EXPOSÉ äk1spåse4, äv. -pω- l. -po-, r. (m. Dalin(1850), WoJ(1891)); best. -en l. -n; pl. -er.
Etymologi
[liksom t. o. eng. exposé, av fr. exposé, eg. p. pf. av exposer; jfr EXPONERA]
utredande framställning av l. redogörelse för l. berättelse om ngt, upplysande sammanfattning av det huvudsakliga innehållet i en skrift osv., översikt, överblick; jfr EXPOSITION 4; särsk. litt.-hist. i fråga om dramatisk poesi, dels om den redogörelse för innehållet som ofta inleder (i sht äldre) skådespel, dels i allmännare anv. om ställe som är inlagt i skådespel för att klarlägga ngt förhållande (men som ej för handlingen framåt). (Avhandlingen) innehåller äfven en kort exposé af de äldre teorierna om jernet. JernkA 1817, 1: 151. På ett par ställen tynges pjesen af långa exposéer. AB 1890, nr 4, s. 3. Jag (har) endast läst en utförlig exposé af Lucretii arbete, ej själfva originalet. Quennerstedt StrSkr. 1: 348(1907, 1919). — jfr FINANS-EXPOSÉ.
