SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1925  
FLICKER, n.
Ordformer
(flijcker Schroderus)
Etymologi
[fsv. fliker, smicker, sv. dial. flicker, gyckel, upptåg, smicker; till FLICKRA]
(†)
1) ostadighet, lättsinne. (Amasonerna) hafwe aflagdt al quinligh blödighet och flicker. Skytte Or. B 3 b (1604).
2) smicker, inställsamma ord o. åtbörder; inställsamhet. Han .. brukade intet flijcker, vthan sadhe runt vth sin Mening. Schroderus Os. 1: 272 (1635). Alt flicker, smicker hon ju som en Huggorm skyyr. SColumbus Vitt. 133 (1671). Schenberg (1739).
Ssg: (1) FLICKER-AKTIGHET. (†) ostadighet, lättsinne o. d. Han vthi sitt Taal, är betänckeligh och alffwarsam: Vthi Gången, stadigh och longsam: Vthi Klädhebonadt sparsam och måtteligh: Så at vthi alt thetta icke må finnas någhon flärd eller flikrachtighet. L. Paulinus Gothus MonPac. 269 (1628).
Spoiler title
Spoiler content