SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NED, adv. ssgr (forts.): (6, 12 a) NED- (resp. NEDER- l. NER-; jfr anm. sp. 262) -FALNA, -ing. (numera bl. tillf.) brinna ned till falaska. Linc. P 2 a (1640). Frideen UngMan 145 (1924).
(3) -FALSA, -ning. inpassa (ngt i ngt) gm falsning. TT 1899, Allm. s. 68.
-FARA, -ning (†, OPetri MenFall E 2 b (1526)). [fsv. nidherfara]
1) till 1, 2, 3, om person: (i åkdon, på järnväg, med fartyg o. d.) färdas l. resa l. begiva sig ned; jfr fara, v.2 1. OPetri MenFall E 2 b (1526). Konung Ring var nedfaren till Viken. Fryxell Ber. 1: 50 (1823). särsk. (numera bl. i bibliskt spr.) bildl., i sådana uttr. som nedfara i graven, i det stilla, betecknande att ngn dör. 1Mos. 37: 35 (Bib. 1541). Valerius 2: 228 (1837).
2) till 1, 2, 3, om person l. föremål: hastigt förflytta sig l. ila l. rusa l. störta l. flyga ned; särsk. i uttr. komma nedfarande; jfr fara, v.2 2. Att enn länsse (dvs. lans) kom nidhfaranndes åtth Jacop Bagge och ströch honom hartt uttmed axlann. HH 20: 173 (c. 1585). Bergman Patr. 46 (1928).
3) (†) till 2, tr.: befara (ngt) i riktning ned. Dee strömmar, som pläga upfaras och sträckia sig tillsamman med andra strömar, som .. nederfaras. Rudbeck Atl. 1: 674 (1679).
-FART.
1) till 1, 2, 3: nedfärd, nedresa. Cellarius 173 (1699).
2) till 1, 2, 3: hastig förflyttning (ilande, rusande, störtande o. d.) ned. CFDahlgren 2: 219 (1842).
3) till 1, 3, konkret: väg l. av plankor o. d. särskilt byggd vägbana som användes vid nedkörsel med åkdon från en högre liggande plats till en lägre (särsk. från en järnvägsvagn ned på marken); öppning l. gång som användes vid nedfärd i gruva o. d. Richardson Krigsv. 3: 350 (1749). SFS 1935, s. 522.
Ssgr (till -fart 3): nedfarts-schakt.
-väg. Leijonhufvud o. Jungstedt 49 (1887).
(1, 3, 5) -FIRA, -ing (numera mindre br., KrigVAH 1858, s. 68, Östergren (1933)), -ning. i sht sjöt. förflytta l. sänka ned (ngt) gm firning (se fira, v.2). Triewald Konst. 73 (1734). LfF 1898, s. 10.
(1) -FLADDRA. (numera bl. tillf.) fladdrande förflytta sig l. hänga ned. Lyceum I. 1: 15 (1810).
(1) -FLISA, v. (†) om snö: falla ned i form av flingor. VetAH 1753, s. 68.
(1) -FLOG. (i fackspr.) nedflygning. SvD(A) 1912, nr 279, s. 7.
(13) -FLOTTA, v.1, -ning. smörja l. fläcka ned (ngt) med ngt fett; i sht i p. pf. SvTyHlex. (1851, 1872).
(2) -FLOTTA, v.2, -ning. transportera ned (timmer o. d.) gm flottning. Höpken 2: 144 (1749).
(1, 2, 3) -FLYGA, -ning. Linc. Z 5 b (1640). Nilsson Fauna II. 2. 1: 50 (1828).
(1, 2, 3) -FLYKT. nedflygning. Murberg FörslSAOB (1793).
(1, 2, 3) -FLYTA, -ning. [fsv. nidherflyta]
1) om föremål o. d.: flytande i l. på en rinnande vätska glida ned; äv. om fisks vandring ned. VetAH 1751, s. 118.
2) om vätska l. vattendrag o. d.: rinna l. strömma ned. Psalt. 133: 2 (Bib. 1541). särsk. bildl.
a) (mera tillf.) om ngt löst nedhängande: falla l. hänga ned (på ett sätt som mer l. mindre liknar en vätskeström). Stagnelius (SVS) 3: 131 (1822). Ett rikt ljust hår nedflöt kring skuldrorna. Gumælius Bonde 9 (1828).
b) (numera föga br.) om ngt abstrakt, t. ex. välsignelse, kärlek, idéer o. d.: flöda ned o. d. 2SAH 6: 174 (1811). De blinda menniskor kunde icke inse huru välsignelse skulle kunna nederflyta ifrån korset på en hufvudskalleplats. Thomander 1: 79 (1829).
-FLYTTA, -ning.
I. tr.
1) till 1, 2, 3. Rudbeck Atl. 3: 505 (1698). särsk.
b) till 1 c, i fråga om nedförande av en siffra till en plats längre ned vid en räkneoperation. Palmquist Räkn. 49 (1750). Björling Alg. 2: 110 (1849).
c) till 2 a slutet, i fråga om förflyttning av en person till en plats längre ned l. bakom de övriga i rummet l. till en mindre förnäm plats o. d.; särsk. i fråga om dylik förflyttning av elev i en skola (i sht förr använd ss. bestraffning). Skolordn. 1724, s. 5. Fryxell Ber. 3: 98 (1828). Nedflyttning ytterst i klassen utgör bestraffning endast för försumlighet i läsning. SPF 1843, s. 360. Strindberg TjqvS 1: 41 (1886).
2) bildl., till 8.
a) (mera tillf.) till 8 a, i fråga om ngts förläggande till en annan (i allm. senare) tidpunkt. Palmblad Fornk. 1: XXV (1843).
b) till 8 c, i fråga om ngns l. ngts placering längre ned, i en lägre klass, i sämre rang l. ställning o. d. PH 1: 700 (1727). Ort, som i dyrortshänseende nedflyttades i lägre grupp. SvD(A) 1913, nr 340, s. 5. särsk.
α) i fråga om förflyttning till en lägre klass i en skola o. d. BerRevElLärov. 1824, s. 59.
β) (†) nedsätta; förklena. Ödmann StrFörs. 1: 267 (1799). Att nedflytta stora namn och rykten. Leopold 5: 174 (c. 1825).
II. (tillf.) till 1, 2, 3, refl.: förflytta sig ned. Spegel GW 92 (1685).
III. till 1, 2, 3, intr. Nilsson Fauna II. 1: 428 (1835). Då jag åter nedflyttade från Stockholm till Lund. Dens. Ur. 1: II (1866).
(13) -FLÄCKA, -ning. i sht i p. pf. VRP 9/6 1729. särsk. bildl.
a) (numera bl. tillf.) i fråga om vanhedrande handling l. uppträdande o. d.; jfr fläcka, v.1 2 a. 1SAH 4: 280 (1792, 1809). Det vore oerhördt, om de skulle ljuga på sig sjelfva och nedfläcka sin egen ära. 2SAH 14: 215 (1830).
b) (†) svärta ned (ngn) med förtal o. d.; jfr fläcka, v.1 2 b. Han nidfläckar de trognaste lärare .. med updiktade försmädelser. Mörk Th. 3: 233 (1758). Thomander Pred. 2: 85 (1849).
(1, 3) -FLÖDA. ymnigt flyta ned; oftast oeg. l. bildl. Lantingshausen Young 2: 98 (1790). Hans välgerningar hafva till dig nedflödat dag från dag. Wallin 1Pred. 3: 294 (c. 1830).
(2) -FLÖTA, -ning. (i vissa trakter av Sv., starkt bygdemålsfärgat, o. i Finl.) = ned-flotta, v.2 Kalm VgBah. 240 (1746). AtlFinl. 25: 3 (1899).
(2) -FORA, r. l. f. (†) fora på väg ned (från ett bruk o. d. till en plats söderut l. närmare kusten). Murberg FörslSAOB (1793).
(2) -FORA, v. (†) köra en fora ned (från ett bruk o. d. till en plats söderut l. närmare kusten). Johansson Noraskog 1: 25 (i handl. fr. 1785). Murberg FörslSAOB (1793).
(1, 2, 3) -FORDRA. (†)
1) transportera l. forsla ned (ngt). Rinman 1: 97 (1788). VexjöBl. 1835, nr 17, s. 1.
2) befalla (ngn) att komma ned. VDAkt. 1670, nr 76.
(1, 2, 3) -FORSA. forsande rinna ned. Murberg FörslSAOB (1793). 2NF 28: 583 (1918).
(1, 2, 3) -FORSLA, -ing. JernkA 1862, 1: 2.
(8 b) -FOTOGRAFERA, -ing. (i fackspr.) fotografiskt transponera ned (bild till en bild i mindre skala). Globen 1927, s. 65.
(1, 2, 3) -FRAKT. nedfraktning. Wetterdal Grufbr. 254 (1878).
(1, 2, 3) -FRAKTA, -ning. forsla l. transportera (ngt) ned. Wetterdal Grufbr. 253 (1878).
(12) -FRYSA, -ning.
1) intr., om växt(del): fördärvas l. vissna bort på grund av frost. HbTrädg. 1: 78 (1872). Äfvenså nedfrös potatisblasten ända till roten. SD(L) 1896, nr 438, s. 3.
2) (mera tillf.) intr., om växt(del), massa o. d.: få all i sig innesluten vätska l. fuktighet förvandlad till is, bliva stel l. hård av köld. Att .. låta .. (rörtorv) stå på mossen och der nedfrysa och öfversnöas. TT 1873, s. 178. VerdS 126: 10 (1904).
3) till 12 b, tr., = frysa, v. 4. Nordström Matlagn. 193 (1822). Nedfrysning af kött. Walin Födoämn. 40 (1906).
(3) -FRÄSA, -ning. tekn. fördjupa l. nedsänka (en yta o. d.) medelst fräs (se fräs, sbst.2); infoga l. inpassa (ngt) i en medelst fräs åstadkommen fördjupning i ngt; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om fördjupningen. Frykholm Ångm. 259 (1881). HantvB I. 6: 201 (1938: nedfräsning; konkret).
(8 c) -FUSKA. (ner-) (†) draga ned (ngn i ngt) l. dyl. Vi låte oss .. fjättras af sjukdomar, och nerfuskas i elände. Thorild 4: 164 (1795).
Spoiler title
Spoiler content