SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1925  
FOTOGRAFI fot1ografi4 l. fωt1- osv. (se FOTO-), r., i bet. 2 äv. n. (Rydberg FilosFörel. 3: 198 (1878), SAOL (1923; jämte r.)); best. -en l. -n, ss. n. -et l. -t; pl. (i bet. 2) -er.
Etymologi
[liksom t. o. fr. photographie efter eng. photography; av FOTO- o. -GRAFI; jfr FOTOGRAM]
1) (av engelsmannen Talbot år 1839 uppfunnen o. sedermera mångfaldigt varierad o. förbättrad) metod att framkalla en bild på en ljuskänslig hinna (anbragt på glasplåt l. papper), att fixera denna bild (det s. k. negativet) o. överföra den på ljuskänsligt papper l. dyl. (varigm det s. k. positivet, den egentliga fotografiska bilden, framkommer); jfr DAGUERROTYPI. Vetenskaplig fotografi. Lärobok i praktisk fotografi. Berzelius ÅrsbVetA 1842, s. 117. Elev i fotografi. Nyblæus Fotogr. 8 (1874). Icke ens den med fotografiens hjälp åstadkomna afbildningen .. (kan) ersätta handskriften. Söderwall i 3SAH 7: 28 (1892). jfr FÄRG-, MIKRO-, RÖNTGEN-, TELE-FOTOGRAFI m. fl. bildl.; jfr FOTOGRAFERA slutet. Vingtrött poesi, / gör nu dagsverk i / verklighetsexakt fotografi. Rydberg Dikt. 2: 15 (1891).
2) på fotografisk väg tagen bild; i sht om fotografisk porträttbild; jfr FOTO, FOTOGRAM. Taga en fotografi av ngt. En lyckad, skarp, oskarp, suddig fotografi. Konstnärliga fotografier. Fotografier i naturliga färger. Beställa ett dussin fotografier. BvBeskow (1862) i FoU 26: 30. Tafvelramar .. för fotografier. SFS 1863, nr 66, s. 51. Ett fotografi af detta Tizians ungdomsverk (dvs. Den heliga familjen). Lindqvist Stigm. 49 (1906). Fotografier å mycket tunnt papper få fastklistras å brefkorts baksida. Döss o. Lannge (1908). jfr FLYG-, FÄRG-, GRUPP-, LANDSKAPS-, ORIGINAL-, PASS-, RÖNTGEN-, STEREOSKOP-, ÖGONBLICKS-FOTOGRAFI m. fl. bildl.; jfr FOTOGRAFERA slutet. Fotografier af det forna Upsalalifvet. Knös (1864; boktitel).
Ssgr: (1) FOTOGRAFI-AFFÄR. affär för fotografiska artiklar. IllSv. 2: 22 (1886).
(2) -ALBUM. jfr ALBUM 2 c. NJournD 1861, s. 119.
(1) -APPARAT. kamera. Lundell (1893).
(1) -ATELJÉ. ateljé för framställning av fotografiska porträttbilder. WoJ (1891).
(1) -BILD. (numera mindre br.) fotografisk bild. AB 1865, nr 99, s. 1. Klint (1906).
(1) -HANDEL. = -AFFÄR.
-KAMERA. Hubendick FlickLek. 207 (1879).
(1) -KONST(EN). Roosval Schmidt IV (1896). bildl.; jfr FOTOGRAFI 1 slutet. Det realistiska naturstudiet har ofta blifvit kalladt fotografikonst, naturafskrift. Nordensvan KonstH 298 (1900).
-METOD.
(1) -OFFICER. flygmil. En av spaningsofficerarna åligger det att i egenskap av fotografiofficer leda och övervaka fotografitjänsten. FlygHb. 36 (1921).
(1) -PLÅT. AHB 113: 85 (1883).
(1) -PORTRÄTT. (mindre br.) fotografiskt porträtt. Bremer Brev 4: 259 (1863). Östergren (1921; med anm. Oftare blott porträtt'”).
(2) -SAMLING. konkret. Svenska Läkaresällskapets Fotografisamling. Hygiea 1871, s. 272.
(2) -STÄLL. Freja 1885, s. 37.
(1) -TJÄNST(EN). flygmil. FlygHb. 36 (1921; se under -OFFICER).
(1) -TRYCK. (i fackspr.) i ljustryck återgiven fotografisk bild. 2NF (1907).
Spoiler title
Spoiler content