SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FURSTESKAP fur3ste~ska2p, förr äv. FURSTENSKAP l. FÖRSTENSKAP, n.; best. -et.
Ordformer
(furste- 1868. fursten- 1560. försten- 1560. förster- 1560 (möjl. tryckfel))
Etymologi
[efter t. fürstenschaft, till fürst (se FURSTE)]
1) (numera föga br.) förhållande(t) att vara furste; furstevärdighet; förr äv.: ledarskap; jfr FURSTE 1 o. 2. Gwdh vppenbarades honom (dvs. Moses) j buskanom, befalandes honom thetta Förstenskapet, at han the Jsraelliters Regent och vthfordrare (dvs. den som förde dem ut ur Egypten) wara skulle. Svart Ähr. 57 (1560). Ingen omedelbar gudomlig ingifvelse åtföljer fursteskapet ”med Guds nåde”. Bergstedt Clément LIII (1868).
2) (†) koll.: samling furstar; jfr FURSTE 2. Aff thenne Loffwärdighe Drottning, haffwer .. Konung Götstaff thetta Högborne Högtprijslige Furstenskap Tre högborne hertiger Hans Konglige LiffzArffHerrar. Item Fäm Högborne Fröker wåre Nådige Princisser. Svart Ähr. 73 (1560). Därs. 89.
Spoiler title
Spoiler content