SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1926  
FRÖJD fröj4d, r. l. f. (m. Sahlstedt, ÖoL (1852)); best. en; pl. -er32.
Ordformer
(freude- (i ssg) 1631 (: freudericht). frygdh 1529. frÿgh c. 1620. frögd(h) 15261807. frögde 1528. frögdt 1611. fröjd 1786 osv.)
Etymologi
[fsv. fryghþ, frygh, frög(h)d(h), motsv. d. fryd, ä. d. frygd, frøid, nor. dial. frygd, livlighet, livslust, isl. frygð, härlighet, yppighet; av en urnord. stam friggwiþō- l. fruggwiþō-, i avljudsförh. till en germ. stam frawa-, rask (se FRO, adj., FRÅ, adj.); jfr mnt. vroude, vro(u)wede, holl. vreugde, fht. frewida, freuwidha (t. freude). Ordet synes i bet.-avs. hava påvärkats av t. freude]
1) (numera i sht i religiös o. vitter stil) tillstånd(et) att känna sig (djupt) tillfredsställd (o. starkt upplivad); (innerlig) glädje; hänryckning, sällhet; stundom koll.: yttringar av stor glädje. I frid och fröjd. I fröjd och gamman. Med glädje och fröjd. En himmelsk fröjd. Gör någhor barmhertugheet så göre thz medh frögd. Rom. 12: 8 (NT 1526). Templet som tilförenna medh reddhogha och förskreckelse fult warit hadhe, wardt nu fult med glädhe och frögd. 2Mack. 3: 30 (Bib. 1541). Jag såg, .. / .. at en skimrand' frögd i allas ögon spelte. Nordenflycht QT 1744, s. 24. Då erfor hon för första gången fröjd i Herren. Petri Ouchterlony 26 (1924). — jfr BARNA-, FADERS-, FÖRFATTAR(E)-, HIMLA-, LEVNADS-, SEGER-, SKADE-FRÖJD m. fl.
2) om ngt som bereder glädje l. njutning; glädjeämne; njutning, nöje; äv. koll.: glädjeämnen, njutningar, nöjen. Hava, finna sin fröjd i ngt. Det var en sann fröjd att höra honom resonera. Hemmets, kärlekens, livets, sommarens, vårens fröjder. Frå frögd och lust fördriffuijn. Ps. 1536, s. 91. Thet är och Gudz frögd och lust, at wara barmhertigh, och vtaff nåde förlåta synderna! Muræus Arndt 1: 68 (1647). Han ville icke dö från lifvets fröjd och oss. Runeberg 2: 45 (1848). Det finnes två drag i (Hedins) Från pol till pol som skola göra den till en fröjd för allt hvad pojkar heter. Böök 1Ess. 125 (1913). — jfr BARNA-, HIMLA-, HJÄRTANS-, SINNES-, ÖGON-FRÖJD m. fl. — särsk.
a) (numera knappast br. utom i religiös l. vitter stil) om person; förr stundom liktydigt med: (ngns) älskade. Gudh som mijn glädhi och frögd är. Psalt. 43: 4 (Bib. 1541). Haff tack mijn Frögd för sådan swar. Messenius Sign. 14 (1612). Gellerstedt 2Dikt. 4 (1881).
b) i uttr. hjärtans fröjd, se under HJÄRTA.
c) (starkt vard.) (sämre) förlustelse; skoj; stundom konkret: förlustelselokal, varieté. (Sv.) Ute på fröjd, (eng.) out on a lark. Björkman (1889). Hvad är det för skojtande och fröjd i min park? Skall jag skicka och väcka poliskommissarien? Nordström Sönd. 52 (1910). Jag struntar .. i balen och far hellre på fröjden i sta'n. Högberg Utböl. 2: 49 (1912). — jfr HUND-FRÖJD.
3) (†) (glädje)fest; åminnelsehögtid; äv. abstraktare: högtidlighet, festivitas. Ther war ett gladeligit gestebodh, att ther fattades intedt thet frögd tilhörde. Svart G1 136 (1561). Kyrckemessor, Kyrckewigningar, och åhrligha Högtijdher .. warda hållne medh tilbörlig frögd vthi twenne, trenne, fyra eller otta daghar. Schroderus Comenius 635 (1639). Anställa een offentelig frögd öf- (ve)r dhen seger, som .. (den ryske tsaren) förledet åhr, emoot wåra wijd Pultava hafdt. KKD 5: 119 (1710).
Ssgr (i sht i vitter stil; i allm. till 1 o. 2): A (numera nästan bl. tillf.): FRÖJD-BETYGELSE, -ELD, -FULL, -KÄNSLA, -LJUD, -LÖS, se C.
-RAKET. (numera knappast br.) jfr FRÖJDE-ELD. Lenngren (SVS) 2: 359 (1796). Se, med blixtar fröjdraketer blandas! Wirsén Sång. 204 (1884).
-RIK, -ROP, -SAL, -SKALL, -SKOTT, -SKRI, -SPRÅNG, -SÅNG, se C.
B (†): FRÖJDA-BONING, -DAG, -FULL, se C.
(2) -LEVERNE. muntert leverne; jfr FRÖJDE-LIV. Hwar är nu theras (dvs. de högborna herrarnas) Frögdaleffuerne, .. theras lust, tijdfördrijff och löge, .. frögdesång och jubilerande, etc. PJGothus Savonarola SyndSp. C 1 a (1593).
-RIK, -RIKE, -SPEL, -SPRÅNG, -STÅND, -VISA, se C.
C: FRÖJDE-ANDE. (i religiös stil) om den helige ande. O frögde Ande stat migh bij / I all then sorg jagh kommer i. Ps. 1695, 187: 9.
(1) -BETYGELSE. (fröjd- 18291908. fröjde- 1740 osv.) glädjebetygelse. Humbla Landcr. 382 (1740). IllSvH 4: 195 (1881).
-BONING. (fröjda- 1643. fröjde- 1752) (i religiös stil) bildl.; jfr -SAL. Kalff AUggla H 1 a (1643). De himmelska frögde-boningar. Mörk Th. 2: 141 (1752).
-BUD, förr äv. -BÅD. glädjebud. OLindsten (1714) hos Rüdling Suppl. 463. Palmblad Aisch. 83 (1842).
-BÄGARE. glädjebägare; eg. o. bildl. Wallin 2Pred. 1: 212 (1831). Rydberg Vap. 12 (1891).
-DAG. (fröjda- 15551648. fröjde- 1680 osv.)
1) (numera föga br.) dag som medför glädje, dag på vilken man är full av glädje, glädjedag; förr äv.: under förlustelser tillbragt dag. At tu lefwer vthi goda frögdadagar och stoora herligheet. Muræus Arndt 3: 71 (1648). Herren gifve Svea landh, / Mång tusend frögdedagar! KKD 3: 179 (c. 1710). Det var julafton — denna fröjdedag / I svenska hem för gamla som för unga. Wennerberg 4: 243 (1885).
2) (†) dag som man högtidlighåller; festdag; högtidsdag; jfr FRÖJD 3. Thenna daghen på hwilkom S. Johannes Baptista födder war, pläghar hwar man hålla för en frögda dagh. LPetri 3Post. 75 b (1555). Offenteliga frögde-dagar. Möller (1755; under alaigresse). (Lat.) Jubilo .. (sv.) Hålla frögdedag. Ekblad 171 (1764).
(1) -ELD. (fröjd- 16431852. fröjde- 1589 osv.) (numera föga br.) glädjeeld; lusteld; förr äv. om fyrvärkeri. Berchelt PestOrs. D 5 a (1589). Tenda upp .. Frögdeld, / Hvilken .. skal .. / .. giöra smäll, nidfalla som stiärnor. AWollimhaus Vitt. 17 (1672). Gyllenborg Bält 158 (1785). Östergren (1922).
(1) -FEST. glädjefest. Stiernhielm Fred. 14 (1649, 1668). Beskow Res. 241 (1861).
-FULL. (fröjd- 17961922. fröjda- c. 15651615. fröjde- 1561 osv. fröjdo- 1587) [fsv. fryghþa fulder] full av stor glädje, mycket glad; i överförd anv.: som bereder l. är ägnad att bereda stor glädje, förbunden med stor glädje. En fröjdefull jul. Svart G1 107 (1561). HH 20: 146 (c. 1565). Jagh .. önskar E. K. och af hiertat it frögdefult och lyckesalight nytåhr. Gustaf II Adolf 561 (1625). Den frögdefulla öfvertygelsen om nåd och salighet. Nohrborg 474 (c. 1765). Alla voro ense om att de aldrig hade upplefvat mer fröjdefulla dagar. Lagerlöf Troll 2: 102 (1921).
(1) -FYR. (†) glädjeeld; jfr -ELD. Öfver vår lyckeliga fortgång i Pålen har ambassadeuren anställt ett frögdefyr, hvilket i afton skall gå an med en hel hop tjäretunnor. Ekeblad Bref 1: 415 (1655; rättat efter hskr.). jfr: Under styckens lossning .. samt fröjdefyrens afbrännande och lyktors i alla hus och gator utsättande. Kurck Lefn. 66 (1705) [efter holl. vreugdevuren, pl.].
(1) -KÄNSLA. (fröjd- 18471901. fröjde- 18231862) känsla av stor glädje. Wallin Rel. 2: 358 (1823). Skall icke nu Gud .. med inre fröjdkänslor såsom med en försmak af himmelen uppväga allt lidande och mörker? Beskow Pred. 217 (1901).
-LAND. (i religiös stil) jfr -RIKE. Thet tilsaghda (dvs. utlovade) Salighetennes ewigha fröghdeland. Phrygius HimLif. A 4 a (1615). Låt min ande salig fara / Hädan till ditt fröjdeland. Ps. 1819, 499: 6.
-LIV. (i sht i religiös stil) liv i glädje; jfr FRÖJDA-LEVERNE. Ett Himmelskt frögdelijf. Phrygius HimLif. 36 (1615). Boëthius HistLäsn. 1: 55 (1895).
-LJUD. (fröjd- 18151826. fröjde- 1695 osv.) (numera bl. i religiös l. vitter stil) ljud (sång, skratt o. d.) som uttrycker glädje; glädjeljud; stundom om ”ljud” (dvs. budskap) som bringar glädje. Jagh tackar tigh, min högste Gudh, / För titt Ords tröst och frögdeliud. Ps. 1695, 242: 1. Skrik och skratt, som oftast snarare är en ovana, än et frögde-ljud. Tessin Bref 1: 197 (1752). Flydd är min barndom. Tiden ilar / Med sina qval och fröjdeljud. Böttiger 2: 289 (1857).
(1) -LÄTE. (†) glädjeljud. De lustige och nögde foglar upmuntra Landsbygdens Invånare med tusende frögde-läten. Dalin Arg. 1: 214 (1733, 1754).
-LÖS. (fröjd- 18181876. fröjde- 1811) (numera bl. tillf.) glädjelös. Phosph. 1811, s. 202. En drömlik, fröjdlös tillvaro. Rein Psyk. 1: 34 (1876).
-RIK. (fröjd- 18261922. fröjda- 15551615. fröjde- 1631 osv.) rik på glädje l. nöjen; glädjerik; förr äv.: fröjdefull. Een glädhsam och frögdarijk högtijdh. LPetri 3Post. 83 a (1555). Ett fröjderikt lif. Rydberg RomD 60 (1877).
-RIKE. (fröjda- 1643. fröjde- 1644) (i religiös stil) jfr -LAND. Hennes Siäl (firar) sin Bröllopsdagh hoos .. Jesum .. i hans himmelska FrögdaRijke. Kalff AUggla H 3 a (1643). JPGothus MStiernfelt B 2 b (1644).
(1) -ROP. (fröjd- 17841922. fröjde- 1639 osv.) jubelrop, glädjerop. Schroderus Comenius 331 (1639). Skruda dig i högtidskläder, kransa dig, du glada hop! / Snart förnimma berg och dalar evoe och fröjderop. Rydberg Dikt. 1: 30 (1876, 1882).
-SAL. (fröjd- c. 1620. fröjde- c. 1600 osv.) (i religiös stil) bildl., om himmelen (l. den himmelska saligheten); jfr -BONING. Min kära Furstinnas dygdefulle Herr Fader .. / Kallade Gudh af dhenna jämmerdahl / Till sig i sin frögdesahl. Carl IX Rimchr. 46 (c. 1600). Wallin Vitt. 1: 389 (1805; uppl. 1878). Auerbach (1908).
(1) -SKALL. (fröjd- 1812. fröjde- 1592 osv.) (†) skallande jubel(rop); jublande hyllningsrop. Thenna frögdeskall och lycksaligheetz önskning, Viuat Rex, viuat Rex, viuat in æternum. AAAngermannus FörsprDan. b 7 b (1592). Från de Germanska fälten / Hvad nya fröjdeskall! AJourn. 1813, nr 153, s. 1. Kindblad (1871).
-SKEN. (†) At wij måghe komma in vthi the himmelska Boningar och ewiga frögdeskeenet. Phrygius HimLif. 35 (1615). Muræus Arndt 1: 308 (1647).
(1) -SKOTT. (fröjd- c. 1755. fröjde- 1614 osv. fröjder- c. 1585) glädjeskott; skott som lossas för firande av ngn l. ngt; särsk. i pl. Brahe Kr. 26 (c. 1585). Böttiger 6: 320 (1847).
(1) -SKRI. (fröjd- 17901845. fröjde- 1740 osv.) glädjeskri; jfr -ROP. Humbla Landcr. 251 (1740). Luften genljuder af fröjdeskri. UB 3: 572 (1873).
-SPEL. (fröjda- 1623. fröjde- 1590 osv.) [efter t. freudenspiel] (†)
1) sysselsättning l. handling som bereder glädje l. nöje; glädjeämne; lust; lustbarhet, förlustelse. PPGothus Und. S 1 a (1590). Hugna .. iorden medh frögdespeel och leekar. Lindschöld Vitt. 133 (1672). GFGyllenborg Vitt. 1: 157 (1795).
2) lustspel, komedi. Valet-Skänck, Ett skönt Gyldene Frögde-Speel och liufligh Comoedia, .. Alla syndige och bootferdige Siälars Tröste-Spegel. Dalius (1681; boktitel). Schultze Ordb. 4769 (c. 1755).
(1) -SPRÅNG, förr äv. -SPRUNG. (fröjd- 18291922. fröjda- 16151620. fröjde- 1739 osv.) [efter t. freudensprung] glädjesprång. Phrygius HimLif. 126 (1615). (När jag bad) förvandlade du min klagan i fröjdesprång; du klädde af mig sorgens dräkt. Psalt. 30: 12 (öv. 1897).
(1) -STÅND, äv. -STAND. (fröjda- 1608. fröjde- 16151643) [efter ä. t. freudenstand] (†) sällhetstillstånd. Then ewiga saligheetenes önskada frögdastånd. Phrygius MRosengren B 3 b (1608). Kalff AUggla I 1 b (1643).
(1) -SÅNG. (fröjd- 18381841. fröjde- 1644 osv. fröjdo- 1587) (sjungande av) glädjesång(er). Christenheeten hafwer nu .. medh Speel och Frögdesång begått wår Herres .. födelses hughkommelse. Kalff HPedersson A 2 a (1644). Klint (1906). särsk. (†) bildl., i uttr. hålla fröjdesång utav ngt, jubla över ngt. The Påweska .. holla frögdosang vthaff wårt affal. AAAngermannus FörsprKyrkost. B 2 b (1587).
(1) -TAL. (†) tal hållet för firande av ngn l. ngt; högtidstal. Högtideligit frögde- och glädie-tal. Swedberg SabbRo 367 (1688, 1710). Bruket .. att .. hopkalla folksamlingar för intet annat ändamål, än att afhöra ett fröjdetal. Leopold 3: 311 (1801, 1816). Kindblad (1871).
(1) -TECKEN. (fröjde- c. 1630 osv. frögds- 1680) (†) glädjetecken; glädjeyttring(ar). Girs E14 115 (c. 1630). Visse Barbarer göra ej så galit, at de upmuntra sine aflidande med alla slags frögdetekn. Dalin Arg. 2: 356 (1734, 1754). Ahlman (1872).
-TID. (i religiös stil, numera mindre br.) (Petrus vid Kristi förklaring:) Lät oss bliffua vthi thenna saligha frögdatijdhen, liufligha och glädiefulla vmgänget til ewigh tijdh. Phrygius HimLif. 24 (1615). Klint (1906).
-TOM, adj. (numera mindre br.) jfr -LÖS. Lifvets Genius från (bärgs-)spetsen / varsnade den tysta, fröjdetoma / vandrarn. GLSilverstolpe Dikt. 1: 60 (1851). Östergren (1922; angivet ss. mindre vanl.).
(1) -TÅR. (numera föga br.) glädjetår. (Josef) bekände sigh för sijna Bröder medh många Frögdetårar. JMatthiæ 1: 392 (1658). Kolmodin Liv. 2: 164 (1832).
-VIN. (†) bildl. Muræus Arndt 1: 298 (1647). Mig skänkes frögde-Vin, / För tårar dem jag fält skänkz mig nu Glädie in. Lagerström Bunyan 2: 37 (1727).
(1) -VISA, r. l. f. (fröjda- 1592. fröjde- 1922) (numera föga br.) glädjesång. (Han) qwädher them en seger song och frögdawijso. UtlDan. 548 (1592). Östergren (1922).
-ÄMNE. (numera mindre br.) glädjeämne. Emporagrius AUlfsparre D 4 a (1647). Går ej tiden fram, såsom en mäktig flod, och rycker med sig .. våra oskyldigaste fröjdeämnen? Wallin 2Pred. 1: 265 (1821). Östergren (1922).
D (†): FRÖJDER-SKOTT, se C.
E (†): FRÖJDO-FULL, -SÅNG, se C.
F (†): FRÖJDS-TECKEN, se C.
Spoiler title
Spoiler content