publicerad: 1924
FILM fil4m, r.; best. -en; pl. -er32 l. 40, l. (i bet. 1 vanl., i bet. 2 numera bl. ngn gg) -s. Anm. Fram till tiden för kinematografiens genombrott i Sv. användes pl.-formen films ofta (särsk. i koll. bet.) äv. ss. sg.-form (med sg. best. filmsen, pl. filmser); med avseende på formbildningen jfr RÄLS. VL 1908, nr 248, s. 9 (: filmserna, pl. best.). TurÅ 1909, s. 197 (: filmsen, sg. best.). Jfr vidare anm. till ssgrna.
Etymologi
[av eng. film, eg.: hinna, membran (feng. filmen, hinna, förhud; jfr ffris. filmene); till en ieur. rot pel, betäcka (jfr gr. πέλμα, fotsula, ävensom FJÄLL, sbst.2, samt FÄLL)]
1) med ett ljuskänsligt skikt överdraget, ss. negativmaterial vid fotografering användt tunt band l. blad framställt av ngt genomskinligt, böjligt ämne (i allm. celluloid); äv. om filmrulle (i bet. 1) l. filmpaket; äv. koll. l. ss. ämnesnamn. Framkallning av film(s). Roosval Schmidt 191 (1896). Fotografiska films. KemT 1911, s. 136. 2NF 35: 986 (1923). — jfr PLAN-, RULL-FILM.
2) i form av ett långt band framställd film (i bet. 1) med (l. avsedd att upptaga) en serie kinematografiska bilder; å filmband befintlig dylik bildserie; särsk. om (enskilt exemplar av) en (vanl. i en mångfald olika exemplar framställd) positiv kinematografisk bildserie med särskild tanke på bilderna sådana de te sig projicierade på en vit yta (”den vita duken”); filmvärk, filmskådespel; äv. koll. (med motsv. skiftningar i betydelsen). Upptaga, inspela ngt på film. Censurering, granskning, klippning av en film. Import, försäljning, uthyrning av filmer. Aktuella, historiska, konstnärliga, vetenskapliga filmer. Amerikanska, franska, svenska, tyska filmer. ”Talande” film. Författa, inspela, iscensätta en film. Spela, uppträda i en film. Spela film, (vard.) ”filma” (se d. o. 3). Ett ansikte, utseende som gör sig på film. En av de ståtligaste filmer som någonsin upptagits, förevisats. Filmen om Gösta Berling. En .. inrättning, som ombesörjer filmens belysning med lika tidsmellanrum under af- och pårullandet. 2UB 10: 377 (1907). Allmänheten önskar ett sundt och väl valdt program med framför allt goda films. NordFilmT 1909, nr 1, s. 2. (Författaren Bengt Berg) har tagit flera tusen meter film, dels av storkarna, dels av hela hjordar med elefanter. SvD(L) 1924, nr 78, s. 6. — jfr KINEMATOGRAF-, KONST-, KRIGS-, KVALITETS-, NATUR-, PRAKT-, RÅ-, SENSATIONS-, SERIE-, SKOL-, TENDENS-, UNDERVISNINGS-, ÄVENTYRS-FILM m. fl. — särsk. i sg. best. med övergång i bet.: filmkonsten, filmindustrien, filmbranschen, kinematografien. Ägna sig åt, övergå till filmen. Pröva sin lycka vid filmen. Arbeta, skriva för filmen. I filmens tjänst. Några av filmens ledande män. En filmens komiker. Ett förvärv, en förlust för den svenska filmen. Den dubbla mission att roa och att lära, som filmen har att fylla. NordFilmT 1909, nr 1, s. 3. Filmen som kulturfaktor. Waldner (1915; boktitel).
Sammansättningar (i allm. till 2. Anm. Ss. förled i ssgr användes ordet från början företrädesvis under formen films-).
A: FILM-APPARAT. dels om kinematografkamera, dels om projektionsapparat för film. Filmbladet 1915, s. 70. —
-BEARBETNING~0020. abstr. o. konkret. En intressant filmbearbetning av den Grimmska sagan om Bror Lustig. Filmjourn. 1923, s. 160. —
-BLAD. särsk. till 2: filmtidning. Filmbladet (1915; tidskriftstitel). —
-BRANSCH(EN). det värksamhetsområde vartill hör framställning, uthyrning, försäljning o. förevisning av filmer. Biografen 1913, nr 12, s. 13. —
-DRAMATISERA, -ing. bearbeta (en roman o. d.) för filmen, göra ett filmskådespel av (ngt), filmatisera; särsk. i p. pf. (med adjektivisk bet.) ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare. Filmdramatiserade romaner. Pompejis sista dagar, filmdramatiseringen av .. Bulwers .. roman. Biografen 1913, nr 6, s. 4. Filmen II. 20: 14 (1919). —
-DROTTNING. kvinnlig filmstjärna. —
-FABRIK. (films- 1908—1913) särsk. till 2: filmfirma. VL 1908, nr 114, s. 3. Biografen 1913, nr 10, s. 13. —
-FIRMA. (films- 1913) särsk. till 2: firma som ägnar sig åt upptagning l. inspelning av filmer. Ett par fotografer som irrade omkring för någon filmsfirmas räkning. Engström Häckl. 236 (1913). —
-INSPELNING~020. abstr. o. konkretare. Sensationell filminspelning har sina risker. Biografen 1913, nr 10, s. 13. —
-JOURNAL.
2) filmtidning. Filmjournalen. (1919; tidskriftstitel). —
-KAMERA. (films- 1900—1907)
-KOMEDI. —
-KONST. Biografen 1913, nr 7, s. 12. Filmkonsten är till skillnad från pantomimen en verklig skådespelarkonst, vari ordets makt fattas. Filmbladet 1915, s. 136. —
-MANUSKRIPT. (films- 1915) Filmbladet 1915, s. 137. Hur man skrifver en film? .. En originell och intresseväckande bok om filmmanuskript. SvD 1916, nr 22, s. 11. —
(1) -PAKET. paket av planfilm. —
-ROLL. —
-RULLE. (films- 1900—1913)
1) till 1. Till .. filmsrullar kunna ej vanliga kasetter användas. PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 18.
2) till 2. 2UB 10: 377 (1907). Wulff hade fått en utmärkt filmsrulle och Geysir var första gången kinematograferad. Engström Häckl. 245 (1913). —
-SKÅDESPEL~002 l. ~200. (films- 1915—1917) Filmbladet 1915, s. 138. Att förstklassigt framföra ett filmsskådespel. SvD 1917, nr 27, s. 6. —
-STJÄRNA, f.||ig. (films- 1913) om framstående filmskådespelerska (filmskådespelare). Den danska filmstjärnan Asta Nielsen. Fädernesl. 1911, nr 99, s. 2. Hos filmstjärnor i U. S. A. Lindqvist (1924; boktitel). —
-TEATER. (films- 1913) biografteater; äv. om affärsföretag som sysslar med inspelning av filmer. Regissören för en stor filmsteater. Biografen 1913, nr 11, s. 7. Ett par filmteatrar i Lund. Därs. nr 8, s. 15. —
-TIDNING. Nordisk Filmtidning. (1909; tidskriftstitel). —
-UTHYRNING, äv. UTHYRING~020 l. ~200. En Moskwafirma, som .. sysslat med filmuthyrning. Filmbladet 1915, s. 226. —
-UTHYRNINGS-, äv. -UTHYRINGS-BYRÅ~20 l. ~02. (films- 1909 — 1913) NordFilmT 1909, nr 1, s. 8. Filmbladet 1915, s. 35. —
-VÄRK. om film ss. konstnärlig produkt. Filmbladet 1915, s. 296. Taldramats .. verkningssätt .. (är något helt annat än) filmverkets. SvD(L) 1919, nr 70, s. 6. —
-VÄRLD(EN). sammanfattningen av de personer som äro värksamma inom filmbranschen; vanl. med tanke företrädesvis på skådespelare o. skådespelerskor. Stora omvälvningar inom filmvärlden. SvD(B) 1918, nr 132 B, s. 3. (Skådespelerskans) entré i filmvärlden har avvaktats med spänt intresse. Filmen II. 3: 3 (1919).
B: (numera knappast br.): FILMS-BAND, -BYRÅ, -DRAMA, -FABRIK, -FIRMA, -FÖRFATTARE, -INDUSTRI, -KAMERA, -KOMIKER, -MANUSKRIPT, -RULLE, -SKÅDESPEL, -SKÅDESPELARE, -STJÄRNA, -TEATER, -UPPTAGNING, -UTHYRNINGS-BYRÅ, se A.
Avledn.: FILMA, se d. o. —
FILMATISERA, v. -ing (äv. konkretare). [jfr d. filmatisere, ävensom DRAMATISERA] till 2: bearbeta (en roman o. d.) för filmen; jfr FILM-DRAMATISERA. Överenskommelse .. om filmatisering av ”Herr Collins affärer i London”. Filmbladet 1915, s. 239. Filmatisera .. romanerna. Filmen II. 2: 26 (1919). —
FILMATISK, adj.; adv. -T. [jfr DRAMATISK] (föga br.) till 2: som utmärker l. består i osv. filmer l. en film, film-. Filmatiskt återgifva standardverk. SvD(L) 1917, nr 26, s. 6. —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content