EXHAUSTOR äksha͡u3stor2, äv. -a͡ω3-, äv. 040, r. l. m.; best. -n; pl. -er äk1sha͡ustω4rer resp. -a͡ω-.
Etymologi
[jfr t. exhaustor, eng. exhauster (till exhaust, uttömma); av p.-pf.-stammen i lat. exhaurire, av ex (se EX-), ut, o. haurire, ösa, tömma (jfr ÖSA, v.)]
tekn. (ventilations)inrättning (ofta en centrifugalfläkt) varigm luft, ånga l. gaser utsugas ur (l. insugas i) ett rum l. en ugn o. d. TT 1871, s. 292 (i fråga om lokomotiv). En gaspump eller en s. k. exhaustor, som suger gasen ur retorterna. PrHb. 1: 951 (1885).
