FISKA fis3ka2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[efter eng. fish, v., avledn. av fish, sbst., sidoträ l. skål å mast o. d., möjl. av fr. fiche, dubb, hake, spelmark (se FISCH). — Jfr FISK, sbst.2]
sjöt. medelst järnskenor l. träspiror o. d. samt med band l. surrning förstärka l. hopsätta (rundhult). Fiska en mast eller rå. Calwagen Sjölex. (1851). Ekelöf Ordl. (1898).
