SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FRUKOSTERA fruk1oste4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(fruk- 1734 osv. fruck- 18211889)
Etymologi
[jfr d. frukostere; avledn. av FRUKOST i anslutning till DEJEUNERA, DINERA, SUPERA]
äta frukost, intaga sin frukost. Frukostera på ngt, förr äv. frukostera ngt, äta ngt till frukost. Serenius T 1 b (1734). Prinsen betackade sig, och sade, at han redan hade frukosterat. Ågren Gell. 172 (1757). (Hon får) Stundom körsbär frukostera. Bellman SkrNS 2: 243 (1792). Klockan 10 Fruckosterade vi alla på Sill och Smörgåsar. FBremer (1821) i FrBremerBild 7. — (†) i p. pf., övergående i bet.: förplägad l. trakterad (vid frukosten). En Fältschiers Gesell, ombord på Skeppet Ähran, något väl Frukosterad, förlorade Ballancen .. och kom hufvudstupa ner i Tågrummet. Hjerta JournFlSjöexp. 8 (1788).
Spoiler title
Spoiler content