publicerad: 2023
ÖGONBLICK ø3gon~blik2, n. (Luk. 4: 5 (NT 1526) osv.) ((†) r. l. m. BrBenzelius 14/11 1715, Nicolai TjMannH 1: 227 (1797)); best. -et; pl. =.
Ordformer
(ögda- 1620. ögen- 1697–1715. ögn- 1648–1774 (i vers). ögna- (-gh-) 1526–1895. ögne- 1579–1807. ögon- 1698 osv. -bleck 1526–1749. -blek (-ee-, -eeck) 1526–1780. -blick (-kk) 1649 osv. -blik 1671–1781. -bläck 1652–1703. -bläk 1689)
Etymologi
[fsv. öghna blik; liksom fd. øghneblik (d. øjeblik, nor. bm. øyeblikk), fvn. augnablik (nor. nn. augeblikk, augneblikk) efter mlt. ōgenblik, motsv. mnl. ogenblic (nl. ogenblik), mht. ougenblic (t. augenblick); till ÖGA o. BLICK, sbst.1 — Jfr ÖGONBLICKLIG, ÖGONBLICKLIGEN]
1) (†) blick l. ögonkast; äv.: blinkning. At tå han then ledha diefwulen hade kunnet medh itt wreedt ögnableck sönderkrossat. PErici Musæus 1: 196 b (1582). Hwad hon af Mannens winck och ögnablicker såg, / För henne, som en Lag, altjämt i sinnet låg. Palmfelt Molière 6 (1738). (T.) Blick .. (sv.) en blink, blick eller wink med ögonen, ögon-bleck. Lind 1: 426 (1749). Eders Excellence .. täckes nådigst kasta gracieusa ögneblick på den flit .. som jag in emot 50 års tid använt. HH XXXII. 1: 201 (1785). Nordforss (1805).
2) om avgränsad o. kort l. kortast tänkbara tidrymd l. tidpunkt (motsv. den tid som tänks åtgå under en blinkning med ögat l. ögonen), ofta mer l. mindre liktydigt med stund (se STUND, sbst.1 1) l. moment (se d. o. 2) l. sekund (se SEKUND, sbst.2 2); särsk. i uttr. ett ögonblicks verk, ögonblicksverk (särsk. o. i sht) om plötslig olyckshändelse. Här moste wij läggia tijdhen vthur sinnet, och weta ath vthi en annor werld är hwarken tijdh eller stund, vtan all ting äro itt ewigt ögnableck. OPetri 2: 250 (1528). Platt hoos ingen, war han hwarken dagh, stund eller ögnableck til sitt lijf frij eller säker. G1R 18: 284 (1547). Om en karl eller kraft lyftar op 3 liszpund på 2 ögnableck, så kan samma karl lyfta op 6 liszpund på 4 ögnableck. Swedenborg Reg. 88 (1718). Jag wäntade ifrå thet ena ögonblicket til thet andra, at man mig för mitt brott skarpare antasta skulle. Humbla Landcr. 146 (1740). Hon kommer säkert tillbaks vilket ögonblick som helst. Gustafsson FamF 72 (1975). På ett par ögonblick förvandlades tillvaron för målsägaren till en kamp på liv och död. NorrbK 9/12 2021, s. 6. Alla hennes bilder är ett ögonblicks verk och är aldrig arrangerade. BoråsTidn. 27/1 2022, s. 3. Det är ett ögonblicks verk – plötsligt ligger telefonen där i diskhon. ÅrRunt 2023, nr 17, s. 83. — jfr TIDS-ÖGONBLICK — särsk.
a) i vissa adverbiella uttr.
α) på (förr äv. i) ögonblicket l. på l. (ut)i ett ögonblick, förr äv. (ut)i ögonblick, omedelbart l. genast, på stunden (jfr SEKUND, sbst.2 2 b); förr äv. i sådana uttr. som nu på ögonblicket, precis l. just nu (jfr c). Dieffwulen hadhe hono(m) på it högt bärgh, och vijste hono(m) all riken j werldhenne vthi it öghnableck. Luk. 4: 5 (NT 1526). I ögnablek war thetta skeedt. Sigfridi C 8 a (1619). Nu på ögnablicket fick jag billett från Schröderheim. Kellgren (SVS) 6: 143 (1785). Pojken är vaken i ögonblicket, gnuggar sömnen ur ögonen och ser sig omkring. Lagerlöf Holg. 2: 45 (1907). Hur kunde hon låtsas vara så arg och genomföra spelet i så övertygande ursinne och sedan på ögonblicket bli varsam? TioHundar 45 (2009).
β) varje l. vart (förr äv. all(a)) ögonblick, varje stund l. sekund; särsk. övergående i bet. dels: beständigt, oupphörligt, dels: när som helst. Hennes ögon gåå och i leek, / På Eders nådh hwart ögnebleek. Messenius Sign. 35 (1612). Efter jagh all ögnebleck hafuer måst hooss H. M:t tillstäde vare. OxBr. 5: 362 (1625). Under det den beställsame dåren drifves kring i en hvirfvel, tar .. (den driftige) hvarje ögnablick et steg framåt. Lidbeck Anm. 316 (c. 1825). Då man hvart ögonblick väntade underrättelse om fredens afslutande. Carlson Hist. 2: 306 (1856).
γ) inte ett (förr äv. intet) ögonblick, inte (ens) den kortaste stund; särsk. (o. numera i sht) i förstärkande satsadverbiell anv., övergående i bet.: inte alls l. det minsta. Balck Es. 79 (1603). Dödsens Post kommer oförmodeligen. Intet ögnebleck äre wi säkre. Scherping Cober 2: 254 (1737). Jag tror inte ett ögonblick på att ökad motion är en mirakelmedicin som fungerar för alla. ÖgCorr. 20/11 2021, s. 6.
δ) för (förr äv. till) ett ögonblick, för en (mycket) kort stund; äv. närmande sig l. övergående i d. Vthi alle saker som wij tage osz före til at göra, skola wij icke til itt ögnableek förgäta thet ewigha Lijfwet och Saligheten. Muræus Arndt 1: 151 (1647). Det var skönt att åtminstone för ett ögonblick få ligga där som den lurade och bestulne. Siwertz Tråd. 59 (1957). För ett ögonblick kände Anna-Maria att hon skulle springa efter och ta fast honom, men sedan besinnade hon sig. Larsson BlodSpill. 248 (2004).
b) om tidpunkt för en viss händelse l. ett visst skeende o. d. (ss. del i händelsekedja); särsk. i sådana uttr. som från första ögonblicket, i (förr äv. på) samma l. nästa ögonblick, i sista ögonblicket (se SIST, adj. I 1 k), ögonblicket efter. At strax .. (instiftelseorden) framtalat äro, äwen på samma tijdh och ögnableck skola Herrans Lekamen och Blodh wara tilstädhes j Nattuarden. LPetri DialNattw. B 4 a (1562). Den sista .. (signalen) utmärka ögnablicket för verkställigheten. KrigsmSH 1798, 1: 8. Han hade från första ögonblicket frapperats af hennes vackra utseende. Virén Skizz. 5 (1890). Nu var det någon som ropade på Martin, och i nästa ögonblick kom mormor ut och tog honom vid handen. Söderberg MBirck 13 (1901). Ögonblicket efter har han loggat ut. Bredow BaraInte 146 (2009). — jfr ANSLAGS-, AVFYRINGS-, BILDNINGS-, MIDDAGS-, MÄT-, SKAPELSE-, START-ÖGONBLICK m. fl. — särsk.
α) om läglig l. lämplig l. gynnsam tidpunkt; särsk. i uttr. rätt ögonblick; jfr TILLFÄLLE 5. Att nyttia detta nu sig företeende ögnablicket. BrinkmArch. 2: 166 (1744). Hon skyndade sig andlöst att begagna ögonblicket. Hallström Than. 44 (1900). När flygplanet närmar sig marken, uppskattar ögat det minskande avtståndet och i rätt ögonblick måste spaken börja tagas bakåt. Söderberg PrFlygl. 1: 42 (1935). Att invänta det rätta ögonblicket. Englund Silverm. 54 (2006). — jfr KONJUNKTIONS-ÖGONBLICK.
β) om betydelsefull l. avgörande l. dramatisk l. svår tidpunkt; särsk. om dödsögonblick; särsk. med en tidpunkten karakteriserande bestämning (särsk. i uttr. ett svagt ögonblick (se SVAG, adj. 10 b β)); jfr TILLFÄLLE 4. Iagh haffuer vthi wredhennes ögnableck som snarast gömt bortt mitt ansichte för tigh. Jes. 54: 8 (Bib. 1541). Mänskja! Känn ditt ödes skick: / .. Från ditt intåg här i verlden / Til ditt sista ögnablick. Lenngren (SVS) 2: 34 (1791). Ett praktfullt ögonblick i Wallins lif var, då på Svenska akademiens femtionde årsfest Tegnérs berömda sång upplästes af Wallin. Svedelius SmSkr. II. 2: 115 (1879, 1888). Sanningens ögonblick väntade därute bland de gråa vågorna. Hesslind Sista 104 (1974). Pappa och jag .. låg på filten och fikade under en skuggande ek. I det ögonblicket kulminerade min barndom. Anderson Brev. 369 (2004). — jfr DÖDS-, EXPLOSIONS-, HANDLINGS-, OLYCKS-, SPÄNNINGS-, SVAGHETS-ÖGONBLICK.
c) om innevarande tidpunkt; särsk. dels motsatt: framtiden, dels i fråga om att tillvarata möjlighet till njutning o. d. utan tanke på framtiden l. det förflutna; särsk. i uttr. i detta ögonblick, i denna stund, just nu (jfr a α). Hälst mig icke fela kan, det iag i detta ögnebleck är min döds-stund mycket närmare. Frese VerldslD M 1 a (1726). Äfvensom jag är förvissad, att .. (resan) skall bära goda frukter, om äfven icke ögonblickets, dock framtidens. 3SAH LIX. 3: 87 (1836). Den första ungdomens lyckliga lättsinne, för hvilket ögonblicket är lifvet. Topelius Vint. I. 1: 183 (1859, 1880). (Juvenalerna) lefde helt och hållet i det glada ögonblicket, i det längsta blundande för lifvets besvärliga verklighet. 3SAH 17: 21 (1902).
d) med mer l. mindre förbleknad tanke på kort l. kortast möjliga tid, om begränsad tidrymd av viss varaktighet; särsk. i förb. med litet l. kort o. d.; äv. om längre tidrymd som utgör l. synes utgöra mindre del av totalt tidsspann; särsk. i det adverbiella uttr. för ögonblicket, för tillfället l. stunden l. närvarande; jfr STUND, sbst.1 2, TID-PUNKT 2. Gack bortt mitt folck vthi en kamar, och slwt dörena igen effter tigh, fördöl tigh itt litet öghnableck, så lenge wredhen gåår offuer. Jes. 26: 20 (Bib. 1541). Få ögnablick kunde lämnas till bläddrande i Bibliotheket. Linnerhielm 1Br. 4 (1787, 1797). Min kassa är icke stark för ögonblicket. Fröding 16: 73 (1895). Jag stod stilla och betraktade henne utan att säga någonting. Hon var själv tyst och hon såg på mig tillbaka ett kort ögonblick. Evander Härl. 9 (1975). — särsk. i uppmaningar l. frågor o. d. för att (hovsamt l. hövligt) ange att det önskade är (jämförelsevis) kortvarigt l. dröjer endast en kort stund. Sitt ner ett ögonblick. Han satte sig själf på soffan och pekade på en stol, som stod på andra sidan af bordet. Elkan 2Kon. 267 (1906). Ett ögonblick! – kom det prompta svaret. Grebst Grängesbg 215 (1908). Tjena, har du tid ett ögonblick? UlricehT 7/8 2018, s. 19.
Ssgr (till 2): (2 c) ÖGONBLICKS-ANNOTATION. (tillf.) i stunden gjord anteckning. Svea 1896, s. 180. —
-APPARAT. (†) = moment-apparat; jfr -kamera. Så lär herr Harlev .. hafwa från utlandet förskaffat sig ett fotografiskt ”megaskop” (förstoringsapparat) äfwensom en ”ögonblicksapparat”. NerNAllah. 22/7 1863, s. 2. GHT 14/6 1930, s. 25. —
(2 c) -BEHOV. jfr behov 2 c γ. Den samlade handstyrka man igenom .. (tjänstefolket) vinner för ögonblicksbehofvet. LBÄ 5: 92 (1801). —
-BILD. bild tagen med (jämförelsevis) mycket kort exponeringstid (möjliggörande fotografering av rörligt motiv); äv. (o. numera nästan bl.) särsk. till 2 b, c, om bild som är tagen utan förberedelser l. med tanke på att den visar endast ett ögonblick av ett längre skeende (äv. (o. numera i sht) mer l. mindre bildl., om dels muntlig l. skriftlig återgivning l. minne av ögonblicksintryck, dels föreställning om l. uppskattning av aktuell situation (jfr -skildring)); jfr -fotografi. Förteckning öfver svenska stereoscop-vuer .. 1. Gjörckes Simskola, B. 1 (ögonblicksbild). AB 27/8 1863, s. 4. Det gäller .. att äga en ögonblicksbild av issituationen, vunnen genom flygrekognosceringar samt observationer från fartyg och polarstationer. Ymer 1953, s. 154. Den ögonblicksbild Tessin ger oss av Dalin är inte flatterande. 3SAH 72: 25 (1963). Sådana minnen sköljer över mig .. , ögonblicksbilder av en skräckslagen mamma som plötsligt upphör att se och tala. Henschen SkuggBrott 17 (2004). När .. (hon) promenerar iväg i den ekande tomma stålkonstruktionen kan jag inte låta bli att trycka på avtryckaren. När intervjupersonen för det tänkta omslaget plötsligt hoppar av använder vi i stället min ögonblicksbild. DN 21/11 2020, Bil. s. 2. —
-BRISAD. (granat)explosion som sker i samma ögonblick som nedslag; jfr nedslags-brisad. S. k. ögonblicksrör, vilka giva brisad omedelbart vid anslaget, innan projektilen hunnit intränga i målet (ögonblicksbrisad). FörslExGranatk. 1924, s. 69. —
-EXPONERING. särsk. (numera föga br.) exponering (se exponera 2) under mycket kort tid; motsatt: tidsexponering. Konkurens-Kameran .. för tid och ögonblicksexponering. KristLT 8/6 1901, s. 4. SAOL (1973). —
-FOTOGRAF. fotograf som ägnar sig åt ögonblicksfotografering; äv. (o. utom i skildring av ä. förh. numera bl., mera tillf.) särsk. till 2 b, c, om fotograf som tar ögonblicksbilder. Särskildt uppträdde .. ögonblicksfotografer, förevisare af fonografen, jonglörer, akrobater och clowns. PT 1879, nr 132 B, s. 3. Jag är en ögonblicksfotograf, men jag kan ingenting om teknik. FaluKurir. 4/4 2002, s. 17. —
-FOTOGRAFERA, -ing. (numera bl. i skildring av ä. förh.) fotografera med (jämförelsevis) mycket kort exponeringtid; äv. (särsk. till 2 b, c) i fråga om ögonblicksbild, särsk. bildl.: (i skrift o. d.) rapportera om aktuell händelse; jfr -fotografi. Apparat för ögonblicksfotografering. KrigVAH 1886, s. 62. Eder korrespondent minnes från London under boerkrigets dagar hur ”stämningen” så att säga ögonblicksfotograferades af de kontinentala korrespondenterna. SDS 8/3 1904, s. 2. —
-FOTOGRAFI. ögonblicksfotografering; äv. konkret, om fotografi (se d. o. 2) taget med sådan fotografering; äv. (o. utom i skildring av ä. förh. numera bl.) (särsk. till 2 b, c): ögonblicksbild (äv. bildl.). En apparat för ”ögonblicksfotografi”. NerAllah. 4/7 1863, s. 4. Här togs en ögonblicksfotografi från kupéfönstret under full fart. Strindberg FrBönd. 172 (1889). Jag vill uttryckligen betona att jag haft för afsigt att .. gifva en ögonblicksfotografi af dåvarande förhållanden. FinKyrkohSP 5: 35 (1905). Deras porträtt är så långt ifrån det dokumentära ögonblicksfotografiet som man kan komma. Arbetarbl. 13/3 2017, s. 19. —
(2 (b)) -GUD. (i ä. religionshistorisk terminologi) om gud som tänktes födas o. försvinna med den företeelse i vilken den antogs uppenbara sig o. som uppfattades ss. ett förstadium till personliga gudar. Göransson UndersRel. 1: 153 (1904). (Religionshistorikern) talar även om s. k. ”ögonblicksgudar”, vilka grunda sig på den egenhet hos människan, att varje enskild företeelse, som är i stånd att nog starkt påverka henne, av henne tillfälligtvis uppfattas som en gud. Karsten NaturfRel. 109 (1923). —
(2 c) -INGIVELSE. jfr ingivelse 3. Phosph. 1811, s. 63. Dieselstölderna är .. inga ögonblicksingivelser, utan är planerade samt kräver .. utrustning. VästerbK 17/3 2007, s. 10. —
(2 c) -INTRESSE. (numera bl. tillf.) intresse (se d. o. 3) som har betydelse för ngn i ögonblicket; äv. om intresse (se d. o. 4) som förströr för stunden. Hvar dag af dit lif bortföres du af de små ögnablicksinteressen som du altid varit van at känna. Thorild (SVS) 6: 82 (1782). Hvarpå hr B. svarade att han i vissa punkter som rörde åtskilliga ögonblicksintressen, såsom frågan om normalarbetsdag, allmän rösträtt o. s. v. ansåg sig kunna representera äfven icke socialdemokratiska arbetare. SD 6/9 1890, s. 6. —
(2 b) -INTRYCK~02 l. ~20. intryck (se d. o. 5) som erhålls under ett ögonblick. Man skall .. (i historieboken) få en bit samtidshistoria, nedskrifven med ögonblicksintryckets omedelbarhet. SDS 26/5 1879, s. 2. —
-KAMERA. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om kamera som kunde ta bilder med (jämförelsevis) mycket kort exponeringstid; jfr -apparat. Gång på gång riktade jag den till sitt utseende oskyldiga lådan, som jag bar under armen och som inneslöt ögonblickskameran, mot de intet ondt anande indianerna. SD 15/5 1892, s. 5. —
(2 c) -KONST. konst (se d. o. 4) som existerar blott i skapelseögonblicket. NDA 29/5 1883, s. 3. Teater är ögonblickskonst. Flyktig till sin karaktär men samtidigt en av de mest konkreta formerna för konstnärligt uttryck. GbgP 7/5 1996, s. 44. —
-KOPPLING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) koppling (se d. o. c) som snabbt kunde slutas l. öppnas; i sht i fråga om koppling på brandpost; jfr -tapp o. snabb-koppling. Brandposthufvuden med ögonblickskoppling, hvilken uppfinning är af väsentlig fördel framför de vanliga skrufkopplingarna. GbgP 27/7 1886, s. 1. —
-KORT. kort (så att det upplevs enbart) som ett ögonblick. Bort du ögnblecks-korta Lijf! om man dig ett Lijf skall kalla. / Nu först iag rätt lefwa får uthi ewigheter alla. FoU 20: 395 (1680). Ett ögonblickskort raseriutbrott. YstadAlleh. 31/12 2013, s. B10. —
(2 c) -LIV. om liv (se d. o. I 3) i nuet utan tanke på framtiden; särsk. om utsvävande liv. Det närvarande ögonblickslifvet, som .. är en behaglig påminnelse derom, att fröjden också är ett af elementerna i det stora hela. Hermes 1821, 2: 17. Barnets ögonblicksliv. YstadAlleh. 15/8 2009, s. B8. —
(2 c) -MÄNNISKA. människa som lever ögonblicksliv l. är impulsiv. KyrkohÅ 1910, s. 189 (1809). Naiv, hetsig, ombytlig, ett stort barn och en frisk ögonblicksmänniska förlorade han aldrig sin aptit på livet och var ständigt redo att börja på nytt. DN(A) 10/2 1947, s. 6. —
-RÖR. jfr rör, sbst.3 3 b. De rör, som användas (på projektilerna), äro s. k. ögonblicksrör, vilka giva brisad omedelbart vid anslaget. FörslExGranatk. 1924, s. 69. —
(2 b, c) -SKILDRING. skildring (se d. o. 1, 3) av ögonblick; jfr -bild. Der funnos åtskilliga med rask penna utkastade små ögonblicksskildringar af dels allvarligare dels skämtsammare episoder i den unga elevens dagliga lif. GbgP 28/10 1876, s. 1. —
-SLUTARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = moment-slutare. KrigVAH 1889, s. 139. För dylika fotograferingar (av föremål i rörelse), där det handlar om bråkdelar af en sekund, betjänar man sig af s. k. moment-(ögonblicks-)slutare. 2UB 10: 349 (1907). —
(2 c) -STÄMNING. stämning (se stämning, sbst.2 5) som råder endast i l. under visst ögonblick. Dryckesvisor, bland hvilka några äro råa, nästan frånstötande i tonen och i allt bära prägeln af ögonblicksstämningar i rusets lag. GbgP 1876, nr 287 B, s. 1. —
-TAPP. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om på brandpost befintlig tapp (se tapp, sbst.1 2) på vilken brandslang snabbt kunde kopplas fast; jfr -koppling. Hvarje brandpost är .. försedd med en ögonblickstapp, så att vid begagnandet af en brandpost man helt enkelt för brandposthufvudet till tappen och trycker till, kopplar slangarne uti och allt är ögonblickligt färdigt att vrida på vattnet. SthmLT 20/12 1895, s. 2. —
-VERK. verk (se verk, sbst.1 1) som utförs på ett ögonblick; särsk. om oplanerat l. mer l. mindre slumpmässigt verk. ÖresundP 12/7 1851, s. 2. Händerna på ratten när du kör bil. Det finns inte utrymme att göra något annat, en olycka händer så lätt och det är ett ögonblicksverk. GbgP 14/9 2020, s. 5. —
-VIS, adv. då o. då; för ett ögonblick. Högmods stormen, som ögneblickswis uppsteg ifrån hiärtat, .. (hade) sönderrifwit och .. borttraslat denna lärda narrens tankar. Bergeström IndBref 127 (1770). Tonen är inte .. helt olik den Ulf Lundell ögonblicksvis begagnar sig av i sina senaste insändarromaner. SvD 18/4 2020, s. 33.
Spoiler title
Spoiler content