publicerad: 1926
FRIST fris4t, r. l. f. (m. Lind (1749; jämte f.), Berndtson (1880)) ((†) n. GR 18: 901 (1547)); best. -en; pl. -er32.
Ordformer
(frist 1539 osv. frijst 1547—1582. frest 1571—1883. freest 1561—1582)
Etymologi
[fsv. fræst, frest, frist, f. l. m., motsv. fd. frest, d. frist, isl. frest, trol. av ett urnord. fraista-, av ovisst urspr.; jfr med annat avljudsstadium fsax., fht., t. frist, f., feng. frist, m.; jfr FRISTA, v.2 Att formen frist helt undanträngt formen frest, torde bero på inflytande från t.]
1) begränsad tidrymd (varunder ngt sker l. skall ske).
a) i inskränktare anv., om tidrymd som bestämmes l. bestämts för ngt; i sht om fastställd (anstånds)tid för fullgörande av ett åliggande (en inbetalning l. dyl.) l. en prestation, fastställd tid (att göra ngt); termin, anstånd, uppskov, respit. Bevilja, begära, utbedja sig, få en frist på l. av tre veckor l. (en) tre veckors frist. Innan fristen utlupit, gått till ända, gått ut. En knappt tillmätt frist. Överskrida stadgad frist. Få några dagars frist med inbetalningen. 3Mos. 25: 29 (Bib. 1541). Fyretijo fyra Åhrs Frist til at göra Boot och Bättring. Schroderus Os. 2: 765 (1635). (Fausts) frist hos djefvulen är förbi med nästa timmes inbrott. Lysander Faust 14 (1875). Ett inhemskt lån med lång frist. NDA 1913, nr 241, s. 6. Den 28 (juli 1914) inkallades reservofficerarna på endast 3 dagars frist. Langlet (o. Nordensvan) 12 (1914). — jfr LASTNINGS-, LEVERANS-, LOSSNINGS-, TIDS-FRIST m. fl. — särsk. i numera obr. anv. Wij .. rekne oss mång åhr och dagar haffua til freest, at wij huarken dö, eller then yttersta dagen wenta skole. PErici Musæus 1: 12b (1582). Ingen .. kan lengre leffua, än som iagh giffuer honom frijst. Därs. 2: 85 a.
b) i vidsträcktare anv., om den tid som ngn är fri från ngn l. ngt l. varunder ett visst tillstånd varar, (lugn) mellantid, rådrum, andrum, uppehåll, fritid, ledighet, tid av lugn. Låta ngn få en liten frist för att pusta ut. Icke tilstediandis thom (dvs. fienderna) så long frist, ath the then platz .. befeste skulle. GR 12: 240 (1539). Jag får knapt så stor frest te Studdera och fundera, som medan jag tar mig en Kanna Öhl. Dalin Arg. 2: nr 10, s. 6 (1734; uppl. 1754: så mycke tid). Ej världens sång af synd och skratt / mig frist och andrum unnar. Levertin NDikt. 111 (1894). Det hade varit en glad frist han haft därnere på det skånska godset. Kuylenstierna Ber. 145 (1898). — särsk. (†) närmande sig bet. frihet. Trij åhrs frijst eller frihet för cronenes skath. GR 28: 276 (1558).
2) (†) i allm.: tidrymd, tidslängd, stund, dröjsmål. RP 6: 643 (1636). Vår kung bemästrar Thorn på någre månars frist. Geisler Vitt. 351 (1709). Disponera någon frist deraf (dvs. av den knappa tiden) til dessa pia desideria. VDAkt. 1792, nr 465. särsk. i uttr. innan l. efter (så l. så lång tids) frist, före l. efter (så l. så lång) tids förlopp. LPetri KO 70 b (1571). Innan tree Månaders frist tagha .. sitt Affskedh. Schroderus Os. III. 2: 31 (1635). Efter tretio åhrs frist och utrymme .. (är värket ändtligen) fullbordat. Swedberg Schibb. e 1 a (1716). Säve Yngl. 15 (1854). — jfr DAGS-, ÅRS-FRIST.
Spoiler title
Spoiler content