SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FRISYR frisy4r, r. (m. Meurman (1846); f. Dalin (1851), Hahnsson (1896)); best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr oftast skrivet frisur(e). — frisyr 1809 osv.)
Etymologi
[jfr d. frisure, t. frisur; av fr. frisure, vbalsbst. till friser (se FRISERA)]
vbalsbst. till FRISERA; vanl. konkret(are).
1) (†) om krusig l. veckad besättning avsedd ss. prydnad för kvinnodräkten. På ärmarne tre frisyrer af Engelska spetsar. JournD 1853, s. 47. Tre breda frisurer af rosa sidenflor. NJournD 1858, s. 29. — jfr MOLL-, PLISSÉ-FRISYR.
2) numera i sht i fråga om damer: (gm frisering åstadkommen) anordning av håret, håruppsättning, kamning; äv. konkret, om det i viss form uppsatta håret (jämte band, kammar, hårprydnader osv.); förr ngn gg: hårklädsel. En modern, en grekisk frisyr. Bringa ngns frisyr i oordning. En frisyr med bena vid vänstra sidan. CCGjörwell (1767) i 2Saml. 1: 136. Länets fröknar voro här i all deras söndagspragt, med frisurer höga som torn. JGOxenstierna Dagb. 121 (1770). MagKonst 1824, s. 63. Enligt order af 1775 skulle .. frisuren (näml. manskapets) .. gå jemt med örsnibben. Lundin o. Strindberg GSthm 177 (1880). — jfr EMPIR-, LOCK-FRISYR m. fl.
Spoiler title
Spoiler content