SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FYLA, v., anträffat bl. i ipf. -te.
Etymologi
[fsv. fyla, nedsmutsa; jfr sv. dial. (Östergötl., Smål.) fyla banna, skämma ut, nor. dial. fyla, le hånfullt; jfr äv. mnt. vūlen, nedsmutsa; avledn. av FUL]
(†) banna, tadla, skymfa. Bureus Suml. 65 (c. 1600).
Spoiler title
Spoiler content