publicerad: 1925
FORUM fω3rum2, n.; i best. anv. utan slutartikel; pl. fora32 (Schmedeman Just. 753 (1682) osv.), i sht i bet. 2 äv. = (Sundén (1885) osv.). Anm. I ä. tid användes ofta (i bet. 2) genomgående lat. böjning, t. ex.: I sine wederbörlige Foris. Schmedeman Just. 873 (1684). Af Hof-Rätten .. såsom sitt egentelige foro. Därs. 547 (1706).
Etymologi
1) i fornromerska städer: öppen plats för marknader l. för rättegångar l. andra offentliga förhandlingar, torg; utom i fackspr. i sht om ett visst torg, ”forum romanum”, som utgjorde medelpunkten för det offentliga livet i Rom. — jfr KEJSAR-FORUM.
2) vederbörligt rättegångsställe, vederbörlig instans för viss person l. för mål av visst slag. Schmedeman Just. 222 (1636). Vårt Forum är jntet hoos Landzhöfdingen uthan wij gåå till Kongen. VDAkt. 1671, nr 257. Upphörande af frälsemans serskildta forum. BtRiksdP 1847—48, 7: nr 51, s. 1. Öfverhuset (i engelska parlamentet) .. är .. forum för pärerna själfva i urbota brottmål. SvAlm. 1899, s. 40. — särsk.
a) i numera knappast br. uttr. Påwen (drog) alle Echtenskaps saker .. til sitt forum. Brask Pufendorf Hist. 393 (1680).
b) (i sht förr) i uttr. privilegierat forum, om det särskilda forum som på grund av privilegier tillkommer vissa klasser av personer i stället för det forum som enligt lagens allmänna stadganden skulle tillkomma dem. Abrahamsson 212 (efter handl. fr. 1687). Svedelius Statsk. 1: 51 (1868). Anm. I denna anv. förekommer oftare det rent lat. uttr. forum privilegiatum, t. ex. BtRiksdP 1828—30, 6: nr 69, s. 16. 2NF 35: 983 (1923).
3) oeg. l. bildl., om ställe l. dyl. där frågor diskuteras o. avgöras; jfr DOMSTOL 3 c; förr ngn gg: mötesplats, vädjobana. Rida kring i fult galop / På Martis flinka forum. Odel Sincl. 69 (1739). Upsala uppträdde först på de politiska meningarnes forum. SvLittFT 1834, sp. 682. Forum för bedömandet af de yttre auktoriteterna flyttades inom menniskans bröst. Geijer I. 8: 329 (1839). (Denna tidskrift) avser att vara ett forum, där den frisinnade uppfattningen av vår samtids frågor må komma till tals. Forum 1914, s. 1. — särsk. (föga br.) i uttr. det hör ej till mitt (hans osv.) forum, det bör ej hänskjutas till mig (honom osv.), det kommer icke mig (honom osv.) vid. Nordforss (1805). Dalin (1851). Östergren (1921).
Ssgr (till 2): A (jur.): FORA-REGLER, pl. regler angående fora i olika mål. Kallenberg SvCivilprocessr. 76 (1917).
Spoiler title
Spoiler content