publicerad: 1926
FULLFÖLJA ful3~föl2ja, v. -er, -de, -t, -d; se för övr. FÖLJA, v. vbalsbst. -ANDE, -D (se under avledn.), -ELSE (numera föga br., Schroderus Dress. 209 (1610), Strinnholm Hist. 3: 11 (1848), Östergren (1922; angivet ss. sällsynt o. ålderdomligt)); -ARE.
1) (†) förfölja, jaga l. sätta efter (ngn). GR 10: 234 (1535). The kringhuerffde Ben Iamin, och fulfolgde them alt in til Menuah. Dom. 20: 43 (Bib. 1541). Discurerades (i lagkommissionen), om en må fullfölga det diuur på annans ägor, som han på sine egne ägor rest. FörarbSvLag 1: 461 (1693). Schultze Ordb. 1235 (c. 1755).
2) (†) i uttr. fullfölja ngn med lag och dom l. rätten, straff o. d., vidtaga rättsliga åtgärder mot ngn, resp. låta ngn undergå (vederbörligt) straff. GR 18: 902 (1547). Then Hemming Steenssonn .. motte thu tenkie till att fullföllie medh thed straff, som ther tillhörer. Därs. 23: 286 (1552). Vproors Stifftare skulle fullföljas medh Lagh och Dom. Schroderus Os. III. 2: 43 (1635).
3) (†) följa (spår); följa (ngt) i (hela) dess sträckning l. förlopp. Stöfware gå effter sporret, Mödhundar (dvs. vinthundar) oc Doggar fullföllia och hinna thet. Schroderus Comenius 424 (1639). Meckel säger sig hafva fullföljt dessa nerfver dit. Florman Anat. 2: 304 (1830). Vi (hava) till deras slutpunkter fullföljt litterära rigtningar. Lysander RomLittH 16 (1858).
4) (†) följa l. rätta sig efter (tillsägelse, föreskrift, förordning o. d., äv. böjelse, lust o. d.); värkställa, fullgöra l. utföra (befallning, åläggande o. d.); uppfylla (bud, löfte); ofta i uttr. fullfölja med gärningen l. värket. GR 4: 304 (1527). Iagh Darios haffuer thetta befalt, at thetta skal ock så aldeles fulfolgt warda. Esra 6: 12 (Bib. 1541). I .. loffve flux rundt uth medt orden och fulfölge doch föge sådane lyffthe medt gerningen. GR 22: 293 (1551). Godhe Rådhz .. fulfölielse .. är Rådzslagz lijf och anda. L. Paulinus Gothus MonPac. 695 (1628). Öffwerheten är .. Gudz tienare, och Hans wilies fulföliare. Dens. ThesCat. 414 (1631). At the ey full-föllia Herrans Budh. Lucidor (SVS) 340 (1673). The fulfölja sin lust. Spegel Pass. 18 (c. 1680). Celsius G1 1: 39 (1746).
5) (†) låta (dom) gå i värkställighet, värkställa, exekvera. Inge lifz saaker skole med straffet pijnligen fullföllias eller rättes, medh mindre the tillförende .. oss tillkienne gifne blifue. GR 16: 668 (1544). En Adelzman må öfwer sine Landgodz och gårdar .. rådha och regera, effter lagh döma, och dom fulfölia, Konungzligh högheetz rättigheeter förbehåldne. Girs Edelh. D 5 b (1627). Spegel ÖPar. 19 (1705).
6) fortsätta.
a) fortsätta (ett företag, en värksamhet) till dess slut, l. till dess avsett resultat uppnåtts, föra (ngt) till slut; fortfara med l. fortsätta (en påbörjad strävan l. värksamhet); vidbliva l. fortsätta att söka förvärkliga (avsikt, plan o. d.). 2Kor. 8: 6 (NT 1526). Opå thet forbemelte Andreas Olauj sådane sine företagne studia tess bättre och fullkompligere fulfölie och fulende må. GR 14: 194 (1542). Faller Helgedag in å upbudsdag; tå fullföljes upbud nästa måndag therefter. JB 4: 2 (Lag 1734). Har man en gång börjat att röra vid en sak bör man väl fullfölja den, både för sakens och sin egen skuld. Tegnér (WB) 6: 458 (1827). Om Ehrensvärd .. fått fullfölja sin afsigt att, efter den slagna eskaderns flykt, i tid draga sig undan. Franzén Minnest. 3: 168 (1833). Jag (har) sökt professionen, men jag vet verkligen ej om jag skall fullfölja ansökningen. JJNervander (1844) i FoU 19: 169. Biberg, Grubbe och Boström .. kunna betraktas såsom Jacobis sannskyldige lärjungar och såsom fullföljare af den genom honom gifna rationella riktningen i filosofien. Nyblæus Forskn. III. 2: 38 (1888). — särsk.
α) jur. med avs. på rättssak, mål, tvist, talan, besvär o. d.; särsk. i fråga om mål som gm vad l. besvär hänskjutes till högre instans. Wår keriste nadigiste herre .. fulfolde saken i retthe med the wesgödtske herrer. GR 6: 142 (1529). RB 15: 7 (Lag 1734). När Concursdomen är gifven kan, om målet varit instämdt till Rådstufvurätt eller Häradsrätt, detsamma genom Vad fullföljas i Hofrätten. Schrevelius CivPr. 534 (1853). Talan mot hofrätts slutliga utslag i vädjadt mål .. skall .. hos Konungen fullföljas genom revisionsansökning. SFS 1901, nr 38, s. 22.
β) (†) med avs. på väg l. kosa o. d. Fienden fullfölgde .. sin kosa, ända fram förbi Möön. Nordberg C12 2: 245 (1740). Alle .. fullfölgde sin väg i fullt galopp. Ullman Frök. 99 (1780). PersonalG3 B 1 b (1792).
γ) (†) med avs. på tal l. anförande. Brenner Pijn. 82 (1727). Fullfölj, min Fröken, och utan fruktan upptäck ert fel. Gustaf III 2: 245 (1788).
b) (†) med prep. med: fortsätta med (ngt); låta (ngt) komma ss. fortsättning l. avslutning på ngt. GR 16: 410 (1544). Thet Ächtenskap (blev) så aff Clerkerijt, såsom RijkzRådh bewiliat; .. Och ty fullfolgdes medh Bröllopet. Girs G1 219 (c. 1630). Sedan en och annan (vid prästmötesdisputationen) hafwer opponerat, .. skola Probsterna .. ther med fullfölia. Kyrkol. 25: 6 (1686).
Avledn.: FULLFÖLJD, r. l. f. (-följd 1814 osv. -fölg 1570)
1) till 6 a: fullföljande, fortsättning. BtFinlH 4: 417 (1570). AGSilverstolpe Språkl. 55 (1814). Under fullföljden af ett i gång varande grufarbete. SFS 1855, nr 9, s. 21. Någon fullföljd fick ej detta uppslag på mycket länge. Hildebrand Statsförf. 119 (1896).
Ssgr (till FULLFÖLJD 2): fullföljds-avgift. jur. Den, som vill fullfölja talan mot hovrätts utslag eller beslut, vare, evad han har att söka revision eller att anföra besvär, pliktig att hos Konungens befallningshavande nedsätta .. fullföljdsavgift, etthundrafemtio kronor. SFS 1915, s. 318.
Spoiler title
Spoiler content