publicerad: 1922
EMISSION e1miʃω4n l. em1-, r.; best. -en, äv. (utom i södra Sv.) =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. emission, fr. émission; av lat. emissio (gen. -ōnis), vbalsbst. till emittere, utsända (se EMITTERA)]
1) fys. till EMITTERA 2: utströmning, utstrålning (av gas, ljus, värme m. m.); jfr EMANATION b. Ehrenheim Phys. 1: 304 (1822). — jfr GAS-, LJUS-, VÄRME-EMISSION.
2) till EMITTERA 3. Göra, företaga, förmedla en emission l. emissioner (av aktier, obligationer osv.). Den starka emissionen af pappersmynt (i Argentina). NF 19: 358 (1895). Emissionerna (av frimärken) från 1875. Idun 1901, s. 78. — jfr AKTIE-, FRIMÄRKS-, NY-, SEDEL-EMISSION m. fl.
Ssgr (i allm. till 2): EMISSIONS-AFFÄR. äv. konkret, = -ANSTALT. Bedriva emissionsaffärer, medvärka vid bildande av aktiebolag, ombesörja emittering av aktier, obligationer, stats- o. kommunallån m. m. —
-ANSTALT~02 l. ~20. kreditinrättning för bedrivande av emissionsaffärer. —
-BANK.
2) bankinstitut som har till ändamål att jämte bankrörelsen bedriva emissionsaffärer, särsk. att medvärka vid bildandet l. ombildandet av aktiebolag för ekonomisk värksamhet. SvD 1901, nr 23, s. 4. SFS 1909, nr 64, s. 1. —
-KURS. Emissionskursen (på statslånet) var 98 %. —
Spoiler title
Spoiler content