SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
ENKAUSTISK äŋka͡u4stisk l. eŋ- l. än- l. en-, äv. -ka͡ω-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. enkaustisch, av gr. ἐγκαυστικός, adj. till ἐγκαίω, inbränna, av ἐν, in, o. καίω (fut. καύσω), bränna (jfr KAUSTISK, KAUTERISERA)]
tekn. adj. till ENKAUSTIK; i uttr. enkaustisk målning o. d. Fönster-rutor färgade på encaustiska sättet (dvs. med inbrända färger). Björnståhl Resa 4: 30 (1773). Snellman Tyskl. 186 (1842; om vaxmåleri i allm.).
Spoiler title
Spoiler content