publicerad: 1967
SENSATION sän1saʃω4n, äv. -atʃ-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-tion 1722 osv. -tjon 1790)
Etymologi
[jfr t. o. eng. sensation; av fr. sensation, av senlat. sensatio (gen. -ōnis), förstånd, tanke, kännedom, till lat. sensatus, begåvad med förstånd, förståndig, avledn. av sensus (se SANS, sbst.2). — Jfr SENSATIONELL]
1) om förnimmelse l. känsla (se d. o. 8) l. inre upplevelse l. själsligt intryck o. d. En ond .. wet allena af innerlig sensation, huru nögsamt thet för honom är, at giöra ondt. Rydelius Förn. 301 (1722, 1737). Vad som strax slår en till mötes från dessa blad (i samlingen av noveller) det är en verkligt stark och levande sensation av Amerika. Söderberg 10: 290 (1901, 1921). Nästa sensation var en nästan obetvinglig lust att ruska om moster. Wägner Norrt. 117 (1908). — särsk.
a) (i sht i fackspr., särsk. psykol.) om förnimmelse som är knuten till (något l. några av) sinnena, sinnesförnimmelse l. sinnesintryck; perception; med något växlande bet. i olika filosofiska o. psykologiska system; äv. om l. med inbegrepp av vitalförnimmelse(r). Triewald Förel. 1: 182 (1735). Den sensation .., som vi kalla Hörsel, men som ock plägar kallas Ljud. Duræus Naturk. 96 (1759). Den menskliga kraften, betraktad .. i sina högsta yttringar såsom animalisk .., kallas känsla .., och hvarje function, i hvilken hon såsom sådan yttrar sig, kallas .. en känsla i objectiv bemärkelse eller en sensation. Boström 1: 137 (c. 1830). Jämte .. (externa) ha vi också interna sensationer, som framkallas genom tryck mellan kroppens organer, genom kemiska förändringar i kroppen o. s. v., alltså genom inomkroppsliga irritament. Larsson Psyk. 16 (1910). (I de två första verserna av Den nya skapelsens andra strof) ha vi .. från början .. övergång från sensation till känslobetonad åskådning. 3Saml. 6: 196 (1926). — jfr BERÖRINGS-, BI-, EFTER-, KÄNSEL-, KÖLD-, LUKT-, MUSKEL-, NERV-, ORGAN-, SMAK-, SYN-SENSATION m. fl. — särsk. i utvidgad anv., om förnimmelse l. upplevelse som utan att vara förknippad med en motsvarande fysisk retning likväl föreligger ss. knuten till (något l. några av) sinnena. (Skalden) fann ordet melankoli medföra en sensation af sammet. PT 1892, nr 186, s. 3. (Namnet Harriet) väckte blott en obestämd föreställning om något engelskt .., en sensation af teångor och välgörenhet och utkylda sofrum. Söderberg MBirck 171 (1901).
b) om förnimmelse l. inre upplevelse l. känsla o. d. som i sig innesluter moment av spänning l förvåning l. bestörtning l. hänryckning l. exaltation o. dyl. o. som framträder vid individens konfrontation med ngt för honom obekant l. ovanligt l. bisarrt l. lockande o. d.; stundom svårt att skilja från 2. Falk erfor (vid den öppna kistan) inga andra sensationer än dem man alltid erfar i närvaron af ett lik. Strindberg RödaR 238 (1879). Jag har ännu aldrig berusat mig ordentligt, sade Sten blygt. — Avundsvärde, då får du en ny sensation! utbrast Eskil. Asplund Stud. 85 (1912). Även de kungliga voro angelägna att uppleva eldsvådornas sensation. Linder Tid. 159 (1924); jfr 2.
2) om ngt som gm att framträda ss. i hög grad oväntat l. ovanligt l. uppseendeväckande l. spännande l. frivolt l. skandalartat o. d. framkallar känslor av förvåning l. undran l. bestörtning l. hänryckning l. exaltation o. d.; äv. om person som på motsvarande sätt åstadkommer sådana känslor; äv. abstraktare, om egenskapen l. förmågan hos ngn l. ngt att på motsvarande sätt framkalla sådana känslor; stundom svårt att skilja från 1 b. Hellberg Samtida 8: 134 (1872). Jag hade en sensation att berätta. En af tidningsgummorna hade blåst i kanalen. HSvensson (1895) hos Warburg Rydbg 2: 227. Om billighet var .. (Daily Mails) ekonomiska fältrop, så lydde den redaktionella lösen: koncentration, snabbhet, sensation. Bjurman 3Statsm. 79 (1935). Tidningsmän måste ju tillgodose läsarnas krav på sensationer. PedT 1955, s. 19. Den okände Westerberg blev en sensation på högeryttern. AB 1963, nr 156, s. 32. — jfr RÖTMÅNADS-, TIDNINGS-SENSATION m. fl.
3) i vissa från 1 b o. 2 utgående uttr.
a) [jfr 1 b] göra (stor l. föga o. d., stundom äv. en stor o. d.) sensation, göra (kraftigt l. föga l. obetydligt osv.) intryck l. väcka (stort l. föga osv.) uppseende (ofta med bibet. av framgång). HH XXXII. 2: 75 (1784). I går speltes La Harpe's Jeanne de Naples, utan att göra särdeles sensation. Rosenstein 3: 438 (1790; i brev till G. III). MinnSvNH Bih. 1: 94 (1790: giort en ganska stor sensatjon). Freden emellan Frankrike och Österrike har .. (i England) gjort stor sensation. EGGeijer (1809) i MoB 7: 109. VFl. 1933, s. 139. särsk. (†) i uttr. göra en häftig sensation, väcka mycket stort uppseende; göra god sensation, göra ett gott intryck l. ha god framgång; göra en sensation på ngn, göra starkt intryck på ngn. Kellgren (SVS) 6: 132 (1784: gjort en häftig sensation). Vid Balletten Fiskarena .. gjorde Bournonville en sensation på det Svenska Folket, som utbröt .. i klappningar och ett skriande af Bravo och hurra. Därs. 260 (1790). Jag har bråttom, mitt blad (dvs. Litteraturbladet) utkommer i afton och gör, hoppas jag god sensation. Geijer Brev 311 (1838).
b) [jfr 1 b] (†) verka svår sensation, åstadkomma en ogynnsam reaktion, väcka misshag. Så Nådigt det var vid första apparation att skänka Bonde Ståndet 1 T(unn)a guld, så svår sensation skulle det nu värcka, om deras Hulde Konung nu skulle vilja af dem prässa tillökte pålagor. HT 1919, s. 29 (1789).
c) [jfr 1 b] väcka l. åstadkomma l. förorsaka, äv. frambringa (stor l. föga o. d., äv. mycken l. (en) obehaglig o. d.) sensation, väcka (stort osv.) uppseende; förr äv. väcka god l. elak sensation, göra ett gott resp. dåligt intryck, väcka gillande resp. ogillande. Porthan BrCalonius 173 (1795). Ryktet om Stilleståndet i Finland har vunnit bekräftelse och väckt allmän god sensation. BrinkmArch. 2: 218 (1808). (Geijers tal) väckte mycken sensation, då det hölls. GAminoff (1818) i FoU 24: 40. Tegnér Brev 7: 300 (1835: väckt en obehaglig sensation). Järta (1835) i 3SAH XLI. 2: 53 (: elak). Trollomeletten. .. Detta konststycke frambringar alltid stor sensation. Hoffmann NutidMagi 2: 252 (1883). För att åstadkomma en verklig sensation är det inte nog för en ny bok, att den är oanständig; den måste vara rentut patologisk. Mencken SamlFörd. 147 (1931). Aurén EurOr. 131 (1936: förorsakade).
d) [jfr 2] (vard.) ngt smakar sensation, ngt har karaktär l. prägel av sensation (i bet. 2); vädra sensation, få l. ha en känsla av att en sensation kommer att inträffa l. har inträffat. Laurent Skolfl. 118 (1927: vädrade). (I tidningarna) får allting som smakar sensation — mord, fotboll och kungliga förlovningar — allt större utrymme. Selander Modernt 116 (1932).
Ssgr (i allm. till 1 b, 2): (1 a) SENSATIONS-ANALOGI. psykol. sinnesanalogi. Schéele Själsl. 406 (1895). —
-ARTIKEL. [jfr t. sensationsartikel] särsk.: artikel (se d. o. II d γ) anlagd på att väcka sensation. NF (1890). —
-BETONAD, p. adj. särsk.: anlagd på att väcka sensation. Bjurman 3Statsm. 99 (1935; om billighetspressen). —
-FILM. särsk.: film som lägger an på det sensationella l. på sensationella effekter; jfr -drama, -skådespel, -stycke. Filmbladet 1915, s. 124. —
-FRI.
1) (numera bl. tillf.) till 1 a: icke förbunden med en sensation l. sensationer. Vannérus WundtPsyk. 134 (1896; om känslor).
-IDROTT~02 l. ~20. om idrott som i första hand syftar till att frambringa sensationella resultat. Lo-Johansson TvivlIdr. 73 (1931). —
-JOURNALISTIK. journalistik anlagd på att väcka sensation; jfr revolver-journalistik. Publicistklubb. 205 (1924). —
-KRÖNIKA. om (framställning av) samtida händelser l. tilldragelser av sensationell art (i viss trakt o. d.), betraktade ss. en samlad helhet; jfr krönika, sbst.1 2. Rydin Minn. 78 (1929). —
-LAG. i sht sport. idrottslag som gör sensation (gm en oväntad l. överraskande prestation av något slag). IdrBl. 1935, nr 4, s. 8. —
-LITTERATUR. litteratur som lägger an på det sensationella l. på sensationella effekter l. som är avsedd att väcka sensation. Larsson Id. 127 (1908). —
-LUST 1. -LUSTA. [jfr t. sensationslust] jfr -lystnad. Levertin Diktare 234 (1898). SvMotT 1927, s. 988 (: sensationslustan). —
-LYSTEN. [jfr t. sensationslüstern] lysten efter sensationer; jfr -hungrig, -sjuk. Steffen ModEngl. 394 (1893; om allmänhet). —
-MAKARE. person som (gärna l. ofta) ställer till sensation(er) l. vill göra sensation. Böök 1Ess. 258 (1913). —
-MÄTTAD, p. adj. jfr mätta, v. 2 b. Romantikens .. sensationsmättade luft. Hedberg Balzac Gor. IX (1898). —
-NUMMER. särsk.: nummer (se d. o. 7 b) anlagt på att väcka sensation. GHT 1895, nr 248, s. 1 (om cirkusnummer). —
-NYHET~02 l. ~20. [jfr t. sensationsnachricht] nyhet som utgör en sensation l. som meddelas i syfte att väcka sensation. Berndtson (1880). —
-ORGAN.
-PRIS. (ngt vard.) sensationellt pris; särsk. om sensationellt lågt pris; jfr rövar-pris 1. UNT 1933, nr 202, s. 12. —
-PROCESS. [jfr t. sensationsprozess] uppseendeväckande process (se process, sbst.1 4). SvJuristT 1928, s. 311. —
-ROMAN. [jfr t. sensationsroman] roman som lägger an på det sensationella l. på sensationella effekter l. som är avsedd att väcka sensation; jfr -novell. Ahnfelt VLitt. 2: 211 (1876). 2NF 25: 101 (1916). —
-ROMANTIK. om den art av romantik (se d. o. 2, 3 b) som utmärkes av förkärlek för det sensationella l. för sensationella effekter. Warburg Rydbg 1: 347 (1900). (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 2: 419 (1916). —
-SKRIVERI. abstr. o. (i sht i pl.) konkretare. Steffen ModEngl. 393 (1893). SvD(A) 1960, nr 276, s. 12 (i pl., konkretare). —
-SÖKANDE, p. adj. som söker efter sensationer; stundom äv. i utvidgad anv.: som avser att väcka sensation. Den sensationssökande dramen ”La femme de Claude”. AB(L) 1895, nr 279, s. 3. 2NF 35: 260 (1923). —
-TÖRSTIG, adj. jfr -törst, -lysten. Den nyfikna sensationstörstiga hopen. Zetterström SannMOrd 205 (1933). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content