SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1925  
FLOCK flok4, sbst.2, n., sällan m. (Kindblad (1871)); best. -et; pl. =.
Ordformer
(flock (-å-) 1683 osv. flåk Lind 1: 1225 (1749). flocke Synnerberg (1815))
Etymologi
[fsv. flokker, m., ullavfall (bet. från mnt. vlocke); samma ord som FLOCK, sbst.1 1]
1) kort, fint o. mjukt hår, ludd, fjun, dun; oftast koll.: samling fjun l. dyl.; särsk. om avfall av ull, silke l. dyl. Hiärne Vatt. 13 (1683). Fjun eller flåk af silke eller ull. Lind 1: 1225 (1749). Sammanrulladt flock eller linneskaf. Möller 1: 225 (1755). De obevingade honorna (av sköldlöss) äro .. ofta beklädda med hvitaktigt flock. Thomson Insect. 132 (1862).
2) [trol. efter t. flocke] i inskränktare anv.: flockull, stoppull, kamull. Flock till stoppning för Sadelmakare och till Sängkläder för arbetsfolk. AB 1845, nr 103, s. 4. jfr YLLE-, ÖVERSKÄRAR(E)-FLOCK m. fl.
Ssgr: A: (1) FLOCK-ARTAD, p. adj.
(2) -BOLSTER. BoupptVäxiö 1883.
(2) -DYNA. BoupptVäxiö 1877.
(1) -LAV. bot. benämning på färglaven Pulveraria chlorina Ach. Acharius Lich. 7 (1798).
(1) -LIK, adj.2 (adj.1 se FLOCK, sbst.1 ssgr). VetAH 1815, s. 262.
(2) -MADRASS. BoupptVäxiö 1877.
(1) -SIDENTYG~002. (förr) tyg av flocksilke. SPF 1837, s. 238.
(1) -SILKE. [efter t. flockseide] benämning på silke som erhålles i form av flock (som måste spinnas till trådar), avfallssilke, florettsilke; i inskränktare anv. om silke av kokongernas yttre, trassliga trådmassa, som måste borttagas före hasplingens början. ÅthskSthmStadzOrd. K 3 a (1641). Medh dhe Persianiske Köpmän, handlar Tzaren om Rådt och kokat eller flocksilke. Barckhusen Cotossichin 148 (1669). Bottnen fylles .. med sefirgarn eller flocksilke. NJournD 1854, s. 126. Liedbeck KemTekn. 694 (1867).
(jfr 2) -ULL, sbst.2 (sbst.1 se FLOCK, sbst.1 ssgr). [efter t. flockwolle] till stoppning (av sängkläder) avsedd avfallsull l. lumpull; kamull; stoppull, flock; förr äv. om till stoppning användt nöthår. Orrelius 113 (1797).
(1) -VALS, pl. -ar. [jfr t. flocken i motsv. bet.] (mindre br.) tekn. en viss vals i skrubbel- l. kardmaskin. Flockvalsen i en vanlig skrubblings- eller kardmachin. Pasch ÅrsbVetA 1828, s. 25.
B (†): (1) FLOCKEN-BLOMMA. [efter t. flockenblume, om växter av släktet Centaurea Lin.; namnet anses givet på grund av bladens hårighet hos vissa arter] bot. benämning på örten Centaurea Jacea Lin. Tillandz C 3 b (1683). Juslenius (1745).
(2) -KLÄDE. [efter t. flockentuch] av kamull tillvärkat kläde. Synnerberg (1815).
(1) -RÖDT, n. [efter t. flockenrot] Flocken Rödt, kallas den från affallet af öfverskuret scharlakan dragne röda färjen. Synnerberg (1815).
(1) -TAPET. [av t. flockentapet] av avfallsull tillvärkad tapet. Synnerberg (1815).
Avledn.: FLOCKA, v.2, se d. o.
FLOCKIG, adj.2 (adj.1 se FLOCK, sbst.1 avledn.) till 1: som är försedd med (l. utgöres av) flock; luddig, hårig. Pelsaktigt lurfviga eller flockiga öfverdrag. Cederschiöld QvSlägtl. 1: 150 (1836). Holkens beklädnad (är) flockig eller hårig. BotN 1849, s. 9.
Spoiler title