FRIT fri4t l. (bl. ss. enkelt ord) FRITT frit4, sbst.1, m. l. r.; best. -en; pl. -er40 l. 32.
Ordformer
(frit 1794—1892. fritt 1851—1905)
Etymologi
[av lat. frit, det översta i axet som är mindre än ett sädeskorn, slökorn; av ovisst urspr.]
(utom i ssgr numera mindre br.) zool. o. landt. fritfluga, slökornsfluga. Nemnich Naturg. 2: 665(1794). Fritflugan, den s. k. fritten, har på sina ställen angripit hafren. PT 1905, nr 210, s. 3.
Ssgr: FRIT-FLUGA. [jfr d. fritflue, t. fritfliege, eng. fritfly] zool. o. landt. den till familjen Chloropydæ hörande flugan Oscinis Frit Lin., vars larver anställa stor skada på den växande säden, slökornsfluga. Rebau NatH 1: 650(1879). Fritflugan är (en) liten, metallglänsande svart fluga. SDS 1897, nr 376, s. 3. —
