publicerad: 1925
FRAS fra4s, sbst.2, n.; best. -et.
Etymologi
1) frasande. Fraset .. utaf din klädnings siden. Franzén Skald. 1: 18 (1810, 1824). En kåre krusar i sakta fras / Ett stycke af Båfvens spegelglas. Snoilsky 4: 51 (1887). Det torra fraset af en skallerorm. Böök 1Ess. 281 (1913). jfr SIDEN-, STÄRKKJOLS-FRAS.
2) (i sht vard.) konkret, om porös l. pipig l. pösig (o. vanl. tillika spröd) massa (som frasar vid hoptryckning); stundom: skum, fradga. (Han) blåser från pokalen alt fras och festskum. NordT 1889, s. 219. Det knastrande fraset, som bagaren gräddar enkom åt fåglarne. SD 1900, nr 188, s. 3. Engström Äfv. 52 (1908).
Ssgr (till 2. Anm. Ssgr som utgöra namn på maträtter (bakvärk) utgå kanske snarare från FRASA, v.2): FRAS-BAKELSE. kok. benämning på ett slags maränger. Nordström Matlagn. 151 (1822). Hellman Kokb. 438 (1896). —
-EK. (i fackspr.) skört l. löst ekvirke med smala årsringar. LfF 1855, s. 179. Engström Skeppsb. 157 (1889). —
FRASIG, adj.1 kok. till 2: pösig (o. spröd), spröd. En frasig, krämartad massa. Grafström Kond. 118 (1892). Våfflor böra vara lätta och frasiga. 2NF 32: 1258 (1921).
Spoiler title
Spoiler content