SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FYSIKO- fys1iko- l. fy1s-, l. -å-, äv. -ω-
Ordformer
(förr stavat phys-)
Etymologi
[ssgs-form av lat. physicus, adj. (se FYSIK)]
i ssgr.
Ssgr: FYSIKO-MAGI. (föga br.) konsten att gm fingerfärdighet l. gm tillämpande av vissa naturlagar åstadkomma företeelser vilka för den som ej känner deras förklaringsgrund förefalla ss. under, naturlig magi. NF (1882). 2NF (1908).
-MAGIKER. (föga br.) jfr -MAGI. NF 3: 1266 (1880). 2NF (1908).
-TEOLOGI. (förr) teol. teologi som av naturens visa inrättning ville sluta sig till en vis upphovsman, naturlig teologi. Boström 2: 114 (1838).
-TEOLOGISK. (i sht förr) teol. jfr -TEOLOGI. Boström 2: 17 (1838). 2NF 9: 159 (1908).
Spoiler title
Spoiler content