SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
FINLANDISM fin1landis4m, r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(stundom skrivet finn-)
Etymologi
[till FINLAND; med avs. på avledn.-ändelsen jfr DANISM, GERMANISM m. fl.]
språkv. för finlandssvenskan egendomlig(t) uttryck l. ordform o. d. Fonetiska finnlandismer synas icke i vanlig skrift (dvs. hos svenska författare i Finland). Landsm. 1: 730 (1880). Ordet pärta är väl snarare en fennicism än en finlandism. ELjunggren i FoU 18: 86 (1905).
Spoiler title
Spoiler content