser (jfr finans 3); äv. i sg. best., om finansväsendet l. finanspolitiken i världen. Herraväldet öfver världsfinanserna. SvD(A) 2/5 1899, s. 1. Den oerhörda ekonomiska makt, som koncentrerats hos den mäktige trustledaren, har gjort Rockefeller till en förgrundsfigur inom världsfinansen. 2NF 23: 560 (1915).
-FIRMA. firma med världsomspännande verksamhet l. rykte; jfr -företag. GHT 4/10 1888, s. 2. En av de ledande världsfirmorna på motorcykelindustriens område är Rudge Whitworth, Ltd. Motorför. 1928, nr 6, s. 5.
-FLACKARE. (tillf., vard.) jfr -vandrare. Det stora Babel är icke en stad för turister, där fins ingenting att se, som kan fröjda den tanklöse världsflackarens öga. GHT 1898, nr 86 B, s. 1.
-FLOD. om tänkt flod (se flod, sbst.3 4) l. ymnigt flödande vatten som genomströmmar l. omflyter (stora delar av) världen; äv. (i sg. best.) om syndafloden (jfr flod, sbst.3 1 b); äv. bildl. Den verldsflod af barbarer som öfversvämmade (soldaterna). 2SAH 10: 255 (1822). Homerus .. föreställer sig .. Jorden .. såsom en rund yta, kring hvilken flöt en Verldsflod, Oceanus. Palmblad LbGeogr. 260 (1835). Det var först sedan verldsfloden förrunnit, som arkens dufva återkom med oliven. Böttiger 4: 137 (1855, 1869).
(2 c (ζ)) -FLYENDE, p. adj. som flyr undan världen, världsfrånvänd; jfr fly, v.1 2. Att .. (Rousseau) var en person, full af de mest skärande motsatser: genial och fåfäng, människovänlig .. misantropisk och världsflyende. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 196 (1899).
(2 c (ζ)) -FLYKT. flykt från världen. 2NF 2: 202 (1904). Hjärtats falska frid, som man vinner genom världsflykt, genom att sluta sig inom sitt skal, koppla av världen och draga sig tillbaka i splendid isolation. Bolander HerrKr. 89 (1946).
-FOLK. [fsv. värulds folk]
1) (†) till 2 c (β), sammanfattande, om människor som tillhör den jordiska o. sekulära världen (i motsättning till Guds folk (se folk 1 c)). Kärleeks plichten .. gör the Christna skyldigha, ther elles werldzfolk är platt frijtt. PErici Musæus 4: 70 b (1582). Heidenstam Svensk. 1: 274 (1908).
2) till 3, om folk (se d. o. 1) i världen; äv. sammanfattande, om människor som betraktar hela världen som sitt hemland; jfr -medborgare. Detta storartade möte mellan världsfolkens kulturer. DN 22/3 1903, s. 1. Framtidens allkommunicerande världsfolk och raser skall en gång .. skratta gott åt .. kulturerna som inte vågade upplösa sig (specieförändras) och ”gå under”. Martinson Res. 86 (1932).
-FORMAT. stort format jämfört med formatet hos liknande företeelser i världen; äv. allmännare l. hyperboliskt: mycket stort format (jfr värld 6). SvD(A) 7/9 1919, Bil. s. 5. Sven Hedin en svensk av världsformat. IdrBl. 1935, nr 60, s. 6. Att Uddevalla var platsen för en larmande industribygd med varv i världsformat .. var ingen nära till hands liggande vision i den sovande torgstaden på 1940-talet. TurÅ 1964, s. 20.
-FRED. jfr fred 2. FinlAllmT 20/10 1840, s. 1. En världsfred i förening med erkännandet av ett allmänt människovärde har först så småningom kommit att framstå som ett klart och medvetet fattat ideal i historien. Landberg Fredsorg. 5 (1928).
-FREJD. (†) världsberömmelse; jfr frejd 3. I Svedenborg (äger Sv.) en religiös siare och tänkare af världsfrejd. GHT 1897, nr 287 A, s. 2.
-FREJDAD, p. adj. (numera bl. ngn gg) världsberömd; jfr frejda 2 a. Atterbom Minn. 269 (1818). Mamsell Bremer är för längesedan verldsfrejdad. Sturzen-Becker 1: 108 (1861).
-FRIMÄRKE~020. särsk. om i hela världen gällande frimärke. Förslag .. om införandet af ett gemensamt världsfrimärke. GHT 10/7 1891, nr 156 A, s. 2. För att bereda person i ett land möjlighet att sända svarsporto från annat land har frågan om ett ”världsfrimärke” ofta varit uppe. 3NF 7: 1201 (1927).
(2 c) -FRÅNVARANDE, p. adj. som saknar intresse (o. duglighet) för sådant som hör det världsliga l. vardagliga livet till o. har tankarna på annat håll; äv. överfört, om blick l. min o. d.; jfr från-vara, v. 2 b β. (Professorn) är ohyggligt lärd och .. fullkomligt världsfrånvarande, oduglig till praktisk verksamhet. Hildebrand StFolk 27 (1915). Han hade lagt litet potatis och några små gröna ärter på sin tallrik och svarade med världsfrånvarande min på hennes muntra utkast och frågor. Krusenstjerna Fatt. 2: 455 (1936).
(2 c) -FRÅNVÄND~02 l. ~20, p. adj. som är avvisande till l. likgiltig inför sådant som hör världen till; äv. om ngt sakligt: som vittnar om världsfrånvändhet; jfr från-vända 4 o. -flyende, -främmande. Fru Ritson var en stilla, allvarlig kvinna af ett världsfrånvändt sinne. VestmLT 3/10 1889, s. 2. Montaigne var ingen världsfrånvänd bokmal eller skumögd, grubblande filosof. PedT 1942, s. 212.
Avledn.: världsfrånvändhet, r. Romantikerna hade i sin världsfrånvändhet och sitt förakt för borgerligheten och det vardagliga sökt sig långt bort från samtiden. Mjöberg Lb. 457 (1910).
-FRÄLSARE. frälsare av världen; särsk. (o. urspr.) om Jesus. Rudin BibEnh. 20 (1887). Vore vår jord den minsta, likasom hon torde varit den ovärdigaste att emottaga världsfrälsaren, så (osv.). Rydberg Vap. 146 (1891). President Wilson uppträdde med bravur i rollen av demokratisk världsfrälsare, och hans ord funno åtskilligt gensvar även i Sverige. SvFolket 11: 44 (1940).
(2 c) -FRÄMMANDE. om person: likgiltig inför l. okunnig om förhållanden o. omständigheter i världen (jfr främmande 9); äv. om ngt sakligt: som vittnar om l. kännetecknas av sådan likgiltighet l. okunnighet; jfr -frånvänd. ÅboUnderr. 4/9 1908, s. 6. Naiv, världsfrämmande idealism. Steffen Krig 4: 40 (1917). För omgivningen tedde .. (Levertin) sig som en världsfrämmande bokmal. 3SAH LIV. 2: 5 (1943).
(2, 3) -FURSTE. särsk. om djävulen ss. världens härskare; jfr furste 2 b α α. I Verldsfurstens Harem / Är Anima fången. Stagnelius (SVS) 2: 277 (1821).
(2, 4) -FÖRAKT. förakt för världen; jfr -föraktelse, -hat o. misantropi, människo-förakt. Amnelius Vitt. 110 (c. 1690). Att jag nu dragit mig undan sällskapsverlden och lefver i enslighet, sker hvarken af verldsförakt eller blödighet. Rademine Knigge 1: 26 (1804). (I F. Bremers) inre rasade vanmäktig livshunger omväxlande med asketiskt världsförakt. SvFolket 9: 307 (1939).
(2, 4) -FÖRAKTARE. jfr -förakt o. misantrop II. Linnerhielm 1Br. 3 (1787, 1797). I sin livsföring var .. (Seneca) ingen tillbakadragen världsföraktare utan en världsman. Aspelin TankVäg. 1: 147 (1958).
(2, 4) -FÖRAKTELSE. (†) världsförakt. Wallin Rel. 1: 76 (1818, 1825).
-FÖRBRUKNING. om världens samlade förbrukning (av viss vara o. d.); jfr för-bruka c o. -konsumtion. ÅboT 5/11 1887, s. 1. Diagrammet .. över världsförbrukningen av fossila bränslen under tiden från industrialismens genombrott fram till våra dagar. SvNaturv. 1966, s. 134.
-FÖRBRÄNNING. (†) förbränning (se förbränning, sbst.1 1 b) av världen; jfr -brand. Boström 2: 49 (1838). Surt .. förer .. Valandssvärdet och åstadkommer världsförbränningen. Rydberg Gudas. 210 (1887). 2NF 27: 96 (1917).
-FÖRBUND. om förbund (se d. o. 6 b) som omfattar (många av) världens länder; särsk. i namn på sådant förbund, i sht i sg. best. NVexjöBl. 7/12 1863, s. 3. Jag var själv med vid gudstjänsten inne i Domkyrkan den 31 oktober då Lutherska världsförbundet och påven Franciskus var där för att gemensamt minnas reformationen. YstadAlleh. 4/2 2017, s. B13. jfr student-världs-förbund.
(2, 3) -FÖRBÄTTRANDE, p. adj. Atterbom 2: 364 (1827).
(2, 3) -FÖRBÄTTRARE. Wikforss (1804). (Du vill) hjelpa verlden framåt .. Du vill blifva en verldsförbättrare på ditt sätt. Wikner Pred. 47 (1871).
Ssgr: världsförbättrar-, förr äv. världsförbättrare-bråk. (numera bl. tillf.) jfr bråk, sbst.1 6. Jag kastat mig i verldsförbättrarbråket / Der aldrig man går säker för en kula. Strindberg Dikt. 60 (1883).
-nit. jfr nit, sbst.3 4. Jag mången yngling förr har sett / i början ta det lika hett / med detta världsförbättrarnitet. Andersson Amér 123 (1918).
(2, 3) -FÖRBÄTTRING. Verldsförbättringen har hittills ej rätt velat lyckas. Tegnér (WB) 8: 136 (1836).
-FÖRETAG~002, äv. ~200. företag med världsomspännande verksamhet l. rykte; jfr -bolag, -firma, -koncern. GHT 10/8 1874, s. 2. Ett världsföretag af första rang. Wiborgsbl. 28/9 1898, s. 3.
-FÖRFATTARE. författare med världsrykte. SvD(A) 18/10 1901, s. 5. (J. Bojer) har .. ryckt fram i ledet bland nordens världsförfattare. DN(A) 30/5 1912, s. 12.
(2, 3) -FÖRGÄTENHET. (numera mindre br.) om handlingen l. förhållandet att glömma världen; jfr förgätenhet 2. Häruppe möta en världsförgätenhet och en solberusning, som helt fånga tanken. Levertin 23: 187 (1904). DN(A) 8/4 1931, s. 24.
-FÖRINTELSE. förintelse av världen. PT 19/10 1889, s. 3.
(13) -FÖRKLARING. förklaring (se d. o. 5) av världens uppkomst (o. uppbyggnad). Björling Sol. 19 (1869). Vi utgår ifrån att det finns en enda sann världsförklaring; men ponera nu att det inte är så. Jersild 50Fräls. 212 (1984).
(13) -FÖRLOPP. om världens l. tillvarons förlopp (se förlopp, sbst.2 2); jfr -liv 1, -lopp 1, -löp, -process, -skeende, -utveckling. CVAStrandberg 1: 358 (1862). Vi få se mänsklighetens historia inbäddad som en liten del i det stora världsförloppet, som ständigt övar inflytande på densamma. Wigforss MaterHist. 61 (1908).
(24) -FÖRLÖSANDE, p. adj. (numera bl. ålderdomligt) som befriar l. räddar världen; jfr förlösa 1. SvTidskr. 1871, s. 141. Att .. (Jesus) egde att deltaga i Faderns verldsförlösande verksamhet. Wikner Pred. 422 (1879).
(2 c) -FÖRNEKELSE. världsförsakelse; jfr förnekelse 3. Nyblæus Forskn. 2: 170 (1881). Han tillbakavisar världsförnekelsen, hela den kristna kulten av lidandet. SvLittTidskr. 1959, s. 86.
(1) -FÖRNUFT. i sht i fråga om ä. filosofisk uppfattning, om ett lagbundet förnuft (se d. o. 3 b) ss. styrande världsordningen o. världens skeenden; jfr -ande 1. Verldsförnuftet, den activa principen för verldens form. Boström 2: 9 (1838). Under positivismens tidsålder rubbades den historiska utvecklingens beroende av försynen resp. av det hegelska världsförnuftet. VetenskIDag 175 (1940).
-FÖRNYELSE. särsk. till 3, om världens förnyelse; jfr förnya 5. AB 22/12 1859, s. 2. Gylfaginning skildrar världsförstörelsen och världsförnyelsen. Rydberg Myt. 1: 261 (1886).
(2 c) -FÖRSAKANDE, p. adj. som försakar världsliga nöjen o. njutningar; äv. om ngt sakligt: som vittnar om världsförsakelse. De dygdiga fruarna .. blifva andäktiga och verldsförsakande. Crusenstolpe Mor. 3: 144 (1841). Kristendomens världsförsakande anda. Fyris 1894, nr 59, s. 2.
(2 c) -FÖRSAKELSE. försakelse av världsliga nöjen o. njutningar; jfr försaka 3 b o. -förnekelse. En stilla verldsförsakelse är .. den egenskap, som, oskiljaktig från alla Christi vänner, bör i synnerhet utmärka en lärare. Wallin Rel. 1: 68 (1818, 1825).
-FÖRSONARE. särsk. teol. till 4, om Jesus ss. försonare mellan Gud o. den syndiga människan; jfr försona 8 b. Wallin Rel. 1: 237 (1817, 1825). När de Vise från Österlanden kommo att helsa den nyfödde Verldsförsonaren, heter det i vårt Evangelium, att de hade sett hans stjerna. Wallin 2Pred. 1: 119 (1820).
-FÖRSONING.
1) till 3, om försoning (se d. o. 3) (mellan olika länders folk) i världen. Atterbom FB 158 (c. 1855). Konferensen hade tydligt visat att pressen har ett med statsmännen gemensamt stort mål, världsförsoningen. DN(A) 3/9 1927, s. 11.
2) teol. till 4: försoning (se d. o. 5 b) mellan Gud o. den syndiga människan. Rogberg Pred. 1: 177 (1827).
-FÖRSTÖRELSE. om världens förstörelse (se förstöra II 1 a β, 3); jfr -brand, -förstöring, -katastrof. Ljunggren SmSkr. 1: 24 (1868, 1872). Båda (dvs. Loke o. Gullveig) spela slutligen sina roller i världsförstörelsen. Rydberg Myt. 1: 168 (1886).
-FÖRSTÖRING. jfr förstöra II 1 a o. -brand, -förstörelse. I werldsförstöringens yttersta stund, då himlarne med en stor hastighet förgås och elementen försmälta af hetta, och jorden med de werk som derpå äro, afbrännas. Thomander Pred. 1: 25 (1849).
(13) -GAMMAL. (numera bl. tillf.) lika gammal som världen; mycket gammal (jfr värld 6). Man ser redan på afstånd de underjordiska lågorna förmäla sig med de verldsgamla vattnen. Phosph. 1812, s. 152. Det var den världsgamla striden mellan frihet och tyranni. DN(A) 1907, nr 13521 B, s. 4.
-GLAD. till 2 c: som känner glädje över världsliga aktiviteter l. nöjen; ngn gg äv. till 6: mycket glad. Afzelius Sag. X. 1: 182 (1864). Att det är många som inte har någon veckopeng alls. Och som skulle bli världsglada om de fick 3 eller 4 kronor. Expressen 20/10 1970, s. 14.
-GLOB. om (avbildning av) jordklotet l. (jordklotet o.) himmelsgloben (se himmels-glob 2); särsk.: jordglob (se d. o. 2); jfr -klot. På .. Fahnan är Ryska wapnet, en dubbel Örn, hållandes werlds-Globen i den ena, och en spira i andra foten. Nordberg C12 1: 129 (1740). En .. världsglob, som ofta användes vid skolundervisningen. Salén Infekt. 105 (1933).
(2 (c), 3) -GLÄDJE. [fsv. värulds glädhi] glädje (se d. o. 1) över tillståndet i världen; äv.: världsligt (se världslig 2) glädjeämne l. nöje (jfr glädje 2). Såsom jag veet att ded E. M:tz högste verldzglädie ähr. AOxenstierna 2: 462 (1622). Världssmärtans tåreflödande epok efterföljdes av världsglädjens leende. SvLittTidskr. 1956, s. 152.
(2) -GODS. [fsv. värulds gods] (†) om världsliga (se världslig 2) ägodelar; jfr gods 1. Störste parten (av människorna) håller sigh alt til thet timliga, och elskar werldz godz, penningar, ähro etc. LPetri 1Post. G 3 a (1555). Schartau UtkPred. 163 (1827).
(13) -GRUND. särsk. i ä. filosofiskt spr., om världens grund (se grund, sbst.1 III 1 (a)) l. ursprung. AB 21/6 1843, s. 3. I någon motsats till Spencers lära i övrigt står hans antydningar om själva världsgrundens oåtkomlighet för det mänskliga tänkandet. IllSvLittH 4: 6 (1957).
-GRÖDA. särsk. i sg. best., om den samlade grödan (se gröda, sbst. 2) i världen. Det finnes .. ingen växtsjukdom, som .. vållar en så stor nedsättning af världsgrödan, som .. sädesrosten. Alm(Ld) 1899, s. 31.
(13) -GÅTA. om gåta (se gåta, sbst.3 2) l. problem som rör världens uppkomst l. livets mening o. d.; i sht i best. form; jfr -mysterium. Här hafva vi då den nya filosofiens verkliga upplösning af den stora verldsgåtan. Leopold 4: 236 (c. 1820). Bo gick därefter över till en mera skämtsam ton och sade, att pappa och han riktigt löst världsgåtorna vid middagsbordet. Hedberg VackrTänd. 250 (1943).
-HAMN. om (tungt trafikerad) hamn (se hamn, sbst.3 1) som har trafik med många delar av världen. TT 1894, Allm. s. 10. Göteborgs hamn utvecklades till en världshamn av stora mått. BygdFolk 1: 148 (1927).
-HANDEL. (värld- 1817. världs- 1818 osv.) världsomfattande handel (se handel, sbst.2 11 (b)). Franzén Minnest. 1: 202 (1817). Man kan svårligen öfverskatta de fördelar, som tillskyndats verldshandeln genom anläggningen af Suez-kanalen. Kruhs UndrV 11 (1884).
-HANDELS-FLOTTA. om samtliga fartyg som används i världshandeln; i sht i sg. best. Hufvudstadsbl. 5/6 1902, s. 3. Medan vår handelsflotta utgör knappt 2 procent av världshandelsflottan. SvSjöfT 1977, nr 52, s. 12.
-HANDELS-VARA. De franska sardinerna äro .. en verldshandelsvara. NDA 15/8 1883, s. 2.
(14) -HARMONI. jfr harmoni 3. Endast Snillets echo förstår spherernas verldsharmoni. Phosph. 1812, s. 87. Gud vet hvad han vill, det är hans allvishet; han vill verldsharmonien, alla väsens fullkomlighet och lycksalighet. Bremer GVerld. 4: 212 (1861).
(2, 4) -HAT. hat mot världen; jfr -förakt. En wisz grundton af bitterhet och werldshat. SvLitTidn. 1821, sp. 423.
-HAV. om det stora sammanhängande hav som omger världens kontinenter, ocean (särsk. i uttr. stora världshavet); äv. om viss (gm landmassor avgränsad) större del av detta hav; äv. mer l. mindre bildl.; jfr -ocean. Fréville Söderh. 1: 1 (1776). Det stora Werldshafwet, som intager en betydlig del af jorden, har på olika ställen olika namn. Hartman Naturk. 48 (1836). I rymdens verldshaf är vårt klot en droppe. Östergren NDikt. 18 (1879). Världshavet är internationellt, det är icke instängt inom trånga nationella gränser. Ymer 1941, s. 144. De svenska fartyg, som befarar världshaven och befordrar mängder av utländska och säkerligen köpkraftiga resanden. Form 1948, s. 23.
-HEGEMONI. världsherravälde. NPress. 1890, nr 51 B, s. 3. En rad gigantiska rivaler om världshegemonien .. Japan, USA, Tyskland, Ryssland. Landberg Krig 88 (1958).
-HERRADÖME. världsherravälde. Nationalanden eldades af drömmen om ett nytt verldsherradöme. 2SAH 49: 64 (1863).
-HERRAVÄLDE. herravälde över världen; jfr -hegemoni, -herradöme, -makt 2, -supremati, -välde. Callerholm Stowe 293 (1852). En renodladt imperialistisk politik med ”världsherraväldet” som yttersta mål. 2NF 36: 593 (1924).
(3, 4) -HISTORIA, förr äv. -HISTORIE. om (vetenskaplig) framställning av den historiska utvecklingen i hela världen under en längre tidsperiod (jfr historia II 1); äv. om själva (förloppet l.) utvecklingen (jfr historia II 4); äv. i vissa hyperboliska uttr. med mer l. mindre förstärkande funktion. De uplysta och opartiska sinnen .. som äro kunnoga i Världs Historien. Nordenflycht (SVS) III. 1: 47 (1761). Fastän menniskan ej lärer kunna hindra verldshistoriens gång och den allmänna utvecklingen af slägtets öden, måste en hvar, som vill kallas statsman .. motarbeta det som är för hans land skadligt. Oscar II 3: 301 (1868, 1889). Tolle svor på att det var världshistoriens hittills svagaste grogg. Gustaf-Janson LastHäxa 254 (1969).
(3, 4) -HISTORIKER. person som (yrkesmässigt) ägnar l. ägnat sig åt världshistoria; jfr historiker 2. Steffen Krig 2: 4 (1915).
(3, 4) -HISTORISK. jfr -historia. Lyceum 2: 15 (1811). En världshistorisk process, i vilken det organiserade proletariatet spelar huvudrollen. Lidforss Dagsb. 28 (1906).
-HIT. [senare leden av eng. hit, populär melodi l. låt o. d. (som ”slår”), till hit, slå (se hitta, v.)] om musikstycke l. låt o. d. som åtnjuter stor popularitet i stora l. många delar av världen; jfr -schlager. AB 1/8 1964, s. 18. O Sole Mio fyller 100 år .. Kompositören Eduardo di Capua (hade) solen i Odessa för ögonen när han .. tonsatte napolitanaren Giovanni Capurros dikt. En världshit var född. SvD 11/11 1990, 2: 1.
(1 (slutet), 2 (c)) -HJUL. om tiden l. händelseutvecklingen i världen tänkt ss. ett ständigt roterande hjul (se d. o. 1 f). Fåfängt spänner ett menskligt väsende sin arm, att hejda det i full fart löpande verldshjulet. 2SAH 12: 291 (1827).
-HUSHÅLL~02 l. ~20. om (hela) världen betraktad ss. ett gemensamt hushåll; i sht i sg. best. SD 9/6 1880, s. 4. Även om vår livsmedelsproduktion är försvinnande i förhållande till världsbehovet, är vi dock en integrerande del av det stora världshushållet. De Geer SvNatRiked. 2: 18 (1950).
-HUSHÅLLNING~020. om hushållning (se d. o. 2, 4) som omfattar hela världen; i sht i sg. best. Törneros (SVS) 4: 46 (1825). Denna alla länders delaktighet i världshushållningen och beroende av varandra medför .. en ökad säkerhet och jämnhet i behovens fyllande. LAHT 1918, s. 145.
(3, 4) -HÄLSA. om hälsotillståndet hos världens befolkning (jfr hälsa, sbst. 4, 5); äv. mer l. mindre bildl., om tillståndet hos ngt sakligt. Ekonomisk världshälsa. DN(A) 20/2 1924, s. 11. Det är viktigt för världshälsan att vi regelbundet undersöker attityder kring vaccin. SvD 10/9 2016, s. 36.
Ssg: världshälso-organisation. särsk. i sg. best., ss. svensk benämning på den FN-organisation som ägnar sig åt (kartläggning o. förbättring av) världshälsan. TSvLärov. 1952, s. 245. Världshälsoorganisationen har haft ett mycket långtgående program för att få bort smittkoppor och har förklarat världen fri från smittkoppor i maj 1980. VLäkarb. 89 (1982).
-HÄNDELSE. om händelse (se d. o. 3) i världen; särsk. (o. i sht) om viktig l. betydelsefull händelse (som påverkar tillståndet i världen), världshistorisk händelse. LittT 1795, s. 18. Världshändelsernas gång. Rydberg Gudas. 147 (1887). De väldiga världshändelser, som under de senaste veckorna timat, och som alltjämt äro under utveckling, hava inlett en utomordentlig omvandling i hela Europas statsliv. SvFolket 10: 46 (1939).
-HÄRSKANDE, p. adj. som härskar l. har makten i världen; om ngt sakligt äv.: som är förhärskande l. dominerande i världen; jfr -behärskande, -styrande. Ljunggren Est. 1: 143 (1856). Fransk smak och franskt språk blefvo verldsherskande. NF 5: 219 (1881).
-HÄRSKARE. om världshärskande person; jfr -behärskare, -betvingare, -despot, -härskarinna, -regent, -styrare. Emedan werldshärskaren i Rom altid war i stånd at aflysa, hwad werldsliga Makten förordnat, så snart det på något sätt rörde Kyrkans förmenta rättigheter. Lagerbring 1Hist. 2: 211 (1773).
-HÄRSKARINNA. (numera bl. tillf.) om kvinnlig världshärskare; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.; förr äv. om världshärskande rike l. stat (jfr härskarinna 2). 2SAH 19: 241 (1838). Världskriget 1914–15 är .. ett krig i vilket världshärskarinnan Britannia är den ledande anden. Steffen Krig 2: 92 (1915). (E. Södergran) utmålar .. sig själv som övermänniska, som sierska och världshärskarinna. SvD(A) 1/4 1941, s. 10.
-HÄVD. särsk. (numera mindre br.) om berättelse l. sägen som återges i hela l. stora delar av världen; jfr hävd 8. Holmberg Nordb. 61 (1852). John Ericssons Monitor .. , (uppfinningen) som .. förde hans rykte över världen och varaktigt införlivade hans namn med världshävden. DN(A) 15/3 1937, s. 4.
(13) -IDÉ. idé (se d. o. 3) l. föreställning om l. rörande världen; äv. till 3, om idé (se d. o. 4 c) med (potential för) stort genomslag i världen. Lutteman Schulze KantCrit. 129 (1799). Hvarifrån äro nu dessa människans världsidéer eller idealer komna? Ur den yttre erfarenheten äro de icke hämtade. Rydberg FilosFörel. 4: 10 (1878). När prof. Jack Adams-Ray .. halkade på en trappa i Moskva och blev inlagd på ett sjukhus, där man bara talade ryska, halkade han också på en världsidé: att skapa ett ordlöst kommunikationsmedel mellan patient och vårdpersonal. SvD 14/11 1970, s. 1.
-INDUSTRI. (värld- 1897. världs- 1844 osv.) om världsomfattande industri (se d. o. 3). SvBiet 1844, nr 247, s. 3. Genom sina experiment på sprängämnesteknikens område .. har Alfred Nobel .. skapat nära nog en världsindustri. Lindberg o. Johansson Karlskoga 205 (1897).
-INDUSTRI-UTSTÄLLNING. jfr -utställning. Den genialiske Elias Howe, som redan år 1851 på verldsindustri-utställningen i London visade .. (en symaskin) för den större publiken i Europa. Wolter Symask. 3 (1866).
(13) -INRÄTTNING~020. (numera mindre br.) världens inrättande l. skapande (jfr inrättning, sbst.2 1 a); äv. om världens anordning l. konstruktion (jfr inrättning, sbst.2 4, o. -byggnad, -ordning 1). Att alla våra böner redan af evighet varit kände inför den Alsmäcktigas thron, och att de vid världs-inrättningen varit ansedde som bevekande skäl till de lagar, hvilka Gud efter sin oändliga vishet stiftat. De Rogier Euler 2: 48 (1787). En viss föreställning om en stadigvarande naturordning och världsinrättning sammanhänger .. med tron på ursprungsvarelserna. Söderblom Gudstr. 142 (1914).
-INTRESSE.
1) till (2 c,) 3, om intresse (se d. o. 3) i världen som ngn känner behov av att bevaka; förr äv. (till 2 c): världsligt (se världslig 2) intresse. (De första nybyggarna i Nya Sverige) hafwa blott sit eget wärldz Jntresse sökt. Holm NSv. 59 (1702). Amerika hade sina världsintressen att ta vara på och äventyrade icke sin frihet med att göra det. Spångberg StMän 1: 234 (1917).
2) till 3, 4, om ngt som är av intresse (se d. o. 3, 4) för (många människor i) världen. NPress. 1888, nr 236 B, s. 1. I år firar den årligen återkommande Bergmanveckan 10-årsjubileum med ett fullmatat program av världsintresse. GotlT 18/4 2013, s. 12.
(14) -IRONI. (numera mindre br.) ironi (se d. o. 2) i förhållande till världen. PoetK 1812, 2: 21. (Författaren) kastade sig öfver Heines verldsironi. Lundegård Prins. 108 (1889). Reformatorn 1963, nr 41, s. 11.
(14) -JAG. (i ä. filosofiskt spr.) om ett abstrakt allmänmänskligt jag (som manifesterar sig i alla människors individuella jag) med ansvar för världsordningen o. världens skeenden; jfr jag II 2 (c) o. -ande 1, -själv 1. Ett absolut verldsjag, hvilket, sjelft opersonligt, utgör det egentligen substantiela i alla ändliga jag och allt verkligt. Claëson 2: 27 (1857). De enskilda jagen tänkas nu som emanerande ur ett allomfattande världsjag, en sista enhet, ofattbar för tanken men gripbar i känsla och aning. Ahlberg FilH 6: 83 (1928).
-KABEL. (†) kabel (se d. o. 2 slutet) som sträcker sig över stor del av världen. Vasabl. 28/12 1898, s. 4. AB 6/8 1913, s. 4.
-KAMP.
1) till (1,) 3: världsomfattande kamp (se kamp, sbst.2 1) l. konflikt; äv.: kamp om världsherravälde; jfr -konflikt, -krig. 2SAH 19: 152 (1838). Den stora verldskampen mellan himmel och helvete. Thomander 1: 266 (1862). Just nu utgör Sverige ett ingenmansland i världskampen. TSvLärov. 1955, s. 169.
2) till 3: om för stora delar av världen gemensam kamp (se kamp, sbst.2 2) l. strävan (för att uppnå ngt). DA 13/1 1838, s. 3. Under år 1919 skrev Jönköpings-Posten om världskampen mot alkohol och pekade på att USA infört alkoholförbud. JönkP 26/2 2015, 2: 3.
-KARTA. karta (se karta, sbst.2 V) över världen (jfr -bild 1); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. i sådana uttr. som sätta ngt på världskartan, för att beteckna att ngt blir internationellt känt l. berömt o. d. Ptolemæi Verlds charta är den äldsta man i det slaget äger. Bergman Jordkl. 1: 15 (1773). Han fröjdades och led med det radikala partiets öden öfver hela världskartan. Levertin LifvFiend. 55 (1891). (A. Haleys) filmade bok ”Rötter”, som sändes i svensk TV 1980, satte byn Juffure på världskartan. Expressen 8/2 1992, Bil. s. 7.
-KATASTROF. katastrof (se d. o. 3) som berör hela l. stora delar av världen; särsk. (i sg. best.) om världens undergång (jfr -brand, -förstörelse). SvBiet 1841, nr 196, s. 2. Enligt Eddan gäller världskatastrofen äfven gudarna, liksom hos greker, inder och andra. Den kallas ragnarok. 2NF 7: 871 (1907). En världskatastrof är bara minuter bort om Nordkorea skulle välja att attackera miljonstaden Seoul. AB 7/1 2016, s. 2.
-KLASS. hög klass (se d. o. 5 c) jämfört med allt liknande i världen; mycket hög klass (jfr värld 6); särsk. i uttr. (vara) i l. av världsklass; jfr -nivå 2, -rang. Man tycker nästan det är synd att Henning skall splittra sig, då han som bröstsimmare stått .. i världsklass. DN(A) 28/3 1923, s. 13. Solisterna är av världsklass rakt igenom. Expressen 1/1 1995, s. 39.
(2, 3) -KLOK. som (gm erfarenhet) är insiktsfull i fråga om världen (o. har god förmåga att ta sig fram i samhällslivet); jfr klok 1, 3 o. -kunnig 1, -vis. The werldzkloke dårar. PErici Musæus 1: 178 a (1582). Rika och världskloka köpmän .. blevo bemärkta män i riksdagstaktikens spel. Andersson SvH 336 (1943).
(2, 3) -KLOKHET~02 l. ~20. [jfr -klok] jfr klokhet 1 o. -kunskap, -visdom, -vishet. Lind 1: 1803 (1749). Den myckna världsklokheten, som visst icke alltid tilltalar, så gagnelig den var, får en ädlare prägel, då den med åren förklaras till visdom. Quennerstedt StrSkr. 2: 211 (1896, 1919).
(1, 3) -KLOT. (världens- 1672. världs- 1749 osv.) himlakropp (jfr klot, sbst.1 2 h); särsk. (o. numera i sht) om (avbildning av) jordklotet (jfr klot, sbst.1 2 h α); jfr -glob, -kropp. Lucidor (SVS) 83 (1672; uppl. 1997). Hwaruppå et litet himmels-blått och med et Kors utmärkt Werlds-Klot skimrar af gyllene Stjernor och Diamanter. 1Saml. 1: 106 (1773). En Skapare, som när han en gång kastat werldskloten ut i rymden, låter dem (osv.). Thomander Pred. 1: 68 (1849). Jag (är) öfvertygad, att på utgången af striden här mellan det goda och det onda beror själfva vårt världsklots öde. Rydberg Varia 347 (1894).
-KOMMUNISM. världsomfattande kommunism. ÅboUnderr. 16/5 1919, s. 5. (New York Times) anser sig kunna fastslå att världskommunismen befinner sig i jäsning. SvD(A) 24/1 1962, s. 8.
-KONCERN. jfr -företag. DN(A) 26/7 1924, s. 2. Från en blygsam början har företaget vuxit till en världskoncern. Dædalus 1952, Ann. s. 13.
-KONFLIKT. världsomfattande konflikt; jfr -kamp, -krig, -strid. NorrkpgT 24/3 1854, s. 3. Med hänsyn till den vapenteknologiska utvecklingen och det ökande ekonomiska omvärldsberoendet skulle det knappast vara militärt och försörjningsmässigt lättare att bedriva en övertygande neutralitetspolitik i en ny världskonflikt. SvD 14/6 1998, 1: 12.
-KONGRESS. jfr kongress I 2 o. -konvent. PT 5/8 1851, s. 2. Förberedelser göras för en världskongress i arbetarefrågan i slutet af november. EskilstKurir. 18/10 1894, s. 2.
-KONJUNKTUR. jfr konjunktur 3. FolkRöst 4/2 1852, s. 1. Frånsett den förbättring, som betingas av världskonjunkturen, härrör så gott som hela det ekonomiska uppsvinget från statsbeställningar av krigsmaterial. Spångberg BanbrHövd. 337 (1939).
-KONKURRENS. jfr konkurrens 3 (slutet). DA 23/4 1840, s. 3. Industriidkaren, köpmannen, militären .. alla måste vara väl underrättade om främmande länders natur, kulturframsteg, folkens seder och bruk för att kunna bestå i den väldiga verldskonkurrensen. Verd. 1887, s. 219.
-KONST. om i stora l. många delar av världen uppmärksammad (o. ss. mästerlig uppfattad) konst (se d. o. 4). Flandern var här verldskonstens representant. MeddSlöjdF 1886, s. 14. Holland .. utvecklar (under 1500-talet) en verkligt originell målarkonst, som otvivelaktigt är dess främsta insats i världskonsten. Hahr NordeurRenässArkit. 72 (1927).
-KONSUMTION. om världens sammanlagda konsumtion (av viss vara); i sht i sg. best.; jfr -förbrukning. DA 23/4 1840, s. 3. Enligt detta öfverslag skulle sålunda den nya (vete)skörden jämte förråden ungefär räcka för världskonsumtionen. Hufvudstadsbl. 11/11 1900, s. 7.
-KONVENT. jfr konvent 1 o. -kongress. SvD(A) 27/6 1923, s. 6. Malmös hotell har drabbats av massavbokningar inför Rotarys världskonvent i Köpenhamn/Malmö nästa månad. Sydsv. 19/5 2006, s. C4.
-KONVENTION. konvention (se d. o. 2 a) mellan (de flesta av) världens stater. Kritik af 1886 års världskonvention angående literär och artistisk eganderätt. GbgAB 22/12 1893, s. 2.
(13) -KRAFT. om kraft (se d. o. 3 (a)) l. storhet som är (l. kan tänkas vara) verksam i (o. påverka) världen; jfr -ande 1. Menniskorna falla lätt uppå at tänka sig en öfwer hela naturen utbredd werldskraft, af hwilken hwart och et ting .. besitter sin andel. Wulf Köppen 1: 266 (1799). Poesin är .. en världskraft, som .. i sig upptager både religion och filosofi. Wrangel Dikten 54 (1912).
-KRETS. (värld- 1815. världs- 1611 osv.)
1) (†) till 1, 3, om världen l. universum (jfr krets, sbst.1 1 g β); äv. om del av universum, mer l. mindre liktydigt med: sfär (se d. o. 2 a) (jfr krets, sbst.1 4 (slutet)). Then Alzwåldighe .. Rörelsen, som är .. en fast grund till alt thet som ostadigt, förgängeligit och röhrligit är, i hela werldzkretzen, och alting håller i sin wiss orden och skick. Forsius Phys. 40 (1611). Är i den Alsmägtigas vilje beslutit .. at de öfver mitt hufvud hvälfvande verldskretsar, skola från fästet nedfalla och krossa mig til stoft. Lantingshausen Young 1: 193 (1787). Rein Psyk. 1: 46 (1876).
2) (numera bl. tillf.) till 2 c, om viss umgängeskrets; äv. (med anslutning till värld 3) om världsomfattande sådan krets; jfr krets, sbst.1 9. För en så ung Herre, som ännu länge kan och bör wara i den större werlds kretsen, är väl icke Snällered det agreablaste stället, men snart nog blir man mätt av verldens buller, och då är det lyckligt at finna lugnet. NissaforsArk. Brev 25/2 1804. Bragder, som verkat förbluffande t. o. m. ute i kirurgiska världskretsar. SvD(A) 11/1 1926, s. 18.
-KRIG. krig som berör hela (l. stora l. många delar av) världen; särsk. i uttr. första l. andra världskriget, om det världsomfattande kriget 1914–1918 resp. 1939–1945; jfr -brand, -kamp, -konflikt, -strid. Det stora världskriget i Tyskland. Skjöldebrand Mem. 1: 120 (c. 1830). Tiden närmast före Sveriges deltagande under Karl Johans ledning i det afgörande verldskriget mot Napoleon. Trolle-Wachtmeister Ant. II (1889). (Officeren) fick sin död av en handgranat som sprängdes vid en stridsövning under första världskriget. Wigforss Minn. 1: 75 (1950). Efterfrågan på elektrisk energi har även efter andra världskriget utvisat en fortgående stegring. SvGeogrÅb. 1952, s. 7.
Ssg: världskrigs-år. Efter ett tilländabragt världskrigsår börjar man erkänna att man kanske misstagit sig i någon mån. DN(A) 1915, nr 241 A, s. 3.
-KRIS. kris (se kris, sbst.1 1) som berör hela (l. stora l. många delar av) världen. Bergman Schinkel 6: 67 (1855). Världskrisen i början av 1930-talet åstadkom en kraftig nedgång i konsumtionen. SvGeogrÅb. 1943, s. 208.
(1, 3) -KROPP. (numera bl. mera tillf.) himlakropp (jfr kropp, sbst.1 5 b, o. -klot); äv. (i sg. best.) om världen tänkt ss. en kropp (se kropp, sbst.1 1). VetAH 1751, s. 2. De verlds-kroppar, som höra til vårt Sol-System, pläga indelas i Cometer och Planeter. VetAH 1782, s. 61. Det gudomliga är .. enligt Aristoteles verldssjälen i verldskroppen. Nyblæus Forskn. IV. 1: 108 (1895). Under antiken och medeltiden ansågs vår planet vara den förnämsta världskroppen såsom belägen i evig vila i världens centrum. TT 1945, s. 865.
-KULTUR. jfr kultur 8 o. -odling. Törneros (SVS) 4: 18 (1823). Olof Rudbecks Atlantica, som vill göra Sverige till världens urland och till modern för hela världskulturen. 3SAH 15: 149 (1900).
-KUNNIG. (värld- 16151728. världs- 1620 osv.)
1) (numera bl. mera tillf.) till 14: kunnig (se d. o. II 2) i fråga om världen l. det världsliga (se världslig 2); jfr -klok. En Bok- och Wärlds-kunnig Herre. DA 1771, nr 285, s. 1.
2) (numera mindre br.) till 3: världsbekant; jfr kunnig I 1 o. -berömd. Phrygius HimLif. 6 (1615). Sixtinska kapellet är verldskunnigt för sin musik. Böttiger 6: 269 (1836). Cannelin (1939).
((2,) 3) -KUNSKAP~02 l. ~20. kunskap om världen; särsk. ss. läroämne; jfr kunskap 1 o. -klokhet, -kännedom, -visdom, -vishet. Troil Isl. 142 (1777). Kännedomen om jorden, solsystemet och stjernhimmeln befinner sig sedan flera århundraden tillbaka i ständig tillvext .. En följd häraf är, att våra efterkommande skola i vidsträckt och tillförlitlig verldskunskap stå ofantligt högt öfver oss. Scheutz Jord. 54 (1856). Målet för kursen i världskunskap är att eleverna skall fördjupa och vidga sina kunskaper och intressen för sin egen och andras kulturer. GbgP 1/10 2004, s. 11.
-KYRKA. världsomfattande kyrka (se d. o. 4). FolkRöst 15/8 1857, s. 3. Den katolska kyrkan är .. en världskyrka – hon beror inte på någon regering eller regeringsform. Arbetet 10/4 1891, s. 3.
-KYRKO-MÖTE. om ekumeniskt möte; jfr kyrko-möte 2 o. möte 5. DN(A) 20/8 1922, s. 16.
-KÄND. känd i hela (l. stora l. många delar av) världen; jfr -bekant, -berömd. Björnståhl Resa 1: 249 (1771). Tod Sloan, den världskände jockeyen. Swing 1921, nr 37, s. 13.
-KÄNDIS. världskänd person; jfr -berömdhet. Plötsligt har man blivit världskändis. Och jag som alltid tyckt om att få vara anonym. AB 28/4 1967, s. 16.
(24) -KÄNNARE. (numera bl. tillf.) person med världskännedom; jfr kännare 2. 1SAH 2: 309 (1788, 1802). Denna hycklande blygsamhet, hvarmed den äldre äregirige verldskännarn bedrager hela verlden. Hedborn 2: 164 (1819).
(24) -KÄNNEDOM~002, äv. ~200. kännedom (se d. o. 2) om världen (o. människors beteenden l. förehavanden); jfr -kunskap. Tessin Skr. 81 (1745). De patricier, som nu bestämde unionens politik, voro högt bildade, älskade vetenskap och konst och hade vanligen under långa utländska resor förvärvat världskännedom. Almquist VärldH 5: 249 (1933).
(2 c, 3) -KÄNSLA. (numera bl. tillf.) känsla (se d. o. 8 b) för (l. mer l. mindre intuitiv uppfattning om) världen. Cygnæus 3: 109 (1853). Romantiken utgick från klassicismens ljusa världskänsla. Jeanson o. Rabe 2: 283 (1931).
(24) -KÄR. (†) som tycker om världen; särsk. till 2 c: mycket förtjust i världsliga ägodelar l. nöjen, särsk. närmande sig bet.: girig. Nordenskjöld Oneir. 2: 110 (1783). Denna hushållningen, då den verldskära menniskan .. gör det till en hufvudsak för sig, att vinna mycket af det som jorden tillhörer – är en dåraktig och skadlig hushållning. Berggren SupplPred. 232 (c. 1870). Botter, nymodern teolog och hjärtligt världskär till naturen, hade vågat betvifla tillvaron af människans naturliga ondska. Vasabl. 22/7 1911, s. 2.
(24) -KÄRLEK~20, äv. ~02. [fsv. värulds kärleker] (numera bl. tillf.) kärlek till världen; förr särsk. till 2 c, om kärlek till världsliga nöjen l. njutningar; jfr -lust. Dalin Arg. 1: 38 (1733, 1754). Så war ock Fru Birgitta bekymrad öfwer sin son Carls lättsinnighet och werldskärlek. Afzelius Sag. 5: 21 (1843). Den sufiska världskärleken gick väl i längden inte att förena med nynazism. Expressen 21/2 2013, s. 6.
-LAG, sbst.1 särsk. till 13, i sht i fråga om ä. filosofisk uppfattning: (föreställd l. förutsatt) regel l. princip för världens förlopp l. skeenden; jfr lag, sbst.1 5, o. -ande 1. Phosph. 1812, s. 86. En verlds-lag, genomlöpande naturens alla riken, i tingens och varelsernas daning. 2SAH 25: 19 (1852). Stoikernas lära om den gudomliga världslagen. PedT 1955, s. 45.
-LAG, sbst.2 i fråga om sport, om lag (se lag, sbst.3 14 c γ) i världsklass; äv. om (i medier presenterat) tänkt internationellt idrottslag bestående av de spelare som anses bäst i världen. Zamora tog nyligen för en medarbetare i IB ut sitt världslag i fotboll med ledning av VM i Italien. Det såg ut så här: Planicka (Tjeck.) – Seszta (Österrike) (osv.). DN(A) 21/7 1934, s. 9. Att ett världslag som Barcelona spelat tävlingsmatcher mot Öster har dagens unga i Växjö svårt att förstå. SmålP 21/12 2017, s. 4.
(2 c) -LARM. (numera mindre br.) om världens oväsen l. oroligheter; jfr larm 7 (slutet) o. -buller. BrinkmArch. 1: 336 (1820). Följ .. (Jesus) ut ur världslarmet, bort från de jordiska omsorgerna och bekymren. Beskow Pred. 76 (1901). Cannelin (1939).
(2, 4) -LEDA. leda (se leda, sbst.2) vid världen l. tillvaron; jfr världströtthet. Som sällskapsmenniska var Tegnér i sina bättre dagar, inan hypokondri och verldsleda hade lagt sin tunga hand på hans sinne. Sturzen-Becker 1: 60 (1861).
-LEDANDE, p. adj. som är ledande (se leda, v.2 6) i världen. SvD(A) 21/9 1926, s. 22. Samarbetsavtal träffades med världsledande företag. Kulturen 1987, s. 113.
(2 c) -LIKSTÄLLIGHET. (numera mindre br.) om handlande l. uppträdande som är i överensstämmelse med världslig l. ytlig livsföring; jfr lik-ställighet 1 a. Schartau UtkPred. 1: 43 (1824). Den som med alla sina avgränsningar och sederegler anser sig på betryggande avstånd från världslikställigheten är den världsligaste av alla. Hartman NattLys. 147 (1951).
-LITTERATUR. [jfr t. weltliteratur] om litteratur från hela världen; äv. speciellare, sammanfattande, om verk (av hög kvalitet) som läses i hela världen (o. kan sägas ingå i en internationell kanon); särsk. motsatt: nationallitteratur; i sht i sg. best.; jfr -lyrik. (Den tyska poesin) förebildar redan en verlds-litteratur, som närer sig ur alla klimater, som genomforskar alla tider. Geijer I. 1: 334 (1849). (Augustinus bekännelser är) den enda bok från denna tid, som .. ingått i världslitteraturen. Sylwan EurLittH 1: 5 (1910). I sin bok ”Om själen” framlägger .. (Aristoteles) världslitteraturens första lärobok i allmän psykologi. Aspelin TankVäg. 1: 113 (1958).
-LIV.
1) (†) till 1, koll., om alla organiska väsens liv (se d. o. I 2) betraktade ss. en helhet (jfr liv I 7); ngn gg äv. mer l. mindre liktydigt med: världsande (se d. o. 1); äv. till 13, om sammanfattningen av allt som händer o. sker i världen (jfr -förlopp); i sht i sg. best. Den lärobyggnad (är) Pantheistisk, enligt hvilken all individualitet rent försvinner i och genom ett i alla afseenden ensamt existerande verldslif eller gudomligt väsende. Phosph. 1813, s. 302. Hela människans lif (är) endast en inskränkning, ett fragment af verldslifvet. SC 2: 405 (1822). Som stjernornas rader / till stället och tiden, / i verldslifvet skifta, / så ändras vår hamn. Ling As. 40 (1833). Sundén (1892).
2) till 2: jordeliv; särsk. till 2 c: världsligt o. socialt liv, samhällsliv, särsk. närmande sig l. övergående i bet. dels: sällskaps- o. nöjesliv, dels: icke religiöst (o. syndfullt) liv; i sht i sg. best. Memento mori öfverröstade ofta verldslifvets till verksamhet och njutning manande stämmor. BL 3: 260 (1837). Hon hade så gerna velat hålla den unga flickan borta från verldslifvets frestelser åtminstone ännu ett år. Edgren Lifv. 1: 8 (1882). Om hon tillbad på ett yttre sätt, men icke gaf sin ande åt Gud, utan fortfor att lefva ett ytligt världslif i synd, så var hennes gudstjänst till ingen nytta. Böös Betr. 32 (1903). (Kyrkans) regler för livet som kunde göra även världslivet drägligt. Wifstrand GrKultHFas. 65 (1950).
(13) -LJUS. (numera bl. tillf.) om ngt som sprider ljus i världen, särsk. i sg. best., om solen (jfr ljus, sbst. 4 a); äv. mer l. mindre bildl., särsk. om Jesus ss. spridare av andligt ljus (jfr ljus, sbst. 13 a slutet). Weise 1: 112 (1769). (Innan uret uppfanns) fick solen tjänstgöra som tidvisare .. För att göra sig oberoende av det stora verldsljusets nyckfullhet, uppfann en senare tid .. timglas. NVärmlT 21/8 1888, s. 2. Tror jag .. att Jesus Kristus är världsljuset, måste jag söka att .. föra mina åhörare och lärjungar fram till honom. Verd. 1892, s. 203.
-LOPP. (†)
1) till 13, om världens gång l. utveckling l. om ordningen i världen; jfr lopp 4 e o. -förlopp, -löp. Att epther thetta farliga och swinde werdzlop szom nu forhanden är Tyktis oss fast rådeligit wara att tw stedze wille lathe haffwa god acth och tijlszynn met på Kalmara slott och stadh. G1R 10: 269 (1535). Tanken att världsloppet oupphörligt upprepar sig självt i väldiga tidsskiften uppkom och erhöll i forntiden allmän utbredning både i Indien och Grekland. Söderblom UrRelH 209 (1915). Östergren (1969; angivet ss. mindre vanl.).
2) till 2, om människas levnadslopp l. jordeliv; jfr lopp 4 d. At denne Sal. Frwn vthi den(n)a sin vsla Werldz Lopp hafwer offta begådt Herra(n)s högwärdige Natwardh. Gezelius ASilfversparre E 3 b (1665). Wallin 1Pred. 1: 103 (c. 1830).
(2) -LUST l. -LUSTA. [fsv. värulds lust, värulds luste] (numera föga br.) lust (se d. o. 1) l. kärlek till världen (o. världsliga nöjen l. ägodelar) (jfr -kärlek); äv. till 2 c β, om sinnligt l. kroppsligt begär betraktat ss. syndigt l. moraliskt förkastligt (jfr lust 1 d, e). Lucidor (SVS) 256 (1672). Jag hafwer ensligheten kär; / Ty werldz-lust plär min’ sorger öka. Scherping Cober 2: 1 (1737). Hvarest de fleste af .. (den kristna trons) så kallade tjenare .. förbannande anklaga den syndiga verldslustans djefvul, den lekamlige antikrist, att arbeta på förstörandet af Guds rike. GbgP 2/10 1885, s. 2. Billing Betr. 364 (1907).
-LYRIK. jfr -dikt, -litteratur. Geijer I. 2: 206 (1839).
-LÄGE. om (politiskt l. militärt) läge (se d. o. 6) i världen; jfr -situation. Nu har Ryssland tydligt visat, att det i det nuvarande världsläget godtyckligt råder öfver säkerhet och osäkerhet i östern. GHT 13/9 1886, s. 2.
-LÖP. (†) = -lopp 1; jfr -förlopp. Forty man skal tage szeg .. tiil wara for wenner szom vuenner, epter thetta werdzlöp szom nu forhandenn är. G1R 10: 238 (1535). G1R 26: 467 (1556).
-MAJORITET. i fråga om omröstning l. åsikter o. d.: majoritet i världen; äv. med anslutning till värld 4, konkret, om större delen av jordens invånare. Dessa föraktade ”fredsfår” (dvs. fredssträvare) få .. hufvudsakligen det emot sig att de icke kunna bilda världsmajoritet. DN(A) 18/3 1912, s. 11. Ett system där svält och utsugning och bottenlöst elände är den dagliga lotten för världsmajoriteten. DN 10/12 1974, s. 22.
-MAKT. [fsv. värulds makt]
1) (†) till 2: världslig (se d. o. 2) makt (se d. o. 12); särsk. om ond makt; jfr -våld. Hwar än dieffuulen och all werldz macht til lijka rasadhe (mot Kristi församling). LPetri 3Post. 89 a (1555). Den från himmelen .. kommande segraren öfver verldsmagten. Rudin BibEnh. 29 (1887).
2) till 3: (ngns l. ngts) makt (se d. o. 11) över världen; jfr -herravälde. Till verldsmakt ej han längre sträfvar. Atterbom Lyr. 2: 266 (1809).
3) till 3, om ngn l. ngt med inflytande över hela l. stora delar av världen. särsk.
a) om stat med stort (politiskt l. ekonomiskt l. kulturellt o. d.) inflytande i världen, stormakt; jfr makt 14 o. -monarki, -rike 2, -stat, -välde. PT 26/3 1840, s. 2. England, Frankrike och Ryssland (är) världsmakter genom sina ofantliga landbesittningar utom Europa. Steffen Krig 1: 104 (1914).
b) om fenomen l. företeelse med genomgripande inflytande på l. i världen; jfr makt 12. Järta 2: 503 (1828). Vi se att .. känslostämningen med dess inbillningslek är upphöjd till verldsmagt. Lysander Almqvist 120 (1878).
Ssg: världsmakts-ställning. särsk. till -makt 3 a: ställning (se d. o. II 6) ss. världsmakt. Stödjepunkten för Englands verldsmaktsställning, Indien. SD 9/5 1885, s. 6.
-MAN. [fsv. värulds man]
1) till 2 c: världslig (se d. o. 2 (e)) man; särsk. om (bildad) man som rör sig i (internationella) umgängeskretsar med högt socialt anseende l. har stor erfarenhet av världen o. livet, man med världsvana; äv. till 3, om man som verkar i internationella sammanhang; jfr -människa 1. En stoor Politicus, eller Werldsman. PJGothus Pollio Fast. 10 (1614). Själf en världsman af utsökt takt och fin bildning, älskade han ett lysande societetslif. 3SAH 3: 468 (1888). Idealisten och världsmannen ha alltid svårt att förstå varandra. Hagberg VärldB 54 (1927).
2) (†) till 2 c β, om ss. syndare betraktad icke kyrklig l. icke andlig människa (som är inriktad på det jordiska i tillvaron); jfr man, sbst.2 1, o. -människa 2. Så haffua och wåra munkar och nunnor giordt, satt näsone högt vp emoot the menniskior som the haffua räcknat for syndare, och tenckt, Jh thet är en werlzman .. wille han wara froom han droghe wel ena kappo vppå. OPetri 2: 255 (1528).
Ssgr (till -man 1): världsmanna-, äv. världsmans-bildning. (i sht i skildring av ä. förh.) om bildning (se d. o. 5 b) som kännetecknar l. anstår en världsman. 2SAH 21: 180 (1841). Inrättandet av ”exercitierna” (vid Uppsala universitet) innebar att unga ädlingar men också framåtsträvande ofrälse ynglingar skulle kunna skaffa sig en världsmannabildning i hemlandet. SvD 2/10 2013, s. 26.
-elegans. (numera bl. mera tillf.) jfr elegans 1. GHT 31/5 1895, s. 5.
-hållning. (numera bl. mera tillf.) hållning (se d. o. 5 b) som kännetecknar l. anstår en världsman; jfr -manna-skick. Rydberg Ath. 17 (1859). Han (bevarade) ännu i det sista den fina och intelligenta världsmannahållning, som en gång i tiden så väl avspeglade hans urbana och genomkultiverade väsen. Lidforss OndMakt. 227 (1905, 1909).
-mässig. som är karakteristisk för l. anstår en världsman. Att de ryska officerarene .. uppfört sig älskvärdt och världsmannamässigt. ÅboT 4/7 1889, s. 3.
Avledn.: världsmannaskap, n. om förhållandet l. egenskapen att vara l. uppträda ss. världsman; äv. närmande sig l. övergående i bet.: världsvana. SvD(A) 26/9 1901, s. 4. Han piruetterar .. (på krogen) med världsmannaskap bland de mest svåruttalade ord på vinlistan. SvD 11/12 1983, s. 28.
-MARKNAD. om världen betraktad ss. en (stor o. gemensam) marknad (se d. o. 2, 3) för den internationella handeln; äv. närmande sig l. övergående i bet.: samlad omsättning i världen (för viss vara); i sht i sg. best. AB 8/3 1832, s. 2. Priset (på svenska exportvaror) är beroende af konkurrensen på verldsmarknaden. AB 20/7 1839, s. 3. Världsmarknaden för civila drönare (kommer) att öka från 2,8 miljarder dollar i år, till 11,8 miljarder dollar 2026. SvD 1/8 2017, Näringsliv s. 5.
Ssg: världsmarknads-pris. om pris på viss vara på världsmarknaden; jfr världs-pris. GHT 2/8 1886, s. 2. De utländska varornas pris i Sverige beror dels på deras världsmarknadspris, dels på växelkurserna. HandInd. 52 (1926).
(1) -MASKIN. om världsalltet betraktat ss. en (helt igenom) mekanisk anordning bestående av många samverkande delar; i sht i sg. best.; jfr maskin 2 a o. -maskineri, -mekanism. Händelserne i världen äro af tvänne slag. Det ena har alldeles intet att göra med andar, utan är helt och hållet materiellt och beror på världs-machinens byggnad. De Rogier Euler 2: 33 (1787).
-MASKINERI. till 1, om världsalltet betraktat ss. ett (mekaniskt o. själlöst) maskineri (se d. o. 2 a) (jfr -maskin); äv. till 3, om ekonomiskt l. samhälleligt o. d. maskineri som omfattar hela världen. AB 21/2 1866, s. 2. Vådan av att varje folk betraktar sig som ekonomiskt subjekt och inte bara som en del av ett ekonomiskt världsmaskineri. PolitÅskådn. 42 (1931). Vi (märker) hur kallt och ödsligt vårt universum är, detta världsmaskineri som spänner in det största och det minsta i obönhörliga lagar. Hartman NattLys. 55 (1951).
(1) -MATERIA, äv. -MATERIE. om materia (se d. o. 1 b) av vilken världsalltet är l. förmodas vara bildat; äv. sammanfattande, om all materia i världsalltet. VetAH 1797, s. 10. Min gamla åsikt, att världsmaterien bildar ett inom sin totala sfär slutet helt. SvD(A) 27/11 1908, s. 7. Tanken, att Gud skulle bildat världen af någon förefintlig världsmateria. 2NF 25: 894 (1917).
-MEDBORGARE. medborgare l. samhällsmedlem i världen; särsk. (o. i sht) om person som (i avsaknad av nationell förankring l. nationella särintressen) betraktar hela världen ss. sitt hemland, kosmopolit; äv. om växt l. djur som förekommer över hela (l. stora l. många delar av) världen; jfr medborgare 4 (slutet), o. -borgare, -folk 2, -människa 1. AB 28/8 1833, s. 4. Det skall .. taga sin tid, innan skandinaver, tyskar, slaver o. s. v. alla känna sig som européer eller som världsmedborgare. Lidforss UtrikVyer 17 (i handl. fr. 1845). Ogräsen äro snart sagdt verldsmedborgare. MosskT 1893, s. 112. Den nya världsmedborgaren (är), innan han blivit döpt, utsatt för all möjlig trolldom. FolklEtnSt. 3: 55 (1922).
-MEDBORGARSKAP. [jfr -medborgare] om förhållandet att vara världsmedborgare, ofta med särskild tanke på solidaritet l. fredliga relationer mellan människor oavsett nationalitet l. religion o. d. GbgVBl. 8/5 1890, s. 1. Någon gång bör samhällsundervisningen låta blicken löpa vidare ut över våra nationella gränser för att tangera internationella problem och ge de unga en aning om världsmedborgarskapets innebörd och förpliktelser. TSvLärov. 1950, s. 60.
-MEDIUM. i sht i pl., om (ledande) (nyhets)medier med bevakning av hela (l. stora delar av) världen; äv. medier från hela (l. stora delar av) världen; jfr -press. DN 15/12 1976, s. 21. Världsmedia har varit på plats och rapporterat vid ett flertal tillfällen (om flytten av Kirunas centrum). GT 15/12 2010, s. 41.
-MEDVETANDE.
1) till 1, 3, om tänkt medvetande (se medvetande, sbst. 2 b) hos allt som existerar i världen. Då allting utgår från det absoluta eller världsmedvetandet och sålunda är medvetet, från stenen till människan (osv.). DN 1898, nr 10255 A, s. 2.
2) till 1, 3: (persons) medvetande (se medvetande, sbst. 2 a) om l. förnimmelse av (ytter)världen; särsk. om ngns medvetande om sociala l. politiska o. d. förhållanden i omvärlden. Den gren af individens medvetande, som riktar sig på annat än honom sjelf, på verlden utom hans eget jag. Vi kunna kalla denna del af medvetandet för verldsmedvetande. Rein Psyk. 2: 494 (1891). (I skolan) fanns en glöd och ett världsmedvetande. De gjorde leksakspaket till rumänska barnhemsbarn och de stickade tröjor till svältande i Etiopien. DN 5/8 2000, s. B2.
3) till 3, 4, om tänkt medvetande (se medvetande, sbst. 2 b) delat av de flesta människor i världen o. utgörande säte för gemensam (levande) föreställning (om viss (viktig) händelse l. person l. sak o. d.). DN 1885, nr 6198 B, s. 2. Bilderna av en desperat president som från sitt fönster i presidentpalatset försökte skydda sig har för alltid etsat sig fast i världsmedvetandet. SvD 17/3 2013, s. 21.
(1) -MEKANISM. om världsalltet betraktat ss. en mekanism (se d. o. 4); jfr -maskin. Denna världsmekanism, som vi ha att bringa under matematikens välde. Rydberg Varia 47 (1890, 1894).
-METROPOL. stad (l. ort) betraktad ss. centrum i världen (i ngt avseende); äv.: världsstad. LdVBl. 1837, nr 12, s. 2. Med det nya Sorbonne .. inviger Paris ett nytt Quartier latin, som är den blifvande världsmetropolen värdigt. GHT 15/8 1889, s. 5. Greenwich, som vi trott vara all tideräknings världsmetropol är inte så längre. SvD 8/12 1985, 3: 12.
-MISSION. viktig uppgift l. kallelse (som ngn har) i världen (jfr mission 2); äv. (o. i sht): mission (se d. o. 3) med mål att sprida religion i (hela) världen. Den bildade, urbane och starke med världsmission utrustade romaren. Strindberg TrOtr. 1: 178 (1890). Den nuvarande kristna världsmissionen är genom sin utsträckning .. utan motstycke i religionens och bildningens historia. Söderblom UrRelH 180 (1915)
-MODELL. särsk.
1) till 1, 3: teoretisk beskrivning av världsalltets uppbyggnad l. utveckling; äv. (till 3) om (datorbaserad) modell av världsomfattande fenomen (ss. väder l. ekonomi) (i sht använd för att simulera (framtida) händelseutveckling); jfr modell 1 o. -system 2. Frey 1846, s. 362. Einsteins världsmodell visade sig .. vara ett specialfall bland möjliga relativistiska världsmodeller. NaturvForsknRådRed. 194748, s. 28. (Banken har) gjort försök att beräkna följderna (av börskrisen i Asien) genom att anlita det brittiska konjunkturinstitutets världsmodell. SvD 14/11 1997, s. 44.
2) till 3: världskänd (foto)modell; jfr modell 3. Expressen 13/4 1972, s. 52. Snyggast var en vit blus .. och en fantastisk volangklänning som båda bars upp av världsmodellen .. som var visningens höjdpunkt. Metro(Sthm) 29/1 2008, s. 12.
(14) -MODER. särsk. om kvinnlig gudom varur allt tänks ha uppkommit l. utvecklats l. varifrån allt levande tänks få näring l. skydd o. d., särsk. om jorden uppfattad som en sådan gudom; jfr moder, sbst. 5, o. allmoder. Tegnér (TegnS) 4: 13 (1822). (Jorden) tänkes .. såsom den stora verldsmodern, såsom den kvinliga guddomligheten. Wisén Oden 61 (1873).
-MONARK. monark i (tänkt) världsvälde. IT 1817, nr 93, s. 1. Man tänker sig Gud som en världsmonark, vilken utifrån styr händelsernas gång. Aspelin TankVäg. 2: 78 (1958).
-MONARKI. monarkiskt styrt världsvälde; äv. bildl.; jfr -makt 3 a. Thorild (SVS) 4: 66 (1794). Desza fyra Riken (dvs. det babyloniska, persiska, grekiska o. romerska) föreställas understundom såsom fyra stora Werlds-Monarchier. Wulf Köppen 1: 440 (1799). Regent i vetenskapernas verldsmonarki. Sparre Findl. 2: 164 (1835).
-MONOPOL, förr äv. -MONOPOLIUM. jfr monopol 1. NFreja 1839, nr 53, s. 1. Södern, som .. var på god väg att skapa sig ett världsmonopol på denna produkt (dvs. bomull). Almquist VärldH 9: 326 (1934).
-MUSEUM. världskänt museum; äv. om (etnografiskt) museum inriktat på utomeuropeisk kultur l. med samlingar från hela världen. AB 18/11 1862, s. 2. (Porträttet som) skulle haft ett europeiskt rykte, om det tillhört något av världsmuseerna. SvD(A) 17/2 1941, s. 4. (Riksmuseet har) sedan gammalt varit ett världsmuseum vilket innebär att samlingar från hela världen är placerade i dess förvaringsutrymmen. FoFl. 1975, s. 184.
-MUSIK. särsk.
1) [jfr eng. world music] till 3, om musik förankrad i lokala l. etniska (i sht icke västerländska) traditioner, ofta i kombination med element från modern västerländsk populärmusik o. presenterad för en internationell publik. Över hela världen växer intresset för den s k världsmusiken. All musik som bygger på etnisk tradition möter ett stort intresse. GbgP 24/4 1989, s. 39.
2) (†) till 5 b, liktydigt med uttr. sfärernas musik (se sfär 2 a β); jfr musik 3 a γ. Dalin (1855). Himlakropparnas regelbundna rörelser antogo .. (pytagoréerna) framkalla en världsmusik, ”sfärernas harmoni”. 2NF 22: 680 (1915).
-MYNT. särsk. (†) om i hela världen gällande mynt; jfr -valuta. Järta 1: 150 (1816). Ett af medlen att pregladt lands-mynt skulle blifva verlds-mynt, vore att alla stater preglade lika mynt. Agardh o. Ljungberg II. 1: 7 (1854). Cassel Dyrtid 203 (1917).
(1) -MYSTERIUM. särsk. om världens existens l. natur (se d. o. 2) betraktad ss. ett mysterium (se d. o. 3, 5); i sht i sg. best.; jfr -gåta. Vetterlund StDikt. 53 (1894, 1901). (Ståndpunkten, enligt vilken) religionens djupaste innebörd är .. vördnad inför världsmysteriets outgrundlighet. Lidforss OndMakt. 20 (1909).
-MÅTT. mått (se mått, sbst.4 1) l. måttsystem använt ss. standard i stora delar av världen; äv. (o. numera i sht) i sådana bildl. uttr. som av världsmått, i världsklass, mätt med världsmått, i jämförelse med (förhållanden i) övriga världen (jfr mått, sbst.4 2). (Han) trodde att frågan (om måttsystem) ej skall möta något motstånd, då metern redan är ett verldsmått. AB 21/5 1863, s. 2. De välväxta, harmoniskt byggda benen .. skvallra om en löparbegåvning av världsmått. DN(A) 22/7 1934, s. 9. Två månader efter öppningen (av Musikhuset i Helsingfors) viskar alla om en enastående akustik, också med världsmått mätt. SvD 23/10 2011, Kultur s. 4.
-MÄNNISKA. [fsv. värulds människia]
1) till 2 c: världslig (se d. o. 2 (e)) person; särsk. om (bildad) person som hemtamt rör sig i (internationella) umgängeskretsar med högt socialt anseende, person med världsvana; äv. till 3, om person som känner sig hemmahörande (o. verkar) i hela världen, världsmedborgare; jfr -man 1. Weise 2: 187 (1771). Verldsmänniskjor, upammade uti verldens sköte och henne helt och hållit tilgifne. Lantingshausen Young 2: 80 (1790). Det kunde .. bevisa, att hon då icke ogärna ville tala med mig, men kunde lika väl vara en blott höflighet af en ämabel världsmänniska. De Geer Minn. 1: 90 (1847, 1892). Jag är en världsmänniska och där jag bor kan ses som en tillfällig campingplats för mig. FaluKurir. 25/11 2015, s. 6.
2) (numera mindre br.) till 2 c β: om ss. syndare betraktad icke kyrklig l. icke andlig person (som är inriktad på det jordiska i tillvaron); jfr -man 2. SP 1792, nr 215, s. 4. Inom kyrkan har läget förändrats. Världsmänniskorna och de grova syndarna trängas icke längre vid nattvardsbordet. Andræ Herdabr. 34 (1937). SvD 13/2 1977, s. 14.
-MÄRKE. (ledande) varumärke känt i hela l. stora delar av världen; jfr märke, sbst.1 2 b. DN 1903, nr 12080 A, s. 3. Singer .. världsmärket i symaskiner. Form 1951, Ann. s. 214.
-MÄSTARE.
1) (†) till 1, 3, om vägledare i levnadskonst l. livsvisdom; jfr mästare 3. At j then helga Scrifft, är fast meer och större wijsdom, än vthi alla werldz mestares böker. Falck Und. 143 b (1558).
2) till 3, om person som anses l. visat sig vara den främsta i världen (i visst avseende l. inom visst område); särsk.: person l. lag som vunnit världsmästerskap (i viss idrotts- l. tävlingsgren l. visst spel o. d.), ofta med bestämning inledd av prep. i l. , angivande den aktuella grenen o. d. (jfr mästare 7 slutet); äv. skämts. o. hyperboliskt, om person som är mycket duktig l. framstående (på ngt område). SydsvD 30/4 1870, s. 3. Att .. (Berzelius) blef sin tids erkände världsmästare inom kemien. SvH IX. 1: 283 (1910). Tiodubble världsmästaren i konståkning på skridskor. UrDNHist. 1: 261 (1952). Att smedtanterna voro världsmästare i att baka bröd. Järnbruksminn. 113 (1952). Världsmästare på 200 meter frisim. PiteåT 10/10 2015, s. 36. jfr skridsko-, sprinter-, stayer-, tungvikts-världsmästare.
Ssgr: världsmästar-, äv. världsmästare-klass. klass (se d. o. 5 c) som anstår en världsmästare, högsta klass; jfr topp-klass. SvD(A) 29/1 1923, s. 10.
-titel. jfr titel, sbst.1 4 d, o. världsmästerskaps-titel. Att Wathén .. vann världsmästaretiteln i Stockholm år 1901. IdrFinl. 3: 156 (1906).
-MÄSTARINNA. [jfr -mästare] kvinnlig världsmästare. DN(A) 1903, nr 11808 A, s. 3. En världsmästarinna i boxning. DN(A) 29/4 1911, s. 7.
-MÄSTERSKAP~002, äv. ~200, l. (ss. kortform) VM (vanl. skrivet VM). om förhållandet att ngn betraktas ss. l. visat sig vara den främste i världen i visst avseende l. inom visst område; särsk. i fråga om viss idrottsgren l. tävlingsgren o. d.; äv. konkretare, särsk. dels mer l. mindre liktydigt med: världsmästartitel, dels om (l. elliptiskt för) världsmästerskapstävling; särsk. med bestämning inledd av prep. i l. angivande aktuellt område l. idrottsgren o. d.; jfr mästerskap 3. Ett täflingslopp om verldsmästerskapet i skridskoåkning .. på afstånden 1,600 meter, 5,000 meter och 25 000 meter. NerAlleh. 10/11 1866, s. 4. De stora internationella verldsmästerskapen som afhållits i Kjöbenhavn denna sommar. TIdr. 1896, Julnr s. 47. Den store amerikanske elektrikern Nikola Tesla, Edisons medtäflare om verldsmästerskapet på de elektriska uppfinningarnas vädjobana. SDS 1897, nr 374, s. 3. Vid VM på skridsko i Moskva .. revanscherade sig Sverige storartat. SvD(A) 19/2 1962, s. 3. Ssgr:
världsmästerskaps- l. (o. vanl.) VM-aspirant. person som aspirerar på deltagande i världsmästerskapstävling. NordIdrL 1901, s. 45.
-brons. om bronsmedalj l. tredjeplacering i världsmästerskapstävling. Han åkte raka spåret in i landslaget, och var med när Sverige tog VM-brons. Expressen 31/12 1950, s. 17.
-debut. om debut ss. deltagare i världsmästerskapstävling. SvD(A) 1/8 1937, s. 12.
-fotboll. fotboll spelad under l. i samband med världsmästerskapstävling. DN(A) 21/2 1929, s. 13.
-gren. idrottsgren som ingår i världsmästerskapstävling; jfr gren, sbst.1 5. DN(A) 14/7 1937, s. 11. Man hoppas att damernas längdåkning (på skidor) nu skall godkännas som officiell VM-gren. DN(A) 16/4 1949, s. 12.
-guld. om guldmedalj l. förstaplacering i världsmästerskapstävling. SvD(A) 6/2 1930, s. 14.
-kval. [senare leden kortform av kvalificering] match l. tävling för kvalificering (se kvalificera 3 a slutet) för deltagande i världsmästerskapstävling. I VM-kval .. Kvalificeringarna för fotbolls-VM 1938 i gruppen Sverige, Tyskland, Finland och Estland fortsätta den 29 augusti. DN(A) 20/8 1937, s. 15.
-lag. lag (se lag, sbst.3 14 c γ) uttaget för deltagande i världsmästerskapstävling. SvD(A) 21/9 1913, s. 8.
-match. match om världsmästartitel (i viss idrottsgren o. d.); äv. om match ingående i världsmästerskapstävling. DN(A) 1908, nr 13778 C, s. 1. Man får inte tappa så mycket fokus i en VM-match om man vill ha medaljer. GbgP 18/12 2017, s. 40.
-seger. seger i världsmästerskapstävling. AB(A) 10/9 1931, s. 7. Ingemar Stenmark grundlägger världsmästerskapssegern genom ett överlägset första storslalomåk. SvD 3/2 1978, s. 1.
-silver. om silvermedalj l. andraplacering i världsmästerskapstävling. DN(A) 15/12 1950, s. 21.
-slutspel. slutspel (se d. o. 3) i världsmästerskapstävling. DN(A) 18/6 1937, s. 17.
-titel. världsmästartitel. Skridskotäflingarna .. då Hagen förvärfvade sig verldsmästerskapstiteln. NDA 8/1 1892, s. 4.
-trupp. trupp (se d. o. 2) uttagen för deltagande i världsmästerskapstävling. DN(A) 11/8 1929, s. 13.
-tävling. tävling som avgör världsmästerskap. NordIdrL 1900, s. 34. Internationella mästerskapstäflingar äro dels världsmästerskapstäflingar, öppna för alla, dels mästerskapstäflingar, öppna för vissa grupper af nationer. 2NF 37: 666 (1925).
(24) -MÖRKER. om världsomspännande mörker (se d. o. 4 g) (orsakat av krig l. förtryck o. d.); äv. (i sht i religiöst spr.) om det andliga mörker som villfarelse l. villolära l. ondska l. brist på upplysning o. d. medför i världen (jfr mörker 4 e, h); jfr -skymning. Derföre är menniskones Son kommen, att han skall frälsa .. alla som .. äro förlorade i werldsmörkret. Melin JesuL 3: 108 (1849). Den första ljusningen i världsmörkret, det första tecknet till att fredens dag kanske randas. SvD(A) 24/11 1917, s. 3.
-NAMN. världskänt namn (se d. o. 6), särsk. mer l. mindre liktydigt med: världskänd person (som tillhör de främsta inom sitt område). Svartengren Arndt 42 (1840). Lennart Nilssons fotografier av ett barn inne i livmodern har gjort honom till ett världsnamn. YstadAlleh. 5/4 2017, s. B6.
-NAMNKUNNIG~020. (numera mindre br.) jfr namn-kunnig 2 o. -berömd. URudenschöld Vitt. 362 (1727). Den verldsnamnkunnige instrumentfabrikören Sax i Paris har nyligen förfärdigat en s. k. jättebasun af messing. PT 21/11 1855, s. 2. SAOL (1950).
-NIVÅ.
1) allmänt rådande nivå (se d. o. 3) i världen, särsk. i fråga om pris; äv. i fråga om samarbete l. politik l. handel o. d.: internationell nivå. DN(A) 18/10 1923, s. 10. Det amerikanska vetepriset .. (måste) sjunka till världsnivån. SvD(A) 1/4 1931, s. 20. En större språklig kulturkrets som ger bättre möjligheter till kontakter på världsnivå. DN 10/5 1970, 2: 4.
2) hög nivå (se d. o. 3) jämfört med allt liknande i världen; jfr -klass o. topp-nivå. Norrskensfl. 19/9 1935, s. 4. Att vara på världsnivå, i vilken individuell idrott som helst, måste kräva en mental styrka som är enorm. NorrbK 16/7 2016, s. 41.
-NYHET~02 l. ~20. om ngt nytt som är det första i sitt slag i världen (jfr nyhet 2); äv. om nyhet (se d. o. 2 c) som väcker (stort) intresse i hela (l. stora l. många delar av) världen. HärnösP 13/1 1866, s. 2. En fabrik i Eslöv står fadder för en svensk världsnyhet på konservfronten – potatis i pulverform! SvD(A) 27/3 1954, s. 3. Ubåtsjakterna i svenska vatten blev till världsnyheter. KvällsP 19/10 2014, s. 22.
-NÖD. (omfattande o. svår) nöd i (stora l. många delar av) världen; i sht i sg. best. Wikner Tank. 173 (1872). Pessimism inför möjligheterna att övervinna världsnöden och klyftan mellan rika och fattiga länder. SvD 26/10 1969, s. 28.
-OCEAN. jfr ocean, sbst. 1, o. -hav. Bladh o. Hornstedt 86 (1783). Dokumentären om de mäktiga världsoceanerna och deras otroliga mångfald av liv. Hufvudstadsbl. 21/1 2005, s. 26.
-ODLING. särsk. (†) världskultur; jfr odling 5. 2SAH 33: 190 (1861). Reformationen, den germanska stammens största gärd åt världsodlingen. Weibull LundLundag. 22 (1882). Hufvudstadsbl. 29/11 1927, s. 5.
-OMDANANDE, p. adj. särsk. till 2, 3: som omdanar l. syftar till l. verkar för att omdana (förhållanden l. förutsättningar i) världen; jfr -omvälvande. Svensén Jord. 155 (1885). Totalt världsomdanande förändringar som penicillinet, persondatorerna eller internet. ViBiläg. 2015, nr 4, s. 72.
-OMFAMNANDE, p. adj. som omsluter l. omfattar hela (l. stora l. många delar av) världen; äv.: som välkomnar l. tillägnar sig influenser från olika delar av världen; jfr -famnande, -omfattande. Det verldsomfamnande hafvet. Phosph. 1810, s. 300. Kommittén intar den toleranta och världsomfamnande attityden att snart sagt alla språk och språkliga varianter i Sverige bör bibehållas och vidareutvecklas. NerAlleh. 6/5 2002, s. 2.
-OMFARARE. (numera i sht ålderdomligt l. skämts.) person som reser l. rest jorden runt; jfr om-fara 1 o. -omflygare, -omseglare. Vid Jul-tiden hade den berömde verldsomfararen, Öfverste-Lieutenant Dahlberg, återkommit ifrån Surinam. Hedin Linné 1: 112 (1808).
-OMFATTANDE, p. adj. särsk. till 3: som omfattar hela l. stora delar av världen; jfr -famnande, -omfamnande, -omspännande, -stor, -täckande, -vid. PoetK 1816, s. XXXII. Poësien .. är en så universell, en så verldsomfattande konst, att den nödvändigt måste uttrycka sig på mångfaldiga olika sätt. Tegnér (WB) 4: 113 (1824). Då England genom sin verldsomfattande handel alltid har stora skulder till främlingar. Samtiden 1873, s. 727.
-OMFATTNING~020. särsk. till 3, om förhållandet l. handlingen att omfatta (se d. o. I 4) världen; förr äv. om handlingen att bemäktiga sig världen. Hvad är föröfrigt charakteren af Nordboens individualitet, om ej just denna drift och förmåga till verldsomfattning, till allsidiga eröfringar? PoetK 1816, s. XLVIII. Historien, både i hela sin verldsomfattning och i sin inskränkning till fäderneslandets öden. Böttiger 4: 161 (1852, 1869).
-OMFLYGARE. person som deltar l. deltagit i världsomflygning; jfr -omfarare. De båda världsomflygarna, vilka man förmodade ha omkommit, (har) endast varit nödsakade att göra en nödlandning. SvD(A) 24/8 1922, s. 6.
-OMFLYGNING~020. flygning (se flyga 2) jorden runt (i syfte att slå rekord o. d.); jfr -omsegling. SvD(A) 25/9 1910, s. 6. (Piloterna) kliver ur (det solcellsdrivna) planet efter att ha fullbordat sin världsomflygning helt utan bränsle. NerAlleh. 27/7 2016, s. 12.
-OMSEGLARE. person som deltar l. deltagit i världsomsegling; jfr -omfarare, -seglare. Våra Verlds-Omseglare och Söderhafs-Farare. Landell Bligh IV (1795).
-OMSEGLING~020. sjöresa jorden runt (i sht med segelfartyg l. segelbåt); jfr om-segla 1 o. -omflygning o. jord-omsegling. Berzelius ÅrsbVetA 1831, s. 356. Den första verldsomsegling genom Portugisaren Magelhaens .. lärde, att jorden är rund. Geijer I. 1: 346 (1849).
-OMSKAKANDE, p. adj. särsk. till 2, 3: som skakar om l. syftar till l. verkar för att skaka om världen (o. rubba dess rådande ordning (se d. o. 3) i ngt avseende); jfr -omvälvande, -skakande. GHT 30/1 1851, s. 1. De socialdemokratiska ideerna ha en världsomskakande kraft, mot hvilken de liberala fördämningarna äro maktlösa. NerAlleh. 3/9 1890, s. 3.
-OMSKAPANDE, p. adj. särsk. till 2, 3: världsomdanande; jfr -omvälvande. Jesus förutsade .. för sina lärjungar sitt lidande, sin död och uppståndelse, på det att de skulle wara beredda på dessa .. werldsomskapande händelser. Emanuelsson 1PredHögm. 1: 389 (1865).
-OMSPÄNNANDE, p. adj. som omspänner (se om-spänna 2 b) hela (l. stora l. många delar av) världen; jfr -omfattande. GHT 1/11 1888, s. 1. Skådespelarnas larm om sexuella övergrepp inom den svenska film- och teatervärlden är en del av den världsomspännande #metoo-rörelsen, som började i USA för några veckor sedan. NerAlleh. 10/11 2017, s. 23.
-OMSTÖRTANDE, p. adj. särsk. till 2, 3: som innebär l. syftar till l. verkar för genomgripande förändringar av (förhållanden o. förutsättningar i) världen l. synen på den; jfr omstörta II 2 d o. -omvälvande. AB 3/9 1859, s. 2. Ett halvår efter de världsomstörtande bevisen för att det kan ha funnits liv på Mars är forskardebatten i full gång. SvD 18/2 1997, s. 8.
-OMSTÖRTARE. särsk. till 2, 3: världsomstörtande person: jfr samhälls-omstörtare. Sätherberg Dikt. 1: 201 (1845, 1862). (Ryssarna) är barbarer och vildar, soldade av den store världsomstörtaren (dvs. Napoleon). SvLittTidskr. 1962, s. 104.
-OMSÄTTNING~020. sammanlagd omsättning (se d. o. 2) i världen. FolkRöst 3/9 1859, s. 2. Siffrorna för världsomsättningen gifva .. en spegelbild af den ekonomiska utvecklingen öfver hufvud. 2UB 10: 423 (1907).
-OMVÄLVANDE, p. adj. särsk. till 2, 3: som innebär l. syftar till l. verkar för att på ett omvälvande (se om-välva 4 b) sätt förändra världen l. synen på den; jfr -omdanande, -omskakande, -omskapande, -omstörtande, -skakande. Atterbom Minnest. 1: 299 (1844). Att spåra Herrans hand i det finaste stoftgrand såsom i de stora verldsomhvälfvande verldshändelserna. Rundgren Minn. 3: 112 (1872, 1888). En rar men föga världsomvälvande sensmoral om att alla, faktiskt, borde vara vänner. SkånD 17/10 2016, s. B2.
-OMVÄLVNING~020. särsk. till 2, 3: omvälvande (se om-välva 4 b slutet) förändring av världen l. synen på den; jfr -skakning, -välvning. Phosph. 1810, s. 184. Medan .. i det heliga landet grunden bereddes för den religiösa verldsomhvälfning, som för all framtid skulle bestämmande inverka på mensklighetens öden. Svensén Jord. 146 (1885).
-OPINION. i stora l. många delar av världen förhärskande opinion (se d. o. 3) (i viss fråga); i sht i sg. best. NDA 26/1 1860, s. 3. Den sydafrikanska regeringen överväger en hemlig plan som syftar till en tudelning av unionen för den händelse man skulle tvingas ge vika för världsopinionen i apartheidfrågan. DN(A) 2/8 1964, s. 6.
(13) -ORDNARE. (numera mindre br.) särsk. om gudomligt väsen o. d. som fastställer l. bestämmer världens form l. skick l. naturlagar; jfr ordnare 2 o. -skapare. Valerius 1: 65 (1831). (Han fann) världens ändamålsenliga inrättning och det mänskliga förnuftet förutsätta en intelligent världsordnare. Almquist VärldH 6: 234 (1929). Östergren (1969; angivet ss. sälls.).
-ORDNING.
1) till 14, i sht i fråga om ä. filosofisk l. religiös uppfattning: (naturgiven l. av gudomligt väsen inrättad) ordning (se d. o. 3) gällande för allt som existerar i världen o. för världsförloppet; särsk. med adj.-attribut angivande världsordningens art; jfr -inrättning, -skick 1. LBÄ 36–38: 18 (1800). Den etiska fordran af en moralisk verldsordning, genom hvilken hvarje förnuftig individ har sin bestämda plats sig anvisad, så att alla dess öden äro resultater af denna plan. NordT 1879, s. 316. Fattad såsom ett helt är då verldsordningen det hela, som kommer till stånd i och genom de i verldsutvecklingen framträdande särskilda men dock sammanhängande verldsformerna. Sahlin VerldRelat. 36 (1889).
2) till 3: övergripande politisk l. ekonomisk ordning (se d. o. 3 d) i världen. Hedin Tal 1: 293 (1902). Också de internationella frågorna sysselsatte honom mycket, och han ivrade bl a för en federativ världsordning. Broomé Kat. 69 (1975).
-ORGANISATION. världsomspännande organisation (se d. o. 3). Arbetet 27/5 1890, s. 3. 1870 stiftades den kooperativa unionen, en verldsorganisation, egnad att omstörta hittills bestående handelsförhållanden. NorrkpgT 17/8 1892, s. 2.
(1, 3) -ORGANISM. om världen tänkt l. uppfattad ss. en organism (se d. o. 3). Ehrenheim Phys. 1: 260 (1822). Alla problem, som berörde Europas framtid och världsorganismens stora pulsslag. SvGeogrÅb. 1946, s. 174.
((1,) 3) -ORM. i mytologisk föreställning: orm som ligger omslingrad kring världen; i sht i sg. best. På många uti Skottland uppresta stenar .. finner (man) en orm, såsom afbild utaf den stora verldsormen, inom hvars ringel jorden ligger. PT 26/9 1839, s. 3.
(1) -ORSAK~02 l. ~20. (†) orsak till l. yttersta grund för världens existens; jfr -princip. En öfvernaturlig verldsorsak, d. ä. en Gud. Fremling KantGrund. 77 (1798). AB 18/8 1900, s. 6.
(24) -PANORAMA. särsk. bildl.: vidsträckt överblick över (förhållanden l. företeelser l. samhällsliv i) världen; jfr panorama c. (Dantes Divina Commedia) är ett sublimt verlds-panorama i konstigt kedjade terziner. Frey 1843, s. 56.
-PARK. särsk. om naturområde (av särskild betydelse för mänskligheten) som bevaras l. skyddas gm mellanstatlig överenskommelse; jfr -arv o. national-park, natur-park 2. (Antarctic and Southern Ocean Coalition) har som mål att Antarktis får status som ”världspark”. SvD 30/6 1982, s. 21.
-PARLAMENT. om (tänkt) överstatligt parlament (se d. o. II 4) med representation från hela världen; äv. oeg., om internationell kongress med deltagare från hela världen. FolkRöst 16/7 1856, s. 4. Att nu har en del af hvad arbetarklassens världsparlament fordrat äntligen börjat förvärkligas. Arbetet 9/9 1891, s. 3. Ett internationellt öfvervägande af frågan om inrättande af ett världsparlament och en världsregering. SvD(A) 6/2 1915, s. 8.
-PATENT. patent (se patent, sbst. 3) gällande i hela världen. NDA 19/1 1889, s. 4.
-PATENTERAD, p. adj. skyddad med världspatent. JmtP 7/9 1894, s. 1.
(24) -PERIOD. (numera mindre br.) period (se d. o. 3) i världens (o. människans) utvecklingshistoria; jfr jord-period. Wulf Köppen 1: 212 (1799). (Inom växtriket) qvarstående representanter af en längesedan förgången verldsperiod. Fries BotUtfl. 2: 144 (1852). Aspelin TankVäg 1: 64 (1958).
(24) -PERSPEKTIV. brett perspektiv (se perspektiv, sbst. 3) som beaktar hela världen; äv. om förhållandet att betrakta världen ur ett visst perspektiv; förr äv. om framtidsutsikter för världen (jfr perspektiv, sbst. 3 a). Ett antal hymner, i hvilka han med profetisk hänförelse förutsäger mensklighetens fullkomning och rullar upp verldsperspektiv. AB 11/1 1881, s. 4. Det harmoniska världsperspektivet han sett genom Popes synglas är sönderbrustet. Castrén Creutz 82 (1917). Världsperspektivet i historieundervisningen. TSvLärov. 1955, s. 289.
-PIANIST. pianist med världsrykte; jfr -artist. SvD(A) 5/3 1914, s. 7.
(14) -PLAN. särsk. om plan (se plan, sbst.1 II 2) (tillskriven gudomligt väsen) för världens utformning l. utveckling. De Rogier Euler 2: 50 (1787). En intelligent världsordnare, vars gudomliga världsplan dock utvecklade sig utan något förnyat ingripande. Almquist VärldH 6: 234 (1929).
-PLÅGA. [jfr fsv. värulds plagha, straff i världen] om ngt som utgör en plåga (se plåga, sbst. 4) för hela l. stora l. många delar av världen; äv. allmännare, om ngt som i hög grad är till besvär l. bekymmer o. d.; jfr lands-plåga. Adlerbeth Æn. 75 (1804). Kriget är .. sammanfattningen af all nöd, all förstöring, allt lidande och allt elände. Och ändock rasar ännu denna verldsplåga. PT 11/1 1869, s. 3. Flygbullret hotar att bli en världsplåga. DN(A) 18/10 1956, s. 11.
-POL. i sht astron.; jfr pol, sbst.1 1, o. himmels-pol. Melanderhjelm Astr. 1: 5 (1795). (Om jordaxeln) tänkes utdragen oändligt åt båda håll, råkar den himmelssfären i två motsatta punkter, de båda himmelspolerna eller världspolerna. Bergstrand Astr. 22 (1925).
-POLIS. särsk. om tänkt mellanfolklig ordningsmakt med uppgift att (med vapenmakt) förhindra l. bestraffa folkrättsbrott i världen l. militära aggressioner mellan världens stater (jfr polis, sbst.1 2); särsk. (o. numera i sht) om (representant för) stat som påtar sig l. tilldelas sådan uppgift, särsk. i uttr. agera världspolis. Malmbgt 1891, nr 2, s. 3. Principen om en stark världspolis avsedd att med makt upprätthålla freden, måste bygga på universellt maktmonopol. VästerbK 3/3 1961, s. 4. USA:s förmåga att som enda kvarvarande supermakt agera världspolis, oberoende av FN. GbgP 5/9 1996, s. 2.
-POLITIK. om (internationell) politik (se politik, sbst. 2) som rör l. påverkar (viktiga angelägenheter l. förhållanden i) hela l. stora l. många delar av världen; förr äv. liktydigt med: utrikespolitik. Lefrén Förel. 3: 68 (1817). Med Olivarez’ fall var det slut med Spaniens aggressiva världspolitik. Almquist VärldH 5: 276 (1933). Eftersom Englands traditionella makt i världspolitiken i någon mån minskar. BonnierLM 1954, s. 822.
-POLITISK. jfr -politik. DN 10/2 1876, s. 2.
(2) -PORT. [fsv. värulds porter] (förr) klosterport till vilken personer av världsligt stånd hade tillträde. AntT 16: 55 (1549). Den s. k. ”världsporten”, som var avsedd för nunnornas samtal med yttervärlden. Fornv. 1928, s. 302.
-POSITION. (ledande) position (se d. o. I 9) i världen; jfr -ställning 1. SvD(A) 29/12 1904, s. 2. Vårt svenska glas har numera sådan världsposition, att det kräver ett monument av bestående värde. Form 1935, Ann. s. 26.
-POSTFÖRENING. [jfr t. weltpostverein] världsomspännande postförening; särsk. i sg. best., ss. benämning på en sådan förening bildad år 1874. BtRiksdP 1879, BerRik. s. 2. Världspostföreningen .. är en sammanslutning af länder till ett enda postområde för ömsesidig utväxling af brefpostförsändelser. Döss o. Lannge 703 (1908).
-POSTKONGRESS~002. postkongress med representanter från hela världen. AB 12/6 1873, s. 3. Det nav, kring vilket det mesta rör sig i det internationella samarbetet, är världspostkongresserna som hålls vart femte år. SvD 15/11 2004, s. 26.
-PREMIÄR. jfr premiär 4 o. ur-premiär. Betty Nansen debuterar som filmskådespelerska i Stockholm och i de flesta av världens andra huvudstäder samtidigt – filmdramatiken möjliggör nämligen sådana världspremiärer. DN(A) 22/10 1913, s. 6.
-PRESS. sammanfattande, om (den tongivande) pressen (se press, sbst.1 5) i världen (med bevakning av hela (l. stora delar av) världen); i sht i sg. best.; jfr -medium, -tidning. Tidningens plats som den ledande organen i verldspressen. PT 7/11 1877, s. 3. Ett enormt polisuppbåd försökte dämpa ivern och hålla världspressen på behörigt avstånd. DN(A) 26/6 1964, s. 23.
(1) -PRINCIP. (numera mindre br.) yttersta grund l. orsak till världen o. dess fenomen; jfr princip 1 o. -orsak. Phosph. 1811, s. 570. Verldsprincip, d. v. s. .. det, genom hvilket verlden är till. Wikner Tidsex. 112 (1888). 3Saml. 16: 130 (1935).
-PRIS. världsmarknadspris. NDA 18/4 1866, s. 2.
(13) -PROBLEM. problem (se d. o. 2) som rör l. är av stor betydelse för l. finns i hela (l. stora l. många delar av) världen; äv. om världens existens l. natur betraktad ss. teoretiskt problem. NordT 1879, s. 331. Fylleriet vid ratten – världsproblem. Motorför. 1929, nr 12, s. 2. (Descartes) är inte i främsta rummet en metafysiker, som fascinerats av de yttersta världsproblemen. Aspelin TankVäg. 2: 60 (1958). När vi sitter samlade under frukosten blir det så klart att vi försöker lösa världsproblemen. EskilstKurir. 23/2 2019, s. 21.
(13) -PROCESS. (numera mindre br.) om det sätt på vilket världen utvecklas, världens utvecklingsgång; i sht i sg. best.; jfr process, sbst.1 5, o. -förlopp. Lysander Faust 144 (1875). Världsprocessens lagbundenhet är så sträng, att hvarje världsperiod i minsta detalj liknar den andra. 2NF 27: 96 (1917). Aspelin TankVäg. 1: 68 (1958).
-PRODUKTION. om världens samlade produktion (av viss vara o. d.); i sht i sg. best. Verldsproduktionen af spanmål år 1879. SD 11/9 1879, s. 2.
-PROLETARIAT. om sammanfattningen av världens proletärer; i sht i sg. best.; jfr proletariat 1 b. (Socialismen) har väl icke förmått sammanhålla verldsproletariatet till någon internationell organisation. SvD(A) 25/6 1892, s. 2.
(2) -PRÄST. [fsv. värulds präster] inom romersk-katolska kyrkan: präst som inte tillhör klosterorden; jfr sekular-präst. NVexjöBl. 4/4 1862, s. 3. Prästerna är av två slag: å ena sidan de egentliga stiftsprästerna (sekularpräster, världspräster) å andra sidan ordensprästerna. Broomé Kat. 282 (1975).
-PUBLIK. (stor) publik (se publik, sbst. 3) spridd över hela världen. Detta eldprof inför en kall verldspublik utan några medfödda sympatier för oss var det strängaste, som anställas kunde. Cygnæus 5: 259 (1874).
-RANG. hög rang (se d. o. 3 (b)) l. ställning i världen; särsk. i uttr. av världsrang, av hög rang jämfört med allt liknande i världen, i världsklass (jfr värld 6); jfr -klass. Den första sångerska av verldsrang som .. någonsin konserterat i deras stad. DN 6/6 1876, s. 2. Det stora verket att betrygga England dess verldsrang och åt det alt uppslukande Ryssland ropa ett befallande: halt! AB 2/9 1878, s. 4.
-RANGLISTA~020. (numera bl. tillf.) om ranglista över de bästa i världen (inom viss idrottsgren); jfr -ranking-lista. Det båtade .. Georges (nummer 6 i världsranglistan) föga, att han i singlesemifinalen spelade lika bra som när han .. besegrade mästaren. SvD(A) 17/5 1929, s. 20.
-RANKING, se -rankning.
-RANKING-LISTA. sport. jfr -ranglista. AB 10/4 1939, s. 22. Den kände franske sportjournalisten Edgar har .. årets första världsrankinglista i tennis. SvD(A) 19/9 1951, s. 12.
-RANKNING, äv. -RANKING. (värld- 1985 osv. världs- 1960 osv.) sport. rangordning (se d. o. 3) gällande de bästa i världen inom viss idrottsgren o. d. SvD(A) 31/12 1960, s. 18. 35 är svenska fotbollslandslagets nya plats på världsrankingen. HbgD 4/12 2015, s. B17.
(13) -REGEMENTE. [fsv. värulds regiment] (numera mindre br.) om världens styrelse; jfr regemente 1 (d) o. -regering 1. LPetri 3Post. 116 a (1555). Men att detta Jehovas verldsregemente icke blott skall vara den stränge herskarens, utan äfven den välgörande folkfadrens, det antyder redan Moses. Rudin BibEnh. 86 (1887). SvD(A) 13/7 1941, s. 9.
(13) -REGENT. (numera mindre br.) jfr regent 1 (b) o. -härskare. Hasselroth Campe 17 (1794). (Anaximander) känner ingen personlig världsregent, jämförlig med israeliternas Jahve eller persernas Ahura Mazda. Aspelin TankVäg. 1: 40 (1958).
-REGERING.
1) till 13: om världens styrning; särsk. mer l. mindre liktydigt med: (Guds) försyn (se d. o. 4); jfr regering 1 o. -regemente. Atterbom SDikt. 1: 31 (1811, 1836). Gud är världens styresman och herre, som genom sin visa världsregering leder allt till slut till det af honom afsedda målet. Fehr Und. 173 (1894).
2) till 3, om (tänkt) överstatlig regering med makt över hela världen; jfr regering 2. SvD(A) 6/2 1915, s. 8. (Man) var emot staternas suveränitet och önskade en världsregering. Isaksson o. Linder Wägner 2: 172 (1980).
-REKORD. om bästa resultat som uppnåtts i världen (inom viss idrottsgren) (jfr rekord 2); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. l. skämts. (jfr rekord 3). SD 3/9 1886, s. 5. Nurmi gjorde idag idrottshistoriens främsta löparprestation, då han .. slog världsrekorden på 1,500 och 5,000 meter. IdrBl. 1924, nr 77, s. 1. I januari 1952 sattes kanske nytt världsrekord för långdistansfrakt med ’kyl-bil’. Ymer 1955, s. 103. Våra politiker försöker slå världsrekord i vem som är hårdast mot gängen. Metro(Sthm) 2/2 2018, s. 22.
Ssgr: världsrekord-, äv. världsrekords-försök. försök att slå världsrekord. DN(A) 25/9 1915, s. 7.
-hållare. person (l. lag o. d.) som har satt l. innehar (gällande) världsrekord; jfr -rekord-innehavare. SvD(A) 4/7 1912, s. 10.
-innehavare. världsrekordhållare. SvD(A) 28/9 1906, s. 9.
-klass. klass (se d. o. 5 c) som krävs för världsrekord. IdrBl. 1925, nr 36, s. 8.
-lopp. lopp (se d. o. 1 b) varunder världsrekord sätts. DN(A) 10/7 1917, s. 6.
-tid. tid (se tid, sbst. 9 (c)) som innebär världsrekord; jfr världs-tid 3. (Löparen) inkommer efter en mördande spurt som öfverlägsen segrare på ny världsrekordtid. DN(A) 1908, nr 13735 B, s. 1.
-RELIGION. om religion med (lång historisk tradition o.) mycket talrika utövare spridda över hela l. stora delar av världen. Rydberg o. Tegnér Engelhardt 1: 30 (1834). Det var i denna region som .. de stora världsreligionerna skapades: judendom, kristendom, islam och hinduism. SvD 12/1 2018, s. 34.
-REVOLUTION. världsomfattande revolution (se d. o. 2, 3). När behofvet af en ideell verldsrevolution började vakna. Phosph. 1810, s. 122. Proletariatets seger genom en från Ryssland utgående världsrevolution. 2NF 34: 722 (1922).
-RIKE. [fsv. värulds rike]
1) (i religiöst spr.) till 2: världsligt (se världslig 2) rike. LPetri 4Post. 21 a (1555). Denna motsats mellan verldsrike och himmelrike .. är .. kommen till sin fulla utgestaltning i Daniels profetiska bok. Rudin BibEnh. 31 (1887).
2) till 3: rike som sträcker sig över hela l. stora delar av världen; jfr -makt 3 a. 2SAH 19: 151 (1838). Mer än ¼ af den bebodda jordytan och mer än ¼ af jordens befolkning tillhöra det brittiska världsriket. 2UB 10: 400 (1907).
-RING. särsk. (†): världsomfattande kartell; jfr ring, sbst.1 4 g α β. Arbetet 27/12 1893, s. 3. De senaste i Paris drifna underhandlingarna om en världsring i petroleum. TT 1895, Allm. s. 86. DN 1907, nr 13260 A, s. 2.
-ROLL. (betydelsefull) roll (se roll, sbst.1 3 b) i världen. Bevekelsegrunderna till Romarnes handlingssätt och verldsrol. Atterbom VittH 19 (1845).
(1) -RUM. i sht i sg. best.: världsrymden; jfr rum, sbst.3 3. JernkA 1832, Bih. s. 17. Solens mäktiga bana är .. bara en ynka punkt i jämförelse med stjärnornas vägar i världsrummet. SvD 31/1 2001, Kultur s. 7.
-RUND. (†) i sht i sg. best.: jordklotet; jfr rund, sbst.1 1 d. Constantia, där förmodeligen prässas de liufligaste viner på wärlds-runden. Wallenberg (SVS) 2: 121 (1771; uppl. 1999). Fryxell Ber. 10: 60 (1842).
-RYKTE. ryktbarhet l. anseende över hela (l. stora l. många delar av) världen; jfr rykte 2 f α. 3SAH LV. 2: 106 (1840). Ärelystnaden, med sin åtrå efter verldsrykte. 2SAH 30: 208 (1857).
-RYMD.
1) i sht i sg. best., till 1; jfr rymd I 3 o. -rum. Bergman Jordkl. 2: 387 (1774). En af Newtonianska Philosophiens förnämsta grundsattser .. att hela den omätliga världs-rymden är tom, så att där ingen ting finnes utan de himmelska kropparna allena. De Rogier Euler 1: 69 (1786). Vi är redan herrar i luften .. Nästa steg blir att vi flyger utanför luften, d. v. s. i världsrymden. Dædalus 1958, s. 53.
2) (†) till 3: jordens yta, hela jorden; jfr rymd I 5 a slutet. Än se vi .. (det svenska) Folket med sina Vapn, utbreda död och förskräckelse på hela verldsrymden; än falla i en djup förnedring, i glömska och förgätenhet. Fischerström Tal 8 (1769).
-RÅD. [jfr fsv. värulds raþ, världslig l. mänsklig vilja] råd (se råd, sbst.3 22) med representanter från hela l. stora delar av världen o. med uppgift att handlägga ärenden (om ngt) av världsintresse. NVexjöBl. 1888, nr 20 A, s. 2. Man (skall) icke godkänna ett otillräckligt system genom att detta nationernas förbund upphöjes till rangen av ett världsråd för koloniadministrationen. DN(A) 2/2 1919, s. 11.
-RÖRELSE. särsk.: världsomspännande rörelse (se d. o. 8) (av mer l. mindre organiserat slag). AB 15/7 1843, s. 2. I viss mening har .. (psykoanalysen) vuxit ut till en världsrörelse av stark missionerande karaktär. Nyman NVägPsyk. 152 (1949).
(2) -SAK. [fsv. värulds sak] (†) timlig l. världslig sak (se sak, sbst. 7) l. angelägenhet. J haffue hört .. och .. förnummett, huru listeligen thenne tiänere j tesse werdzsaker .. sig skickede. Hansson Norman 15 (c. 1550).
-SAMFUND~02 l. ~20. om världens stater (o. folk) betraktade ss. ett globalt samfund (se d. o. 3 c); särsk. (o. numera i sht) i sg. best., om en majoritet av världens stater betraktad ss. en aktör (med mer l. mindre enad ståndpunkt, särsk. i folkrättslig l. humanitär fråga); äv. om världsomspännande samfund (se d. o. 3 d); jfr -samhälle. GHT 11/4 1845, s. 2. Världssamfundets samfällda och skarpa reaktion mot Iraks folkrättsbrott är glädjande. GbgP 8/8 1990, s. 2. När påven besökte Lund .. tecknades ett avtal mellan katolska kyrkan och lutherska världssamfundet. SkånD 23/1 2017, s. A4.
-SAMFÄRDSEL~020. (numera bl. tillf.) världsomspännande samfärdsel. DN 1/12 1871, s. 3. Naturvägarna ha en gång före oceanvägarnas upptäckande .. varit världssamfärdselns huvudvägar. HandInd. 362 (1926).
-SAMHÄLLE~020. om världens stater (o. folk) betraktade ss. ett globalt samhälle (se d. o. 3); jfr -samfund. Bremer GVerld. 1: 213 (1860). Tanken på statssamhället får inte skymma blicken för tillvaron av världssamhället. PolitÅskådn. 111: 80 (1931).
(13) -SAMMANHANG~002, äv. ~200. (värld- 1800. världs- c. 1830 osv.) sammanhang (se d. o. 5) l. förbindelse mellan alla till världen hörande företeelser; äv. om hela världen (jfr sammanhang 6 b). CAEhrensvärd Brev 2: 404 (1800). Följaktligen utgör hela verldssammanhanget ej annat än en i Guds beslut grundad harmoni emellan monaderna. Boström 1: 103 (c. 1830). De starka krafter som överallt mötte människan utövade sin verkan i livet och naturen, ja i hela universum. Dunkelt kände man ett stort världssammanhang. IllRelH 228 (1924).
-SAMVETE~020. samvete l. ansvarskänsla i fråga om tillståndet i världen; äv. dels ss. sammanfattande beteckning för världens alla människors ansvars- l. rättskänsla (jfr samvete 4 c), dels i fråga om att enskild stat l. person antar rollen ss. moralisk röst i världen. DN 1897, nr 9763 A, s. 3. De anklagade ha .. inte något annat försvar än den krigets och maktens rätt, som de själva givit sig .. Och det är ett klent försvar inför folkrätten och världssamvetet. GHT 1945, nr 272, s. 6. En svensk i utlandet frågar sig ständigt varför vi .. känner oss förpliktigade att uppträda som Världssamvete, utdelande högröstade förmaningar och förebråelser till främmande länder och regeringar. SvD(A) 9/12 1960, s. 4. Karin, som har världssamvete och jobbar ideellt med att hjälpa flyktingar. SundsvT 15/7 2017, s. 51.
(2, 3) -SCEN. särsk. om världen tänkt ss. en scen (där händelser av internationellt intresse l. med internationella konsekvenser utspelar sig); i sht i sg. best.; jfr scen 1 k o. -arena, -teater. Bremer Nina 67 (1835). Den månad Strindberg låg och dog var den största händelsen på världsscenen Atlantångaren Titanics undergång. Lagercrantz Strindberg 456 (1979).
-SCHLAGER. om schlager som åtnjuter stor popularitet i stora l. många delar av världen; jfr -hit. DN(A) 13/12 1919, s. 6. En rad populära revymelodier, såsom ”Lola dansar”, .. ”Tändsticksparaden”, vilken senare blev en världsschlager. Orkesterjourn. 1933, dec. s. 6.
-SCOUTCHEF~02 l. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.) SvD(A) 17/8 1924, s. 8. Den internationella jamboréen i Danmark, då världsscoutchefen hyllades av 33 nationers scouter. SvD(A) 20/9 1927, s. 11.
-SEGLARE. (värld- 1791. världs- 1836 osv.) person (l. fartyg) som seglar l. seglat till flera världsdelar l. i deras närliggande farvatten (jfr -omseglare); äv.: seglare i världsklass. PT 14/2 1791, s. 2. Det är .. desza djerfwa werldsseglare, som man synes hafwa att tacka för upptäckten af det werkliga nuwarande läget af den ene af de magnetiska nordpolerna. SvLittFT 1836, sp. 473. (Hon) har utvecklats till en världsseglare. I torsdagens medaljrace på VM .. blev hon sexa, vilket räckte för att ta silvret. SödermNyh. 19/9 2014, s. 23.
-SENSATION. om ngt l. ngn som är l. påstås vara en sensation (se d. o. 2) av världsintresse (se d. o. 2). Världssensation. Ett kinematografiskt mästerverk. Inspeladt af skalbaggar. SvD(A) 28/10 1912, s. 12.
(1, 3) -SFÄR. (numera bl. ngn gg) jfr sfär 2 o. himmels-sfär 1. Boström 2: 24 (1838). Den samklang, som en gång Pythagoras trodde sig förnimma i verldssferernas harmoni. AB 22/9 1886, s. 3.
(2 c) -SINNE. (numera mindre br.) särsk.: världsligt (se världslig 2 e) sinne (se sinne, sbst.2 7). Wallin 2Pred. 3: 144 (1822). Så plägar han ännu genom ordet och Andan påminna benådade syndare om deras fordna verldssinne och syndalif. Emanuelsson 1PredHögm. 1: 420 (1865). SvD(A) 15/12 1940, s. 5.
-SITUATION. om (politisk l. ekonomisk l. social) situation (se d. o. 2) som råder i världen; jfr -läge. PT 28/12 1866, s. 2. Hur utsiktslöst det än kunde tyckas i den alltmera mörknande världssituationen, ville jag ändå höra till dem, som slog vakt om den mänskliga friheten. Heerberger NVard. 343 (1936).
-SJUKDOM~02 l. ~20. om (allvarlig) sjukdom med stor spridning i världen. LinkBl. 1831, nr 52, s. 3. Koleran skall .. gå raskt framåt, och än här, än der göra ett språng, under det hon fortsätter sin gång från öster till vester, liksom andra verldssjukdomar gjort. AB 6/11 1847, s. 3.
(1) -SJÄL. (värld- 1822. världs- 1778 osv.) världsande (se d. o. 1); jfr själ, sbst.1 6. Thorild (SVS) 1: 300 (1778). Den eldartade världssjälen, som lever och verkar i allt, har danat ett universum med högsta tänkbara ändamålsenlighet och skönhet. Aspelin TankVäg. 1: 144 (1958).
-SJÄLV. (†)
1) till 1; jfr själv II 1 c o. -jag. Att den inre gästen har sökts och funnits af Yajnavalkya i Indien i själfvet, det stora själfvet, världssjälfvet. Söderblom StundVäxl. 1: 43 (1907, 1909).
2) till 2, om del av ngns personlighet som präglas av världsliga begär; jfr själv II 1 b. Beskow Pred. 330 (1901).
-SJÖFART~02 l. ~20. världsomspännande sjöfart. Att nogare hafva angifvit dessa (havs)strömmars lopp och ånyo prickat ut vägarne för verldssjöfarten. Svensén Jord. 17 (1884).
-SKAKANDE, p. adj. (värld- 1829. världs- 1838 osv.) särsk. till 2, 3: världsomskakande; jfr skaka, v. I 2 a, o. -omvälvande. SP 1829, nr 86, s. 4. Intill dess de sista verldsskakande händelserna öfverändakastade så många fordna förhållanden. 2SAH 19: 154 (1838).
-SKAKNING. (numera mindre br.) särsk. till 2, 3: rubbning l. omstörtning l. omvälvning av (den rådande ordningen i) världen; jfr skaka, v. I 2 a, o. -omvälvning. SvLittFT 1833, sp. 435. Alla sådana stora werldsskakningar, genom hwilka hela tidehwarf gå till ända. Bring Högm. 400 (1862). SvD(A) 30/4 1932, s. 9.
-SKALD. (numera bl. tillf.) skald med världsrykte. GHT 23/1 1847, s. 3. Världsskalder som en Shakespeare .. en Ariosto och Tasso. Montelin VLittH 2: 80 (1931).
-SKANDAL. skandal som väcker uppmärksamhet l. anstöt i hela (l. stora l. många delar av) världen; äv.: allmännare l. hyperboliskt: mycket stor skandal (jfr värld 6). I Frankrike, der den verldsskandalen nyligen inträffat, att 8 millioner menniskor med flygande fanor och klingande spel voterat sitt eget slafveri. FolkRöst 11/6 1853, s. 2. Det vore en verldsskandal, om en sådan motion väcktes och förkastades af riksdagen. Adelsköld Dagsv. 4: 384 (1901).
(1) -SKAPARE. [fsv. värulds skapare] om (gudomligt) väsen som (enl. religiösa l. filosofiska föreställningar) skapat världen; jfr -ordnare. Vi se ju i de naturens verk, om hvilka vi kunne döma, en så vidsträckt och djup vishet, att vi icke på annat sätt kunna föreställa oss dem än såsom genom en Verldsskapares outsägeliga konst tillkomne. LittT 1797, s. 394.
(1) -SKAPELSE. i sht i sg. best.: skapelsen (se skapelse 1 a α) av världen. AftonT 1835, nr 46, s. 1. Då i det gamla testamentet .. innehållet går tillbaka ända till .. verldsskapelsens första ögonblick. Böttiger 4: 234 (1859, 1869).
(13) -SKEENDE. (enskilt) händelseförlopp l. (enskild) utveckling i världen; jfr -förlopp. FoU 20: 17 (1906). En desperat pessimism inför världsskeendet verkar personligt känd. Linder 4Decenn. 580 (1949).
-SKICK. (numera föga br.)
1) till 13: skick (se skick, sbst.1 1) l. ordning l. tillstånd i världen; jfr -ordning 1. AB 17/6 1841, s. 3. Verldsskicket är ej mera det gamla. Frey 1847, s. 334. DN(A) 25/7 1930, s. 8.
2) till 2 c: skick (se skick, sbst.1 5) l. uppträdande l. uppförande i umgängesliv o. d. Rundgren Minn. 1: 197 (1867, 1870). En människa, som kan uppfostra min dotter med afseende både på kunskaper och världsskick. GHT 3/9 1889, s. 6.
(2 c, 3) -SKYGG. om person: som skyr l. undviker världen (o. dess sekulära aktiviteter l. materiella l. sinnliga nöjen o. njutningar) (jfr skygg, adj. 2); äv. i överförd anv., om ngt sakligt: som vittnar om sådant skyende. Ljunggren SVH 1: 100 (1873). De egyptiska öknarna fylldes .. af världsskygga enslingar, af hvilka några flytt dit blott för att ostörda af världens larm få ägna sig åt sina religiösa drömmerier. Schück MedeltKultH 27 (1907). En mindre sentimental och världsskygg religiositet. 2NF 21: 842 (1914).
Avledn.: världsskygghet, r. l. f. AB 25/8 1870, s. 3. Hos de flesta ädlare sinnen återfinna vi en mer eller mindre stark världsskygghet. 3SAH 27: 32 (1915).
(24) -SKYMNING. om tillstånd l. period av förfall l. nöd l. krig o. d. i stora delar av världen (jfr skymning 2 d o. -mörker); äv. om slut på viktig tidsperiod i världen, särsk. (i fråga om fornnordisk mytologi) om världens undergång, ragnarök (jfr skymning 2 d α (slutet) o. -undergång o. guda-skymning 1). AB 14/12 1871, s. 2. (Han) utger .. en tidskrift som han kallat ”Demain” (Morgondagen) emedan han genom den vill arbeta för den dag, som kommer efter världsskymningen. Key SjälNeutr. 15 (1916). Kring Valhall ha gudarna låtit stapla ett högt bål av breda bjälkar (av världsaskens vissnade stam). Gudaskymning, världsskymning förestår! SvD(A) 17/1 1933, s. 8. Vår världsskymning heter atombomb eller vätebomb. SvD(A) 21/2 1950, s. 4.
-SKÖRD. om världens samlade skörd (av viss gröda); i sht i sg. best. SD 6/9 1887, s. 6. Hela verldsskörden af korn uppgår till omkring 300 millioner hl. LB 2: 299 (1900).
(24) -SLUT. om slutet på världens existens; äv. (inom vissa religiösa samfund) till 2, om slutet på mänsklighetens jordiska tillvaro; jfr -undergång. AB 5/2 1853, s. 2. De yttersta dagarnes helige svärma för ett nära förestående verldsslut. TWenersbg 28/1 1897, s. 2. Kosmos rör sig i ständigt upprepade perioder, vilkas poler heta skapelse och världsslut. Wetter Hellenism. 21 (1926).
(2, 4) -SMÄRTA. [efter t. weltschmerz] om smärta (se smärta, sbst. 2) över l. leda vid världen l. världens tillstånd (härrörande från övertygelse om att endast lidande o. förgänglighet är den enskilda människans lott i världen); äv. om smärta orsakad av medvetenhet om världens grymhet l. ondska l. människors lidande o. d.; jfr weltschmerz. Melin JesuL 4: 79 (1851). (Han) fattades .. af ett oändligt medlidande, en fläkt af den världssmärta, som den lyckligare känner, när han ser en vanlottad. Strindberg Hafsb. 134 (1890). Den djupt i hans väsen rotade världssmärtan, som ständigt hviskade i hans öra om alltings fåfänglighet. Söderhjelm ItRenäss. 68 (1907).
Ssg: världssmärte-skald. (†) GHT 11/12 1889, s. 7. Rader som dessa äro ju ej alldeles fria från det exponerande af egna kval och utnyttjande af smärtan, som man klandrat hos världssmärteskalder. Schück o. Warburg 2LittH IV. 2: 151 (1916).
-SNILLE. [jfr fsv. värulds snille, världslig vishet] snille (se d. o. 4) som är l. anses vara bland de mest framstående i världen. Fryxell Ber. 10: 263 (1842). Detta världssnilles universalitet äger Runeberg ej, han är icke .. ett outgrundligt haf som Goethe. Söderhjelm Runebg 2: 518 (1906).
-SPRÅK.
1) (†) till 2: människors språkbruk (i motsats till det i Guds ord). Andäktige Hycklare; det är Ni, som gjort fromheten till ett smädenamn i Verldsspråket. LBÄ 32: 17 (1799).
2) till 3: språk (se d. o. 4) använt ss. modersmål av ett stort antal brukare i stora delar av världen; äv. om språk använt ss. internationellt hjälpspråk (för personer med olika modersmål), lingua franca, särsk. om konstruerat sådant hjälpspråk; jfr universal-språk. 2SAH 45: 320 (1869). Man (bör) naturligtvis känna något af de stora verldsspråken för att kunna göra en längre utrikes resa med tillbörlig nytta. Waldenström Österl. 15 (1895). Om du kan så slå ett slag för världsspråket, bad David, esperantisten. Oljelund GrRidd. 371 (1926). Den hellenistiska grekiskan .. blev den tidens världsspråk, liksom senare i tur och ordning latinet, franskan och engelskan. Grimberg VärldH 3: 257 (1928).
-STAD. stor o. världskänd stad med kosmopolitisk prägel; jfr -metropol. 3SAH 2: 222 (1795). Den stora verldsstaden Rom. Wikner Vitt. 25 (1869).
-STAT. världsomspännande stat (se stat, sbst.3 V 1); äv.: stormakt (jfr -makt 3 a). SvBiet 1840, nr 116, s. 1. Allmännast uttryckt är imperialismen en strävan att .. skapa en världsfamnande storstat, en världsstat. Steffen Krig 2: 5 (1915). En närmare samverkan mellan dessa båda världsstater (dvs. USA o. Engl.) är alltjämt det stora målet. SvD(A) 3/2 1938, s. 6.
-STATISTIK. statistik gällande hela världen. AB 30/1 1856, s. 2. I världsstatistiken ligger dock Bergen långt ner på nederbördslistan. LD 1958, nr 170, s. 8.
-STJÄRNA. stjärna (se stjärna, sbst.1 3 slutet) med världsrykte; jfr -artist. Verldsstjärnorna af olika slag inom teaterkonsten börja äfven lysa på Göteborgs firmament. GHT 16/9 1886, s. 3.
(1, 3) -STOFT. (värld- 1781. världs- 17951894) (†) kosmisk materia bestående av små fasta partiklar (jfr stoft, sbst.5 1); äv. om det materiella l. kroppsliga (icke andliga) stoft (se stoft, sbst.5 2 f) som världen enl. vissa världsåskådningar tänks bestå av. Thorild (SVS) 1: 47 (1781). Teorier, som gå ut på förnekandet af en personlig Gud, själens odödlighet .. och hvilka .. uppställa satsen, att det enda sannt varande är materien, verldsstoftet, den döda massan. GHT 16/7 1869, s. 3. Världsstoft, hvilket ju finnes öfverallt i världsrymden i form af stjärnskottsmoln. TWenersbg 15/8 1887, s. 1. UNT 19/12 1894, s. 2.
-STOR. (värld- 1883. världs- 1833 osv.) världsomfattande; äv.: stor jämfört med allt liknande i världen, mycket stor (jfr värld 6); särsk. bildl.: som har världsrykte (jfr stor, adj. I 6). Almqvist Hind. 255 (1833). Gustaf Adolf har ej fallit / Här i segerns famn / För att tynga svaga skuldror / Med ett verldstort namn. Snoilsky 3: 149 (1883). Det världsstora problemkomplexet – motsatsförhållandet mellan öst och väst. LD 1958, nr 108, s. 9. Planering av världsstor laxodling. KvällsP 2/12 2015, s. 35.
-STORHET~02 l. ~20. särsk. om person som har världsrykte l. är framstående inom visst verksamhetsområde; jfr storhet 6 a. DN 4/2 1865, s. 3. Inför Nurmis resultat i går falla alla jämförelser med andra världsstorheter på löpningens område platt till marken. IdrBl. 1924, nr 77, s. 1.
-STORM. storm (se storm, sbst.1 I 2) som berör hela l. stora delar av världen. 2SAH 8: 3 (1816). Långt borta från oss rasar med häjdlös häftighet den våldsammaste af alla världsstormar, som någonsin farit fram öfver den europeiska kontinenten. Flensburg o. Collin 181 (1915).
-STORMANDE, p. adj. (numera mindre br.) som innebär l. orsakar världsstorm; jfr storma 3. De verldsstormande Göter. Geijer Häfd. 134 (1825). SvD 3/12 1976, s. 9.
-STORMARE. (numera mindre br.) om person som orsakar l. deltar i världsstorm. Wåra omdömen öfwer denna werldsstormare (dvs. Napoleon). SvLitTidn. 1817, sp. 529. Östergren (1969).
-STRATEGI. världsomspännande militär strategi (se d. o. 1); äv. i fråga om civil ledning l. planering (jfr strategi 2). AB(A) 2/1 1936, s. 2. Den ansvariga engelska krigsledningens grepp på hela den enorma uppgiften har .. karaktär av världsstrategi, där halvklot och oceaner mer än enstaka gränslinjer bestämma avgörandena. DN(A) 6/12 1941, s. 1. (En) obunden organisation skulle kunna lägga upp en världsstrategi för energiförsörjningen. GHT 13/6 1972, s. 4.
-STRATEGISK. som tillhör l. har avseende på l. betydelse för (militär) världsstrategi. Steffen Krig 1: 6 (1914). Det är .. ofrånkomligt, att vi inför det nu rådande världsstrategiska läget icke kunna .. vara med om att ögruppen (dvs. Åland) förvandlas till en rysk operationsfästning. SvD(A) 11/5 1916, s. 7.
-STRID. (numera bl. tillf.) strid som pågår i l. berör hela (l. stora l. många delar av) världen; jfr -konflikt, -krig. (Gustav II Adolf) kunde ej nedtysta den högljudda, oaflåtliga kallelsen, att kämpande och räddande störta sig in uti den stora werldsstridens brusande böljor. Fryxell Ber. 6: 224 (1833).
(2, 3) -STRÖM. särsk. om händelseutvecklingen i världen tänkt ss. en ström (se ström, sbst. 8 c); jfr -vimmel, -virvel. Utan at .. störta sig uti yppighetens och den moderna fåfängans werldsström. Hasselroth Campe 59 (1794). Skrifva några krönikor med min bästa måleriska stil och så vara inne i verldsströmmen, i stället för att ruttna som en dö katt i Svenska groddammar. Strindberg Brev 5: 10 (1885).
(14) -STYRANDE, p. adj. (värld- 1856. världs- 1817 osv.) som styr (se styra, v.1 8) världen; jfr -härskande. I Ossians omgifning, der .. inga spår finnas till någon positif religion, eller ens till något begrepp om ett verldsstyrande väsende. PoetK 1817, 1: 34.
(14) -STYRARE. (värld- 1815. världs- c. 1800 osv.) (numera mindre br.) särsk. om gudomligt väsen som tänks styra världen; jfr styrare 4 (slutet) o. -härskare. Lehnberg Pred. 1: 171 (c. 1800). En personlig, allvis, allgod Verldsskapare och Verldsstyrare. Atterbom PhilH 505 (1835). DN 25/9 1977, s. 4.
(14) -STYRELSE. jfr styrelse 7. LBÄ 42–43: 84 (1800). Innehafvandet af den statliga makten .. är .. ett uttryck af den gudomliga verldsstyrelsen. Bolin Statsl. 2: 254 (1871).
-STÄLLNING.
1) (ledande) ställning (se d. o. II 6) i världen; jfr -position. Nordvestra Europa (har) tillskansat sig den högsta verldsställning .. medelst de Engelska och Fransyska ångfartygs-kommunikationerna. TByggn. 1859, s. 92.
2) om persons situation l. belägenhet (jfr ställning II 13). Almqvist Fattigd. 25 (1838). Att vara fattig är svenskens världsställning. Ymer 1930, s. 48.
-SUCCÉ, förr äv. -SUCCÈS. världsomspännande succé. Verldssuccès för ett slags nu förgätna halspastiljer. SvD 18/11 1892, s. 3. Världssuccén från Stockholm – den femte Millenniumfilmen. Metro(Sthm) 24/11 2017, s. 44.
-SUPREMATI. jfr supremati 1 o. -herravälde. Hvad engelsmännen äro kapabla till, om det gäller att försvara och utveckla verldssuprematien, som är starkt hotad af Rysslands växande inflytande i Kina. AB 20/5 1898, s. 3.
-SVÄLT. (omfattande) svält som berör stora l. många delar av världen. AB(A) 8/5 1917, s. 3. Att en stigande överbefolkning ger upphov till en allt mer utbredd världssvält. LD 1959, nr 277, s. 16.
(13) -SYN. syn (se syn, sbst.2 5) på världen; jfr -bild 2, -uppfattning, -åsikt. AB(A) 14/7 1900, s. 6. (Dikten) där det transcendent-kärleksfulla i skaldens världssyn kommer fram. Vetterlund StDikt. 31 (1901).
-SYND. (numera mindre br.) till 2, 4: världens människors samlade synd (se d. o. 1); äv. till 3: synd som är allmänt spridd över världen. Fahlcrantz 5: 26 (1830, 1865). Individuella synder, nationella synder eller verldssynder. NordT 1868, s. 165. Kristus bar världssynden, och den var tung. JönkP 12/6 1891, s. 3. Rudin OrdUngd. 1: 85 (1893).
-SYSTEM.
1) till 13, om världen ss. ett system (se system, sbst.1 1); äv. till 5, mer l. mindre liktydigt med: solsystem l. stjärnsystem (jfr system, sbst.1 1 a); jfr -allt, -byggnad. ÅbSvUndH 83–84: 313 (1784). Skapelsens gränsor .. kunna utwidgas i det oändeliga, och detta gränslösa rum kan emottaga millioner Werldssystemer, som äro lika så stora, som det wi känne. Wåhlin Bastholm 8 (1791). Hvilken oordning och förstörelse skulle icke uppstå i hela verldssystemet, om verldskropparnas banor ej voro noga bestämda, naturens ordning berodde af slumpen, och alla Planetinvånares lif och sällhet sväfvade i en sådan osäkerhet! Stiernstolpe Ballenstedt 1: 168 (1819).
2) till 1, 3: världsmodell (se d. o. 1); jfr system, sbst.1 3. Intet må hon befatta sig med Ptolomeiska Werlds Systemet. Sahlstedt CritTuppSag. 15 (1759).
3) till 3: världsomspännande system (se system, sbst.1 5). 1SAH 3: 121 (1790, 1802). Två typer av system finns: världsstater .. och världsekonomier .. Flera världssystem kan förekomma samtidigt och delvis tangera varandra. HT 1977, s. 425.
(2, 3) -TEATER. särsk. om världen tänkt ss. en teater där människor l. nationer o. d. spelar sina roller; i sht i sg. best.; särsk. i uttr. som den stora världsteatern; jfr -scen. 2SAH 59: 217 (1736). Den stora verlds-theatern, der några spela Kejsare-rôler, andra Påfvar. Stiernstolpe DQ 3: 124 (1818). Englands succé på världsteatern tycktes .. ända fram till världskriget vara på det intimaste förbunden med överklasskolan. Hellström RedKav. 116 (1933).
(1) -TEORI. teori om världens beskaffenhet l. uppbyggnad. Låt oss då undersöka den mekaniska världsteorien. Rydberg Varia 83 (1894).
-TID.
1) (numera mindre br.) till 13, om period i världens historia (jfr tid, sbst. 4); särsk. om den bibliska perioden från skapelsen till domedagen (jfr tid, sbst. 4 g). Schartau UtkPred. 1: 125 (1786). Om man vill mäta verldstiden .. efter den jordiska uti år, uppstå snart så omätliga tal, att de vidt öfverstiga vår fattningsgåfva. Geijer I. 5: 424 (1847). Hela fortvaron af vår verldstid, från skapelsens begynnelse till dess förnyande. PT 24/1 1848, s. 2. IllRelH 373 (1924).
2) till 3, om (gemensamt system för tidsangivelse i världen baserat på) medelsoltiden för nollmeridianen i Greenwich; jfr tid, sbst. 15. GHT 1881, nr 192 A, s. 1. De i Europa tillämpade zon- eller normaltiderna är västeuropeisk tid, även kallad greenwichtid eller världstid. BokNat. Mater. 403 (1953).
3) till 3: världsrekordtid; äv. om tid (se tid, sbst. 9 c) i världsklass. Axel Paulsen har världstiden i detta slags täflan. GHT 15/12 1886, s. 7. Anders Gärderud (satte) svenskt rekord på 3 000 meter hinder med världstiden 8.28,4. SvD 14/8 1971, s. 11.
-TIDNING. om (ledande) tidning med bevakning av hela (l. stora delar av) världen; jfr -blad, -press. GHT 22/4 1839, s. 3. En gång hade jag lyckan i handen; när verldstidningen Neue Freie Presse inkallade mig att skrifva följetong. Strindberg Brev 8: 161 (1891).
-TILLGÅNG~02 l. ~20. tillgång (se d. o. 4) (på viss vara) i världen. Spekulanterna hålla sig tillbaka till dess Dürings statistik öfver verldstillgången (på kaffe) blir offentliggjord. SD 10/6 1891, s. 5.
(13) -TILLSTÅND~02 l. ~20. om tillstånd som råder i världen; i sht i sg. best. PT 2/9 1841, s. 3. Nödvändig för detta högre stadium är en klar öfversikt öfver det hittillsvarande världstillståndet. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 284 (1900).
(2 c, 3) -TILLVÄND~02 l. ~20, p. adj. som visar intresse l. engagemang l. förståelse för l. medvetenhet om l. uppmärksamhet åt sådant som hör världen till; äv. i överförd anv., om ngt sakligt: som vittnar om världstillvändhet; jfr till-vända 2. Wallins mästerskap i .. att uttrycka både det världstillvända i kallelsen och det världsfrånvända i hinsideslängtan. ÅbKristHum. 1964, s. 213. (Lockade D. Hammarskjöld) gjorde .. vissa medeltida mystiker, särskilt Mäster Eckhart som den världstillvände, aktive och handlingskraftige mystiker denne är. SvD 29/9 2002, Kultur s. 1.
Avledn.: världstillvändhet, r. En livsåskådningsroman där huvudalternativen heter världsfrånvändhet och världstillvändhet. DN(A) 6/4 1959, s. 4.
(13) -TOLKNING. jfr tolka, v.2 2, o. -bild 2, -uppfattning. Expressen 23/7 1945, s. 14. Det är fullt tydligt att uppgörelsen i romanerna också gäller marxismen som världstolkning. BonnierLM 1978, s. 88.
-TONNAGE. om världens samlade tonnage (se d. o. 2 slutet); i sht i sg. best. NDA 6/9 1888, s. 2. De viktigare nordatlantiska staternas handelsflottor representerade år 1900 ungefär 85 % av världstonnaget. SvGeogrÅb. 1928, s. 69.
-TOPP. särsk. sammanfattande, om de främsta i världen (i sht inom viss idrottsgren); i sht i sg. best., särsk. i uttr. i världstoppen, bland de främsta; jfr topp, sbst.1 4 c, o. -elit. Publiken är intresserad på sitt sätt för den fria idrotten: den vill endast se världstoppen i aktion. DN(A) 23/7 1937, s. 13. Tennis är en sport som kräver att man maximerar sin träning för att behålla en position i världstoppen. Expressen 24/12 2015, Sport s. 6.
-TRAKT.
1) (†) väderstreck; jfr trakt, sbst.1 2 a, o. himmels-trakt. (Horisonten) delar man i 4 lika delar .. och kallar dem himmelsstreck eller werldstrakter. Hartman Naturk. 26 (1836). Bremer GVerld. 4: 2 (1861).
2) (numera mindre br.) trakt (se trakt, sbst.1 2 (b)) i världen. Fréville Söderh. 2: 242 (1776). Indien .. vid foten af den höga verldstrakt som sedan de ur-äldsta tider varit stridbara framströmmande Naturfolks hemland. KrigVAH 1837, s. 12. SvD(A) 11/2 1944, s. 11.
-TREA. jfr trea 2 c o. -etta. Atterwall i revanschduell mot världs-trean i spjut. IdrBl. 1935, nr 82, s. 3.
(1, (3)) -TRÄD, förr äv. -TRÄ. om mytologiskt träd som symboliserar världen; särsk. i fornnordisk mytologi, i sg. best., om trädet Yggdrasil. Phosph. 1811, s. 11. Af mythen veta vi, hurusom asken var trädens konung, och Yggdrasill, verldsträdet, säges vara en härlig ask. AntT XII. 1: 40 (1891). Den kända föreställningen om ett världsträd påträffas bland en del av Asiens folk. FoF 1934, s. 48.
(2 c (β)) -TRÄL. (numera mindre br.) slav under världsliga begär; jfr träl, sbst.1 2. Dalin Arg. 2: 353 (1734, 1754). Men dristar någon trots all vedermöda / På detta jemmerklotet trifvas väl, / Då är han verldsträl och de lustar snöda / I sina garn ha snärjt hans arma själ. Oscar II Nytt 1: 66 (1859). Östergren (1969).
(2, 4) -TRÖTT. trött (se d. o. 2) på världen l. tillvaron; äv. i överförd anv., om ngt sakligt: som vittnar om världströtthet l. världsleda. En verldstrött eremit. NordLitTid. 1846, sp. 370. Den beklämmande, världströtta melankoli, som redan tidigt tagit öfverhand i hustruns lynne. Ullman FlickÄra 30 (1909).
Avledn.: världströtthet, r. l. f. tillståndet l. egenskapen l. förhållandet att vara världstrött; jfr världs-leda. AB 28/11 1861, s. 3. Han kämpar .. mot hvad han kallar sin ”mjältsjuka”, en sentimental världströtthet, framkallad af en mångfald små desillusioner och motgångar i förening. Lamm Oxenst. 152 (1911).
-TURNÉ. världsomspännande turné. I titelrollen får Sarah Bernhardt sin sista roll före sin stora verldsturné. DN 26/8 1890, s. 2.
-TVÅA. jfr tvåa 2 c o. -etta. Det är minsann inte så lätt att springa omkring och anteckna siffror när man spelar mot världstvåan i tennis. DN(A) 3/12 1935, s. 17.
-TÄCKANDE, p. adj. som täcker hela världen; jfr täcka, v.1 3 c, o. -omfattande. Med ett världstäckande vädersatellitnät .. kunde världen spara nästan 80 miljarder kronor per år. DN 6/9 1968, s. 19.
(24) -UNDERGÅNG~002, äv. ~200. jfr undergång, sbst.1 2, o. -skymning, -slut. BoråsTidn. 14/6 1876, s. 2. Hon tror inte på något kärnvapenkrig med åtföljande världsundergång. Moberg DinStund 254 (1963).
-UNIK. Världsunikt porträttarkiv fyller 25 år. DN(A) 31/1 1939, s. 1.
-UNION. världsomspännande union; jfr -federation. DN 1893, nr 8774 A, s. 3. Världsfederalism är ett synsätt och en framtidsvision om fred och säkerhet i en demokratisk världsunion. Ljusnan 7/5 2011, s. 14.
(13) -UPPFATTNING~020. uppfattning (se d. o. 4) om världens beskaffenhet l. uppbyggnad o. d. (o. människans roll i den); jfr -begrepp 1, -betraktelse, -bild 2, -syn, -tolkning, -vision, -vy, -åsikt, -åskådning. Atterbom Siare 2: 288 (1843). Att märka är också, att det komiska gärna sammanhänger med en realistisk världsuppfattning. 3SAH 8: 331 (1894). Hela Goethes liv och världsuppfattning är i grund och botten annorlunda än Strindbergs .. emedan han tror på en immanent gudomlig kraft, som uppenbarar sig i naturen och kulturen. 3Saml. 30: 128 (1949).
(1, 3) -UR. om ur (se ur, sbst.4) som visar samtidig tid för flera platser i världen l. himlakroppars positioner o. d., astronomiskt ur; äv. mer l. mindre metonymiskt för: tid (se tid, sbst. 14); äv. bildl., särsk. i uttr. det stora världsuret, om himlen o. himlakropparnas rörelser på densamma betraktade ss. ett ur. Verldsuret synes snart vara utlupet. Wingård 2: 277 (1837). Det stora världsuret, vars tavla är himmelen, och vars visare äro solen, månen och stjärnorna. Kulturen 1954, s. 32. Det så kallade världsuret .. visar vad klockan är i olika länder, datum, veckodag, år, månens faser samt vilket stjärntecken jorden befinner sig i. Barometern 21/10 2011, s. 13.
-UTSTÄLLNING~020. mycket stor utställning (se ut-ställning, sbst.2) som har deltagande utställare från hela världen (o. i vilken dessa visar upp industriprodukter l. hantverk l. arkitektur l. konst l. tekniska framsteg o. d.); jfr -exposition, -industri-utställning. AB 26/5 1851, s. 2. Vid verldsutställningen i London 1862 förvärfvade Motala verkstad guldmedalj för sina arbetens utmärkta beskaffenhet. KrigVAH 1884, s. 223.
(13) -UTVECKLING~020. världens utveckling (se d. o. 2) (jfr -förlopp); äv.: utveckling (se d. o. 2 c) i världen. Frey 1841, s. 265. Enligt Newtons lag sträfva alla materiella massor att småningom förenas med hvarandra och världsutvecklingen går därhän, att de små världskropparna .. uppslukas af de stora. Arrhenius Värld. 77 (1906). Att modet inte är en serie nycker .. utan att det bygger kring ett givet skelett, som .. influeras av .. politiska och andra stora händelser i världsutvecklingen. Form 1946, s. 142.
-VALUTA. om (tänkt) för hela världen gemensamt betalningsmedel; jfr valuta 3 o. -mynt. AB 7/3 1879, s. 3. När den digitala valutan lanserades 2009 .. trodde många entusiaster att bitcoin skulle bli en ny global världsvaluta, där alla priser på varor och tjänster världen över skulle sättas i bitcoin. GbgP 19/9 2017, s. 12.
(2 c (η)) -VAN. som har stor erfarenhet av världen o. vet att föra sig i sällskapslivet (i (internationella) umgängeskretsar med högt socialt anseende). Jag tror nästan att jag rodnade, jag gamla 40-åriga karlen, verldsvan och af god umgängeston, förvärfvad i de mest aristokratiska kretsar, rodna inför en ung 18-årig landtlig skönhet. NorrkpgT 21/7 1852, s. 3.
(2 c (η)) -VANA.
1) om egenskapen l. förhållandet att vara världsvan; jfr vana 1 o. världsmannaskap. Rydberg RomD 46 (1877). Hon klädde sig utmärkt väl och hade stor världsvana, takt och gott sätt. Lagergren Minn. 8: 66 (1929).
2) (†) världslig (se d. o. 2 (e)) vana (se d. o. 2). Schartau UtkPred. 1: 44 (1824). Såsnart .. den dagliga sjelfpröfningen och bönen hafwa upphört, så återkomma de gamla lustarne och werldswanorna. Emanuelsson 1PredHögm. 1: 116 (1865). Jensen Mickiewicz Tad. 143 (1898).
-VANDRARE. särsk.: globetrotter; jfr -farare, -flackare. NVärmlT 4/10 1876, s. 3. En het sommardag .. sutto några världsvandrare och äventyrare på det stora ”Australian Hotel” i Sydney. Bengtsson Filippin. 150: 5 (1942).
(2 (c)) -VETT. (numera mindre br.) umgängesvett (jfr vett 4); äv. allmännare: förnuft l. förstånd förvärvat gm erfarenheter gjorda i världen (jfr vett 2). SvMerc. 1764, s. 837. I synnerhet vil jag, at det sunda verldsvettet måtte mera förenas med den academiska lärdomen. 2Saml. 3: 67 (1768). Skall man .. vara benägen att lära verldsvett och omgänges-reglor af en man, som lefver nästan skilld ifrån allt menskligt omgänge? Rademine Knigge 1: 25 (1804). AB(A) 11/4 1938, s. 13.
-VID. världsomspännande; jfr vid, adj. 1, o. -omfattande. Fahlcrantz 3: 35 (1828, 1864). Norra delen av Västbo härad .. , främst socknarna Gnosjö och Anderstorp, har nått en världsvid ryktbarhet för sin småindustri. TurÅ 1968, s. 95.
-VIKTIG. viktig l. betydelsefull för hela (l. stora delar av) världen; äv. allmännare l. hyperboliskt l. till 6: mycket viktig. De mest absurda munklegender, helgonunderverk och uppenbarelser betraktas af honom såsom verldsvigtiga tilldragelser. Snellman Tyskl. 211 (1842). Att lära barn att simma är världsviktigt, särskilt när man bor på en ö. GotlT 21/1 2017, s. 8.
(1) -VILJA. om den opersonliga vilja som (enl. Schopenhauers filosofi) är världens grund o. manifesterar sig i allt som existerar; äv. om gudomligt väsen; jfr -ande 1. Rydberg Brev 2: 188 (1876). Kunde världsviljan någonsin nå ett slutgiltigt mål, så skulle hon upphöra att vara till, och emedan hon är världens grund och tingens väsen, skulle världen därmed vara tillintetgjord. Rydberg FilosFörel. 2: 135 (1877). För denna världsvilja kan han väl stundom använda ordet Gud. ÅbKristHum. 1964, s. 57.
(2, 3) -VIMMEL. om världen l. samhälls- l. umgängeslivet tänkt ss. ett vimmel; i sht i sg. best.; jfr -ström, -virvel. Jag längtar att råka wänner och i brist deraf skall jag störta mig i werlds-hvimlet, så snart jag kommit på fremmande botten. 3SAH XLVI. 2: 228 (1834).
(2 c) -VIRVEL. (numera mindre br.) om världen l. samhälls- l. umgängeslivet tänkt ss. en virvel (se d. o. 4); i sht i sg. best.; jfr -ström, -vimmel. Lehnberg Pred. 3: 391 (c. 1800). Baronessan (kom) med tusen planer och projekter för nöjen; Adelaide lät sig fångas af dessa, och fördes bort ifrån oss af verldshvirfveln. Bremer Pres. 173 (1834). SvD(A) 8/6 1940, s. 6.
(2, 3) -VIS. vis (se vis, adj.1 2, 3) i fråga om det världsliga l. världen; äv. dels i överförd anv., om ngt sakligt: som vittnar om världsvishet, dels i substantivisk anv.; jfr -klok. PErici Musæus 6: 42 b (1582). Een annan werdz-wis skrifwer så: den regerande bör wara af naturen ren och klar. KKD 12: 431 (1712). En sådan auktoritet som den verldsvise Salomo. PedT 1898, s. 7. Iförd sammetsrock, broderad väst, halskrås och pudrad peruk blickar den elegante ämbetsmannen med ett världsvist och spotskt leende mot åskådaren. Fatab. 1946, s. 29.
(2, 3) -VISDOM~02 l. ~20. jfr -klokhet, -kunskap, -vishet. DA 29/6 1848, s. 3. En blandning af mildt svärmeri, glad lefnadsnjutning och praktisk verldsvisdom. AB 19/4 1856, s. 2.
(2, 3) -VISHET~02 l. ~20. [jfr -vis] jfr -klokhet, -kunskap, -visdom. De Romare, hwilkas hog förnämligast lekte på krigswäsend .. hade i äldre tider så litet tycke för bokeliga konster, att ock sielfwa werldswisheten af dem ansågs för en onyttig sqwallerlära. Hof Skrifs. 271 (1753).
(13) -VISION. vision (se d. o. b) av världen, världsbild (se d. o. 2) (jfr -uppfattning); äv. (till 3): vision (se d. o. c) för världen. SvD(A) 10/6 1908, s. 8. Barndomens naiva världsvisioner. Lundkvist FlodHav. 173 (1934). Faktumet att Agenda 2030 tagits fram övertygar att den kan uppfyllas. En gemensam, vacker, världsvision är uttalad. DN 3/11 2016, s. 25.
(13) -VY. jfr vy 2 o. -bild 2, -uppfattning. Arbetet 23/9 1895, s. 3. (Ellen Keys) förnämsta betydelse för samtiden ligger däri, att hon förlänat den moderna evolutionistiska världsvyn poetisk glans och en religiös underton. 2NF 13: 1464 (1910).
(2) -VÅLD. [fsv. värulds vald] (†) världslig makt (se d. o. 12) l. myndighet; jfr -makt 1. (Djävulen) vpweckte werldz wold, Keysare och mechtigha Konungar, hwilke swerdet brukadhe emoot the Christna. LPetri 2Post. 192 b (1555). At werldswald eller werldslige Domaren, ej kunde så straffa misgierningsmannen, som hans brott förtient, sedan han tagit skrift. Nehrman JurCr. 5 (1756).
-VÄG.
1) (†) till 2, om människans liv på jorden tänkt ss. en väg (se väg, sbst. 2, 3). Alle på den breda werldswägen wandrande människjor känna icke Christum. SP 1792, nr 215, s. 4. Wallin 1Pred. 3: 312 (c. 1830).
2) (numera bl. tillf.) till 3: viktig väg (se väg, sbst. 2, 3) för världsomspännande samfärdsel. GHT 19/5 1853, s. 2. För sista gången dånar kanonernas åska .. förkunnande att målet är uppnådt, Suezkanalen invigd och den nya verldsvägen öppnad för nationernas samfärdsel. AB 19/11 1869, s. 2.
-VÄLDE. världsomspännande välde (se välde, sbst.2 1) (jfr -herravälde); äv. om stat l. rike o. d. med stort inflytande l. stor geografisk utbredning i världen (jfr välde, sbst.2 2, o. -makt 3 a). PJGothus Böön. k 6 a (1572). Vid den tiden var det växande romerska väldet ett världsvälde. 3SAH 6: 6 (1891). Under den långa raden af krig, där Frankrike och England brottas om världsväldet. Svensén Världsv. 74 (1908).
(2, 3) -VÄLVNING. (†) världsomfattande omvälvning l. världsomvälvning; jfr välva, v. 5. SP 1792, nr 148, s. 2. Den stora verldshvälfning i kulturen, som omvände folkens sinne. Svea 14: 101 (1831). 3SAH 2: 295 (1887).
(14) -ÅLDER. längre tidsperiod i världens l. mänsklighetens historia (sammanhållen l. präglad av karakteristiska drag l. särskilda förhållanden); särsk. (enl. religiösa l. filosofiska föreställningar) om var o. en av de (förutbestämda) utvecklingsstadier som världen l. människosläktet tänks genomgå. Rydén Pontoppidan 11 (1766). Det tusenåriga riket .. Det är den werldsålder, i hwilken Guds Ande warder utgjuten öfwer allt kött. Melin Pred. 3: 137 (1852). Vi komma nu till ett nytt kapitel af geologiens underbara historia, nemligen till den Devoniska verldsåldern. Hammargren Jordkl. 31 (1854). Den historiska verkligheten .. framträder .. såsom en för hela mänskligheten gemensam, sociologisk typserie av världsåldrar – urtid, forntid, medeltid, nyare tid, nutid. Ymer 1921, s. 186.
(14) -ÅR. (numera mindre br.) om vart o. ett av åren i världshistorien l. i den tidsrymd under vilken världen existerat; äv. dels (enl. ä. religiösa l. filosofiska föreställningar) om världsförloppet tänkt ss. ett år, dels om platoniskt (se platonisk 1 c) år. GbgMag. 15/1 1759, s. 18. At .. upgifter til bestämmande af werldsårens antal, innehållas i Bibeln. Wulf Köppen 1: 251 (1799). (Kristi uppståndelse) war det stora werldsårets midsommarnatt, det war skiljegränsen emellan en gammal werld och en ny. Thomander Pred. 1: 420 (1849). De gamla folkens sägner talade om fyra verldsåldrar. Tillsammans skulle dessa utgöra det stora verlds-året, i senare tider kalladt det platoniska året. Rydberg Urpatr. 36 (1873). SvD(A) 21/12 1950, s. 9.
-ÅRSBÄSTA~020. särsk. i fråga om idrott, om bästa resultat (i viss gren) i världen under innevarande år. Östtysken .. nådde på lördagen vid friidrottstävlingar i Erfurt världsårsbästa på 1 500 m med 3.43,9. SvD(A) 11/5 1958, s. 23.
(13) -ÅSIKT~02 l. ~20. (värld- 1860. världs- 1811 osv.) (numera föga br.) världsuppfattning l. världssyn; jfr -bild 2. Lyceum 2: 17 (1811). Detta lefvande interesse för allt hvad godt och ädelt, som lefver .. i menskligheten .. är ett det förträffligaste preservatif .. mot all pessimistisk verldåsigt. AnderssonBrevväxl. 1: 314 (1860). (Armfelts) hela syn på lifvet .. gjorde honom mindre än många samtida mottaglig för den materialistiska och ateistiska verldsåsigt, som tillhörde hans bildningsålder. Tegnér Armfelt 3: 445 (1887). SvD 21/7 1987, s. 10.
(13) -ÅSKÅDNING~020. samlad o. systematisk (filosofisk l. religiös l. moralisk) uppfattning om världens (o. tillvarons) beskaffenhet l. uppbyggnad (o. människans roll i densamma); jfr -bild 2, -uppfattning. Leopold 4: 308 (c. 1820). En världsåskådning är .. icke endast och icke ens i främsta rummet en teoretisk spekulation, utan framför allt grunden för vår lifsåskådning både intellektuellt och moraliskt. Fahlbeck Världsåsk. 29 (1910).
(1, 3) -ÄGG. om mytologiskt ägg ur vilket världen tänks ha uppstått; i sht i sg. best. Det stora Werldsägget, som Brahmas kraft sönderbröt i twenne delar, af hwilka den ena blef himmel, den andra jord. SvLitTidn. 1820, sp. 554.
-ÄNDA l. -ÄNDE. om område i världen som (ur ngn synpunkt) betraktas som avlägset l. perifert; särsk., i sht i pl., om inbördes avlägsna områden (som ligger i olika världsdelar). Nordencrantz Arc. 4 (1730). Undra på att vi får namn om oss att bo i en världsända, där isbjörnarna springer och knuffas med invånarna på trottoarerna. SvD(A) 27/10 1953, s. 10. Inredningsbutiken Stiltje, specialiserad på golvplattor från så olika världsändar som Bali, Frankrike och Jordanien. YstadAlleh. 20/10 2012, s. A14.
-ÄSS, se -ess.
(13) -ÖDE. följd av (framtida) händelser i världen (vilka tänks vara förutbestämda o. opåverkbara); äv.: (tänkt) (opersonlig) makt som styr händelseförlopp i världen. Verldsödets Bok ligger öppen blott för den Allseendes blick. 2SAH 15: 360 (1834). Att wi hafwa lärt osz .. att ej tro att werldsödet är en Taskspelare. Snällp. 1848, nr 35, s. 3.
(14) -ÖGA. (världens- 1784. världs- 1790 osv.) om ngt som liknas vid ett öga som tillhör l. betraktar världen; i sht i sg. Äntligen uppsteg solen, och såg sig med sitt verldsöga segrande rundtomkring. PoetK 1817, 2: 44. Oden ej ser / Med verldsögat ner: / Ett eldsklot allen / Med gyldene sken / I rymderna ler. Stagnelius (SVS) 4: 118 (c. 1818). Som någon sa: ”Google är din bästa vän”. Men är detta allseende världsöga verkligen det? Har inte också den vännen en agenda? EskilstKurir. 3/4 2018, s. 3. särsk. (†) om ett slags opal l. agat. Dähnert (1784). Hydrofan .. (dvs.) ett slags opal, halft genomskinlig, men som, lagd i vatten, insuger detta och blir genomskinlig, med lysande prickar. Kallas äfv. Verldsögat. Dalin 1: 727 (1852). Dalin (1855).
(24) -ÖVERVINNANDE, p. adj. (numera bl. tillf.) som övervinner l. intar världen. (Luthers) fasta, verldsöfvervinnande tro. ÖgCorr. 16/11 1864, s. 3.