FYLOGENES fy1logene4s l. fyl1-, l. -ω- l. -å-, l. -jen-, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. phylogenese, eng. phylogenesis, fr. phylogénèse, av gr. φύλον, stam, släkte, besläktat med BO, v., o. γένεσις, alstring, uppkomst, födelse, avledn. av γίγνεσϑαι (stam γεν-), alstras, födas, uppkomma (se GENESIS); jfr FYLOGENI]
naturv. en djur- l. växtgrupps härstamning o. utveckling från under föregående perioder av jordens historia existerande organismer; jfr FYLOGENI 1. Individens utveckling (ontogenesen) är en förkortad upplaga af slägtets utveckling (fylogenesen). VerdS 141: 11 (1906). 2NF 36: 1161 (1924).
