SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
FIRA fi3ra2, v.2 -ade, imper. sg. äv. fir (Rosenfeldt Tourville 15 (1698), Ekelöf Skeppsm. 244 (1881)) ((†) pr. ind. sg. -er (pass. -es) Rosenfeldt Tourville 85 (1698), Pihlström SkeppsAfl. 1: 237 (1796). ipf. -de Rosenfeldt Tourville 105 (1698)). vbalsbst. -ANDE, -ING (numera föga br., Möller (1790), Östergren (1920; angivet ss. förekommande i ssg)), -NING.
Ordformer
(fy- 16981796)
Etymologi
[jfr d. fire, av mnt. firen, av ovisst urspr.; jfr eng. veer, fr. virer, vrida, vinda, ävensom VIRA, v.]
i sht sjöt. småningom släppa efter på (ett spänt tåg o. d. utan att helt o. hållet lossa det); jfr SLÄCKA; ofta abs. l. i förb. med prep. på; äv. med obj. betecknande ngt som är fastsatt vid ena ändan av ett spänt tåg o. d.; särsk.: fira ned; i icke fackmässigt spr. stundom: hissa (upp). Fira loss, fira av. Fira tum för tum. Fira vackert, villigt, om firande som sker jämförelsevis långsamt resp. mycket hastigt. Hwj fijre j icke skoot? Svart Gensv. H 7 b (1558). Fijr lijtet på Focke Boglijn. Rosenfeldt Tourville 25 (1698). Bram-stångens hissande och firande. VetAH 1780, s. 107. Det svåraste handgreppet vid friktionswinchens manövrerande är firandet af tyngre laster. TT 1900, M. s. 36. Fira båtarna i sjön! Hägg Flottan 66 (1904). — jfr AV-, NED-, UT-FIRA.
Särsk. förb.: FIRA AV10 4. (varligt) släppa av (ett tåg o. d.). Fijr af sachta. Rosenfeldt Tourville 25 (1698). I det ögonblick skotet firas af. Oxenstierna Vanderdecken 38 (1865). Ekelöf Ordl. (1898). jfr AVFIRA.
FIRA NED10 4 l. NER4. gm firande sänka (ngt) ned. Fira ned en båt. CVAStrandberg 3: 76 (1868). jfr NEDFIRA.
FIRA UT10 4. låta (en lina o. d.) löpa ut; gm firande förskaffa ut (ngt). Fyyr uth Tåget. Rosenfeldt Tourville 33 (1698). Strömberg Tjuvp. 74 (1916). jfr UTFIRA.
Spoiler title
Spoiler content