SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
ENDELS e3n~de2ls, äv. en3~, l. en4~de1ls, äv. e4n~ (ènndéls Dalin), adv., adj., konj. o. obest. pron.
Ordformer
(en (een-, ehn-) GR 1: 51 (1523) osv. än- GR 1: 126 (1523), Därs. 18: 618 (1547). -dels(s) (-deels, -dehlz) GR 1: 51 (1523) osv. -deles GR 1: 126 (1523: ändeliis), Nordberg C. XII 2: 149 (1740). -dele GR 17: 59 (1545). -deel RP 8: 115 (1640; i bet. I). -delen HSH 7: 138 (1637; i bet. I). Stundom skrivet i två ord, t. ex. GR 1: 51 (1523), Afzelius Sagoh. 7: 98 (1853))
Etymologi
[fsv. endels, endeles, en del, av EN, räkn., o. DEL, efter mnt. en del(e)s, en del; jfr ä. d. en del(s), mholl. een(s)deels, ä. t. eintheils. Beträffande formen än- jfr under EN, räkn.]
I. adv.; jfr DELS I.
1) (numera bl. i skriftspr. med ngt ålderdomlig prägel) till en del, delvis.
a) stående ensamt (utan motsättning): delvis; jfr DELS I a. (Jag) haffuer .. scriffuit idher eendeels dristeligha til. Rom. 15: 15 (NT 1526; Bib. 1917: delvis). Arvidi 137 (1651). I .. (resolutionerna) yrkas .. endels i ganska hotfulla ordalag, att (osv.). PT 1917, nr 163 A, s. 2. — särsk. [anv. utgår från det nedan anförda bibelstället] (i religiös framställning o. därav påvärkat språk) ofullkomligt, bristfälligt, styckevis. En deels förstå wij, och endeels spå wij. 1 Kor. 13: 9 (NT 1526; gr. ἐκ μέρους, Bib. 1917: vår kunskap är ett styckverk, och vårt profeterande är ett styckverk). (Saktmodet) verkar ej endels och afbrutet .. men fortsatt och sammanhängande. Wallin Rel. 3: 187 (1825). Våra omdömesakter .. (kunna) endast successivt och endels .. uttrycka .. (värklighetens) innehåll. Borelius Metaf. 206 (1887).
b) stående i motsättning (vanl. till ett annat endels, ngn gg till ett annat ord): till en del (— till en del), till vissa delar (— till andra delar), delvis (— delvis), å ena sidan (— å andra sidan); jfr DELS I b. Dan. 2: 42 (Bib. 1541). Pilatus, endels hemsk (dvs. rädd, ängslig); men mästedels förlägen, / .. Befaller (osv.). Brenner Pin. hist. 88 (1727). Jarlen redde ut skatten, endels i silfver och endels i gråverk. Bååth Egils saga 196 (1883).
2) (†) i viss mån, tämligen; i vissa avseenden; nästan; rentav. GR 1: 51 (1523). (Stockholm) är Huwodet och endels låset for hela Swerige. Därs. 10: 271 (1535). En saak, på hvilcken H. Kongl. Maij:t och Rijket högste macht, ja endeles dess välfärd hänger. RP 1: XV (1626).
3) (†) ss. obest. måttsord o. förstärkningsord: ”något”, betydligt, i hög grad, ganska. Pungenn giörss endeles lätth For honnom. GR 10: 316 (1535). Vij förnimme, att I äre eendels svag. Därs. 23: 239 (1552).
4) [jfr ALLDELES, varav bet. möjl. påvärkats] (†) helt och hållet, fullkomligen, alldeles, fullt ut; vid (för tanken) nekande uttryck: ens. Wij (äro) .. hans målszman, oc wele at han sigh endels effter oss skicke skall. GR 6: 320 (1529). Han hade endels så gierne waret om halsen som han leffde i sådane ymke. Svart G. I 6 (1561). (En kavaljer, som var beskylld för något vanhederligt,) wille icke eendeels dricka med ... (sina kamrater), in till dess han hade purgerat (dvs. rentvått) sigh. RARP V. 1: 241 (1654). Hortulanus Räckneb. A 7 a (1674).
5) [till EN, räkn. VII] (†) enbart, enkom, uteslutande, bara, blott. Svart G. I 80 (1561). (Statssekreteraren) haffver (hittills) mäst och eendels bleffvet brukadh uthi den Preussiske staten. RP 6: 238 (1636). Nu reser .. Rentmestaren endels til Stockholm för den orsak att (osv.). Rudbeck Bref 94 (1674).
6) [till EN, räkn. IX; jfr EN-LED(E)S 2, varur ordet i denna anv. möjl. uppstått, liksom ALLDELES ur fsv. allaledhis o. FRAMDELES ur fsv. framleþis] (†) lika, i lika måtto, på samma sätt. Här satte sigh vp emoot .. (G. I) endels både höga och låga. Svart Ähr. 80 (1560). Alla Ceremonier motte hållass endelss och lijka i alla församblingar. VDP 1664, s. 602.
II. [anv. utgår från 1 Kor. 13: 10, se första språkprovet nedan] (i religiös framställning o. därav påvärkat språk) adj.: ofullkomlig, bristfällig; jfr I 1 a slutet. Thå thet kommer som fulkomlighit är, så återwender thet som endeels är. 1 Kor. 13: 10 (NT 1526; Bib. 1917: ett styckverk). (Denna röst) Bar fullheten af all den gudomsskönhet, / Som nyss utandades förspridd och endels. Fahlcrantz 1: 65 (1835, 1863). Vi (ha) .. ofta menat, att det, som blott är endels, är det fullkomliga själft. Ahnfelt Nyblæus 6 (1899).
III. (i skriftspr.) i (mer l. mindre) konjunktionell anv., = DELS II.
a) i sådana fall där en kvantitativ uppdelning l. fördelning på de olika motsättningsleden mer l. mindre lätt framträder l. kan inläggas: delvis (— delvis), somliga (— somliga) osv.; jfr DELS II 1 a. Ebr. 10: 33 (NT 1526). Dett Svensche krigzfolkett .. (är) En dehls genom Siukdom, en dehls på annadt sätt, omkompne. RARP 1: 143 (1631); jfr IV. Berch Hush. 327 f. (1747). (När Salomo nalkas sitt harem) då tiga alla (gemålerna) / .. och vilja endels stå och endels fly. Fröding N. dikt. 93 (1894; sannol. arkaiserande). (Olikheterna äro) endels .. betingade därav att .. (osv.) och endels av (osv.). PT 1917, nr 168 A, s. 2.
b) (mindre br.) otvetydigt konjunktionellt: å ena sidan (— å andra sidan), både (— och); jfr DELS II 1 b. (Att extraordinarie tjänster, såsom sockenbud, betalas särskilt) skeer .. i hela konungarijke(t), endeles efter kongl. ordningar, endeles efter gamal god seduenia. Murenius AV 528 (1662). Carlstedt Her. 2: 185 (1833). (Åtskilliga militärer m. fl. sökte bevisa) endels att Rysslands panslavistiska krigsparti snart skulle söka bryta Europas fred .., och endels att den .. diplomatiska spänningen mellan Tyskland och England inom kort måste utlösas i en öppen kamp. Steffen Krig o. kultur 1: 22 (1914).
IV. [jfr en dels i motsv. anv. i fsv.; trol. utvecklat ur anv. som den i språkprovet från 1631 under III a] (†) ss. obest. pron. i substantivisk l. adjektivisk anv. för att beteckna ett ej närmare bestämt flertal: en del, åtskilliga, några, somliga; jfr DELS III. Schroderus Os. 1: 366 (1635). Endels Lärda män mena (de Riphelske bergen) wara .. opdicktade. Rudbeck Atl. 1: 655 (1679). På endels orter. 2 RARP 5: 572 (1726). D(omi)n(us) Sellegrehn .. (är) blefven .. till (kaplan) voterad af endels uti Annerstad, ock af merendels uti Nöttia Sockn. VDAkt. 1736, nr 36.
Spoiler title
Spoiler content