publicerad: 1926
FYSIK fysi4k, r. (f. Weste (1807), Kindblad (1871)) ((†) n. (i bet. 2 a) CAEhrensvärd 97 (1783)); best. -en; pl. (ss. konkret) -er; förr äv. FYSIKA (phy´sika Weste), r. l. f.; best. -an, i best. anv. äv. utan slutartikel; pl. (ss. konkret) -or. Anm. Formen physica förekommer stundom med lat. böjning. Rydelius Förn. 10 (1718, 1737).
Ordformer
(förr stavat phys-. fysik (ph-) 1781 osv. physique 1733—1795. physika (-ca) c. 1615—1807)
Etymologi
[jfr d. fysik, t. physik, eng. physic, fr. physique, f.; av lat. physica, naturlära (jfr FYSIKALISK), av gr. ἡ φυσική (ϑεωρία), undersökning av naturen, fem. av φυσικός, naturlig, av. gr. φύσις (jfr FYSIOGRAFI, -KRATI osv.), till gr. φύειν (se BO, v.1, FUTURUM, FYTO-). I bet. 2 o. 3 utgår ordet från fr. physique, adj. o. sbst. m., (det) som rör människokroppen, av lat. physicus, adj. (jfr FYSIKER, FYSIKO-, FYSISK), av gr. φυσικός]
1) läran om naturen, (allmän) naturvetenskap, naturfilosofi; utom i fråga om ä. förh. (i sht filos.) numera bl. i inskränktare anv. (i det att olika grenar av naturvetenskapen efterhand frånskilts ss. särskilda vetenskaper): naturvetenskap avhandlande (lagarna för o. orsakerna till) naturföreteelser som i allm. icke medföra några förändringar i kropparnas sammansättning (jfr KEMI) l. som icke stå i omedelbart sammanhang med deras egenskap att vara levande l. livlösa (jfr FYSIOLOGI) o. omfattande statik, dynamik, akustik, optik samt läran om magnetism o. elektricitet; äv. konkret: skriftlig framställning av (lärobok i) fysiken. Professor i fysik. Nobelpriset i fysik. Tentamen i fysik. Matematisk l. teoretisk fysik (i fackspr.), benämning på den del av fysiken inom vilken matematiken tillämpas på de inom experimentalfysiken vunna resultaten. Kosmisk fysik (i fackspr.), gren av fysiken behandlande företeelser av fysisk art sådana de förekomma i universum l. i den fria naturen. Medicinsk fysik (i fackspr.), inom medicinen tillämpad fysik. BtFinlNF 1: 90 (cit. fr. c. 1615; i titel). Rydelius Förn. 8 (1718, 1737). Lär dig utan til .. alla Termer i Physique, Chymie, Medicine. Dalin Arg. 1: 270 (1733, 1754). Physikan, eller Naturkunnigheten. Sahlstedt CritSaml. 535 (1765). Physiken, såsom vetenskap, är dels Metaphysik, dels Mathematik. Höijer 1: 118 (1797). Joniska Physiken. Boström 2: 7 (1838). (Skolpojken) har .. fysiken i knät. SD 1906, nr 306, s. 8. jfr: Med fysik menades i dåtida (dvs. från Linnés tid) skrifter förnämligast eller så godt som uteslutande meteorologi. Fries LinnéSkr. 2: 85 (1906). — jfr ASTRO-, EXPERIMENTAL-, MOLEKULAR-, SOLAR-FYSIK m. fl.
2) natur(beskaffenhet).
a) i fråga om levande varelse: kroppsbeskaffenhet kroppskonstitution; äv. (i sht förr): kropp. En stark, svag fysik. Folkets fysik tyckes bli vackert åt söder. CAEhrensvärd 97 (1783). Jag kan inte dö: min fysik .. har inte livskraft nog till att alstra en dödlig sjukdom. Wulff Leopardi 258 (1913).
b) (numera knappast br.) person, sällskapsbroder, ”ture”. Carl Fredrik Dahlgren nalkas, / En frisk fysik i sångens glada lund. Sehlstedt 2: 155 (1862). Casper hade alltid varit en toujour fysik. Levertin Magistr. 90 (1900). Östergren (1922).
c) (†) naturförhållanden. En allmän och noggrann öfversigt af ett helt lands physik. VetAH 1814, s. 115.
3) [efter motsv. anv. i t.; möjl. en ellips av FYSIK-BAD] (numera knappast br.) färg. i färgerier använd lösning av tennklorid, komposition, tennsolution. Liedbeck KemTekn. 357 (1864). Keyser Kemien 2: 612 (1874). 2NF 35: 1112 (1923).
Ssgr: (jfr 3) FYSIK-BAD. [efter t. physikbad, av oklar upprinnelse] (numera knappast br.) färg. om olika för åstadkommande av violett, lila l. grått använda blandningar av färgträavkok l. andra färgämnen med tennlösningar. Almström Tekn. 2: 579 (1845). NF 5: 609 (1882). —
(1) -LEKTION. —
(1) -LÄRARE. —
Spoiler title
Spoiler content