SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
FIGURAT, r. l. m.; pl. -er.
Etymologi
[bildat till lat. figuratus, formad, p. pf. till figurare (se FIGURERA)]
(†) miner. sten (mineralstycke) som (utan att vara petrifikat) har formen av ngn djur- l. växtgestalt o. d. l. är försedd med teckningar som hava ett dylikt utseende; jfr BILDSTEN a, FIGUR-STEN. Tilas PVetA 1742, s. 25. Sköna figurater, som likna Musslor och Snäckor. VetAH 1761, s. 270. Weste (1807; med hänv. till bildsten).
Spoiler title
Spoiler content