SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
ENVETT, n.
Etymologi
(†) egensinne, vrångvishet. Rudeen Vitt. 210 (c. 1690). Så wijsar lyckan oss ett sällsamt eget sinne, / Alt måste effter dess behag och enwett gå. Fånge 25 (c. 1710). VDAkt. 1770, nr 475.
Spoiler title
Spoiler content