publicerad: 1925
FLICKA flik3a2, sbst.1, f.; best. -an; pl. -or ((†) -er ÖB 70 (c. 1712; rimmande med dricker)).
Ordformer
(flicka (-kka) BtSödKultH 12: 13 (1591) osv.; flecka KyrkohÅ 1915, s. 357 (1620), Rudbeck Atl. 3: 645 (1698). flick BtÅboH I. 13: 211 (1638: flicken, sg. best.); flik Murenius AV 249 (1652))
Etymologi
[jfr nor. flikkja, yr, lättsinnig kvinna, fleikja, slinka, slyna, nyisl. flik, löst kvinnfolk; sammanhängande med nor. flikja o. (med avljud) fleikja, gapa, öppna sig (om kläder o. d.; jfr FLIK). Jfr AKock i AntT XVI. 3: 2 f. o. GTFlom i JournEnglGermPhilol. 12: 83 ff.]
1) barn av kvinnligt kön (från födelsen till uppnåendet av kroppslig mognad), flickebarn; ung giftasvuxen, men ogift kvinna; äv.: (ngns) dotter. Hustrun hade .. fått (dvs. lämnat) een lithen flicka penningerne. BtSödKultH 12: 13 (1591). Lælius Jungf. C 5 a (1591). Alla wackra Flickors Skål, / Will wij där (i ”Floras rosengård”) i affton dricka. Columbus BiblV L 1 b (1676). Ingen af mina Söner (har jag) varitt mechtig att hålla vid studierna, uthan nödgatz låta dem komma hvar på sitt håld, så vähl som flickorne när de blefvitt så stora, de kunnatt förtiena sig födan och kläderne. VDAkt. 1730, nr 315. I Paris hafva på 4 år blifvit födde 41373 Gossar, och 39629 Flickor. VetAH 1754, s. 252. Kära mor har fått två flickor. Ödmann Hågk. 36 (1801; uppl. 1918). Min ädle Frithiof .. / skall icke kasta bort sitt rykte för / en sak så ringa som en flickas kärlek. Tegnér (WB) 5: 59 (1825). När flickorna Dahlgren från Ransäter anlända, konverseras och dansas det. Dahlgren 2Ransäter 73 (i handl. fr. 1843). Alla vackra flickor vilja gifta sig och de fula ändå hellre. Granlund Ordspr. (c. 1880). En aderton års flicka. Rydberg Vap. 56 (1891). Springa efter flickor. Auerbach (1908). — jfr FAMILJE-, LANDSORTS-, LANDT-, LAPP-, LÄS-, PENSIONS-, POJK-, SKOL-, SKÄRGÅRDS-, TEATER-, TIGGAR-, TORPAR-FLICKA m. fl. samt SMÅ-FLICKOR. — särsk. (vard.) skämtsamt satiriskt i utvidgad anv. i uttr. oss flickor emellan, oss emellan, i (största) hemlighet l. förtrolighet sagt l. gjort. Oss flickor emellan, vet farbror lika väl som jag, att det icke är medborgarnes .. förtroende, utan allenast mitt förtroende, som farbror har att tacka för valet (till riksdagsman). De Geer Lillie 11 (1880; yttrat av en tidningsman).
2) kvinna som ej blivit gift; ohävdad kvinna, (gammal) mö l. jungfru. En flicka på överblivna kartan. Säfström Banquer. Q 4 a (1753). Jag .. (har) intet lust at förblifva en Flicka i alla mina dar. Envallsson Nybygg. 54 (1783). En pension för åldriga flickor. Wetterbergh SamhKärna 2: 186 (1857). En vacker och fin gammal flicka .. går (aldrig) säker så länge det finns ämabla och kuranta änklingar som .. jag. Bergman Eros begravn. 58 (1922). — jfr GAMMAL-FLICKA.
3) (i sht ngt vard.) (ngns) älskade l. ”flamma”, käresta, fästmö o. d.; äv.: älskarinna. Glad til min flicka jag går. Envallsson Colin 1 (1787). (Sv.) Ha en flicka .. (fr.) entretenir une fille; avoir une amante. Schulthess (1885). En man, förälskad som jag, ej fins, / och hvar min härliga flickas like? Lybeck Dikt. 1: 79 (1890).
4) (ogift) kvinnlig prostituerad, glädjeflicka. ÖB 70 (c. 1712). Bellman 3: 212 (1790). Ach, min herre, jag är en flicka! jag har intet att göra med samhället. Almqvist Col. 10 (1835). De flesta dölja .. under skänkjungfruns namn den offentliga flickans yrke. Beckman Främl. 64 (1885). Vi armbåga oss in på närmaste bar för att i en larmande, stinkande hop af boxare, judar, sluskar och flickor få oss en whisky and soda. Engström 5bok 108 (1910). — jfr GLÄDJE-FLICKA.
5) (vard.) tjänsteflicka, tjänarinna, piga, ”jungfru”. ConsAcAboP 2: 390 (1662; om vallflicka). BrölBesv. 316 (c. 1670; om barnflicka). Grefvinnan är räddare om sina flickor än låta dem resa med ungkarlar. Tersmeden Mem. 3: 16 (1740). Pappa och mamma hade gått ut och plockat svamp, och flickorna hade passat på och gjort sig litet ledigt. Geijerstam MPojk. 64 (1896). — jfr BARN-, FLY-, KAFÉ-, SERVERINGS-, SPRING-, TJÄNSTE-, VALL-FLICKA m. fl.
6) i utvidgad, överförd o. bildlig anv. Hon var en stolt flicka på hafvet. Topelius Vint. III. 2: 148 (1897; om en fregatt). — särsk.
a) (vard.) smeksamt till l. om djur, särsk. hund l. häst, av honkön. ”Se så, sakta, Juno, flickan min! — Stilla, Doph, stilla!” sade Wardle, i det han smekte hundarne. Backman Dickens Pickw. 1: 290 (1871). Bankchefen .. lämnade honom hästen. — Tag hand om flickan, hon har sprungit snällt. Essén Fob 214 (1919).
c) i uttr. flickan i det gröna, växten Nigella damascena Lin., jungfrun i det gröna. Fries Växtr. 166 (1884). 2NF 19: 981 (1913).
Ssgr (till 1): A: FLICK-AKTIG. som liknar en flicka (l. en flickas); utmärkande l. karakteristisk för flickor. Atterbom Minn. 397 (1818). Hon var .. flickaktigt mjuk i sitt väsende. Edgren Kovalevsky 104 (1892). En flickaktig brist på logik. Sydow Godafton 118 (1917). —
-ANSIKTE~020. Stiernstolpe Arndt 3: 29 (1808). I (dörr-)öppningen syntes ett vackert flickansigte. Roos Strejk. 4 (1892). Han har ett flickansikte. Auerbach (1908). —
-BARN, se B. —
-BEKANT, f. flicka som hör till ens bekanta; mest i pl. En finkänslighet och ett godt förstånd, som hon aldrig träffat på hos sina flickbekanta. Tavaststjerna Inföd. 65 (1887). —
-BJUDNING. bjudning där gästerna utgöras av flickor l. unga ogifta kvinnor. Wijkander OSam. 55 (1875). —
-BÖRD. (flicke- 1910) (i fackspr.) framfödande av en flicka (l. flickor); jfr -FÖDSEL. Löwegren Hippokr. 2: 525 (1910). —
-FJÄRIL. zool. Flickfjärilar, Brephidæ, zool., en liten grupp af nattfjärilar af .. omtvistad systematisk ställning. .. Af det hithörande släktet Brephos förekomma i vårt land blott två arter, af hvilka den vanligaste är bruna flickfjärilen (B. parthenias). 2NF (1907). —
-FÖDSEL. (flicko-) (i fackspr.) Dödlighet i unga år, sterilitet samt flickofödslar visa alla tillbaka på inre, öfvergående fysiologiska orsaker som sin grund. Fahlbeck Ad. 1: 438 (1898). —
-GOSSE. vanl. ringaktande: gosse med flickaktigt väsen. OoB 1892, s. 358. Franzén var föga road af kamraternas lekar .. och han växte upp som ”flickgosse” samt bevarade lifvet igenom något kvinnligt. (Schück o.) Warburg 2LittH 2: 541 (1912). —
-JÄGARE. karl som springer efter flickor. Wikforss 2: 98 (1804). De der herrarne ä' kända för att vara de värsta flickjägare i hela sta'n. Hedberg Blom. 38 (1862). —
-LYNNE. Lysander Almqvist 213 (1878). Flicklynnen .., ja det må / ett fruntimmer förstå sig på. Andersson Amér 87 (1918). —
-LÄROVÄRK~002, äv. ~200. lärovärk för flickor. Centerwall Hellas 43 (1888). De dimissionsberättigade flickläroverken. SD(L) 1900, nr 346, s. 2. —
-NAMN.
2) det efternamn l. familjenamn en kvinna bär, innan hon vid giftermål antager sin mans. VL 1895, nr 131, s. 3. Fru Ajas (dvs. Goethes moders) flicknamn var Textor. Levertin 11: 68 (1899). —
-PENSION. (i sht förr) privat flickskola, enskilt flicklärovärk; äv. (särsk. i fråga om utländska förh.): helpension för flickor. Dalin (1851). Vintern har gått sin vanliga gång / der nere i flickpensionen (i Schweiz). Tavaststjerna NVers 3 (1885). Flickor ur de högre klasserna undervisades i så kallade flickpensioner, helt och hållet enskilda skolor i städerna. Lagerstedt SvUppfH 44 (1903). —
-ROLL. teat. roll ss. ung (naiv, oerfaren) flicka (ingeny), ingenyroll. Spela flickroller. Schulthess (1885). —
-SKRATT. —
-SKRIK. —
-SLAMSA, f. (vard.) ringaktande: yr o. slamsig flicka l. ung kvinna som det inte är ngn reda med. Hedenstierna Jenny 175 (1893). —
-SLYNA. (vard.) ringaktande; i sht om halvvuxen flicka i slynåren. Cavallin Kipling Gadsby 65 (1897). —
-SLÄNDA. zool. slända hörande till familjen Agrionidæ, särsk. om Agrion puella Lin. Dahlbom Insekt. 227 (1837). Sjöstedt Västafr. 181 (1904). —
-SLÄNGA, f. (vard.) ringaktande: (halvvuxen) slängig flicka. Wetterbergh SamhKärna 1: 76 (1854). En 13 års flickslänga. Lindström Härjed. 27 (1897). —
-SLÖJDSKOLA~020. —
-SNÄRTA. (vard.) ngt skämts. l. (smått) ringaktande om ung flicka. Meurman (1846). Han föreföll sig nu dubbelt narraktig, springande här inne i skogen efter en liten flicksnärta. Tavaststjerna Inföd. 75 (1887). —
-STUMPA. (vard.) smeksamt om liten flicka l. (kortväxt) ung ogift kvinna. Hagberg Shaksp. 7: 292 (1849). Till sist trippade en glad liten flickstumpa. .. Det var Katri Haverinen, Erkkis fästmö. Arkadius Pakkala 8 (1895). Små barn, flickstumpor mellan åtta och tre år. Ullman FlickÄra 38 (1909). —
-TAG. (ngt vard.) om det för flickor utmärkande i sätt o. uppträdande. Ännu ha flicktagen i sig. Östergren (1920). —
-TANA. (vard.) föraktligt om tanig flicka l. ung ogift kvinna. En lång, blek flicktana. Günther Helg. 1: 187 (1917). —
-TID. tid då ngn ännu är (var) flicka, då en kvinna ännu är (var) ogift. Carlén Repr. 274 (1839). Denna morskhet att yttra sig i kvinnofrågan (tillhörde) endast Fru Lenngrens yngre dagar, hennes flicktid. Nyblom i 3SAH 16: 95 (1901). —
-TJUSARE. karl som tjusar till alla flickor, fruntimmerskarl. Han lär vara en riktig flicktjusare, den unge mannen! GHT 1898, nr 263 B, s. 4. (vard. o. skämts., numera föga br.) lornjett. Falbe-Hansen (1911). —
-TYCKE.
1) om en ung flickas kärlek till l. svärmeri för en manlig individ (under hennes uppväxtår). NordT 1886, s. 70. Sina små flicktycken kom hon med sin osvärmiska läggning bättre ifrån, än hvad tidsatmosfären lofvade. Hallström NNov. 10 (1912).
2) i uttr. ha flicktycke, om (ung) man: utöva stark dragningskraft på unga flickor. Janson Ön 169 (1908). —
-UNGE. (vard.) liten flicka; ung, halvvuxen l. nätt o. jämt vuxen flicka. Björn DygdYngl. 30 (1794). Jag .. (hade) svårt, att i min frodiga granne igenfinna den då så bleka, sjukliga flickungen. Törneros Bref 1: 85 (1825). Med slående illusion spelade fru Carsten en fjortonårig livslysten flickunge. PT 1918, nr 98 A, s. 3. —
-VÄN, f. flicka som hör till ens (särsk. en flickas) vänner; mest i pl. Carlén Skuggsp. 2: 395 (1865). Det var en liten bjudning hos Arwidsons för några af Teas flickvänner. Edgren Lifv. 1: 292 (1883). —
-ÅLDER. LoW (1862). (Barndomen i vidsträckt mening låter uppdela sig i trenne skeden): dibarnsåldern .., småbarnsåldern till tandömsningen och den egentliga barndomen eller goss- och flickåldern till mognadsutvecklingens början. Berg Folksk. 40 (1883). —
-ÅR, pl. (flicko- 1768) jfr -TID. Posten 1768, s. 284. Hennes flickår, efter det hon lämnat skolan, uppfylldes af sträfvanden också i andra riktningar (än kunskapernas ökande). Söderhjelm Runebg 1: 140 (1904). —
-ÖGA. (flicke- 1824) Atterbom LÖ 1: 67 (1824). Ett par vackra flickögon kan draga mer än två par oxar. Lundgren MålAnt. 1: 236 (1849, 1870).
B († utom i -BARN): FLICKE-BARN. (flick- 1737—1855. flicko- 1788—1902) barn av kvinnligt kön; liten flicka; äv. om ung, nätt o. jämt vuxen flicka; ofta smeksamt o. vard., i sht till l. om ens fästmö (l. hustru). VDAkt. 1731, nr 64 (1730). Seder mehra har wije och hafft ett flickbarn tillsammans. Därs. 1737, nr 19. Et Fader- och Moderlöst Flicko-barn, .. vid 15 års ålder. GT 1788, nr 63, s. 4. Du förs vid näsan af ett flickebarn. Rydberg Faust 99 (1876). Vi ha visst kommit för långt in i de här resonemangen, eller hvad säger flickebarnet mitt? Cavallin Kipling Gadsby 90 (1897; yttrat av en man till hans unga hustru). På 100 flickobarn födas .. vid pass 105 gossebarn. Fahlbeck Ad. 2: 94 (1902). —
-BÖRD, -KLÄDER, -ÖGA, se A.
C (numera knappast br.): FLICKO-BARN, se B. —
-FÖDSEL, -HUVUD, -HÅG, -ÅR, se A.
Spoiler title
Spoiler content