SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1921  
ELEKTROD el1äktrω4d l. e1l-, l. -ek-, l. -å4d, r. (m. Lundell); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. elektrode, fr. électrode, av eng. electrode, bildat på 1830-talet av den eng. fysikern Faraday av electro- (se ELEKTRO-) o. gr. ὁδός, väg (jfr ANOD, KATOD)]
fys. benämning på var särskild av de ledande kroppar mellan vilka elektricitetens strömning i ett ledande medium försiggår. Berzelius ÅrsbVetA 1835, s. 38. Fock 1 Fys. 582 (1855). För praktiskt tillgodogörande av bågljuset användas .. elektroder af kol. 2 NF 4: 800 (1905). — jfr KOL-, ZINK-ELEKTROD m. fl.
Ssgr: ELEKTROD-KOL. —
-METALL. —
-UGN. tekn. elektrisk smältugn i vilken värmet alstras mellan tvenne elektroder. KemT 1910, s. 73.
Spoiler title
Spoiler content