publicerad: 1926
Etymologi
1) i sht hippol. ädel (häst)ras uppkommen gm korsning (under minst fem generationer) med hanndjur av ren (från början orientalisk) härkomst; häst av dylik ras; stundom om blodet ss. bärare av rasegenskaperna; äv. i utvidgad anv. i fråga om andra husdjur av högt förädlad, ren, oblandad ras (korthornsboskap, merinofår m. m.). Engelskt fullblod, i fråga om hästar som i rak linje o. utan inblandning av annat blod härstamma från i Englands stuteribok upptagen häst; orientaliskt fullblod, i fråga om arabiska, berbiska, turkiska o. persiska hästar av säkert styrkt oblandad härkomst; angloarabiskt fullblod, uppkommet gm korsning av engelskt o. orientaliskt fullblod. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 7 (1836). Billing Hipp. 181 (1836). I stallet funnos fullblod. Strindberg Fjerd. 24 (1877). Hingstar af arabiskt eller engelskt fullblod. SFS 1879, nr 71, s. 5. Under de sista decennierna har allt mer och mer fullblod ingjutits i den amerikanska trafvarestammen. TIdr. 1896, s. 80. Korthornet har .. med allt skäl kallats ”nötboskapens fullblod”. LAHT 1901, s. 337.
2) i fråga om människa: ren, oblandad ras; ädel, aristokratisk ras; person av ren, oblandad ras l. ädel, aristokratisk härkomst. Gosselman Col. 2: 311 (1828). En Athenare, som skylde sitt fullblod under en trasig mantel. Rydberg Ath. 33 (1859). Britanniens fullblod stimmar / kring lord och kring lady Bull. Fröding Eftersk. 1: 4 (1888, 1910). Den som där styrde och ställde var en fullblods kaukas. Ahrenberg Män. 1: 145 (1904).
3) bildl. för att angiva att ngn i ordets fullaste mening är ngt; ngn gg attributivt i gen.; vanl. dock i ssgr. Det underförstås .., att de norske högermännen äro fullblods unionsvänner. HHjärne i SvTidskr. 1892, s. 246.
Ssgr: A (†): FULLBLOD-HÄST, se B.
(1) -RAS, r. Får af fullblodsrace. QLm. I. 5: 17 (1835). På 1600-talet infördes Orientaliska hingstar och Berbiska ston, hvilka som bekant grundlade den Engelska fullblodsrasen. LAHT 1892, s. 213. —
Avledn.: FULLBLODIG, adj.2 (adj.1 se sp. 1777).
1) till 1. Wingård Minn. 7: 84 (1847). Ridande på en äkta, fullblodig, arabisk häst. Hedin GmPers. 271 (1887).
3) bildl.: äkta, genuin, renodlad, ’av renaste vatten', ’ända ut i fingerspetsarna'. Blanche är en fullblodig stockholmare. Wieselgren Bild. 320 (1889). Kröyers konst är fullblodig nutidskonst. CLundin i SD(L) 1894, nr 62, s. 5. —
FULLBLODIGHET, sbst.2, r. l. f.
Spoiler title
Spoiler content