SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FÄRDA, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(färd(h)a (ferdha) GR, Salander; fäla Schultze (angivet ss. vard.))
Etymologi
[sv. dial. färda, fära; jfr nor. dial. ferda, d. færde; till FÄRD, eg.: göra färdig l. i ordning till resa]
(†) göra färdig till begagnande, göra i ordning; (åter) sätta i stånd l. i brukbart skick, laga, laga upp, reparera. See wij oc .. gerna ath then qwarn wijd ladegårdhen bliffuer færdath oc opbygdt jgen. GR 4: 138 (1527). (I mars skall man) Färda Wårårder, Trädestocka, Harfwer, Biller, Wältar, Oxeook, Tömar, Silier, Selar, Kärror och Wagnar. Brahe Oec. 101 (1581). Den gathan wed Peer Skreddares skal ferdas medh better Rendesteen. VRP 1640, s. 883. Han färdade låsen för östra stugan uti oeconomi gård. Därs. 1663, s. 87. Salander Gårdzf. 20 (1727). Schultze Ordb. 1053 (c. 1755).
Särsk. förb.: FÄRDA UPP. (†) laga upp, reparera upp. Brahe Oec. 106 (1581). Dhe schulle låthe byggie och ferdha skeppen up igenn, som i skermytzlenn vore förlammatt. HH 20: 175 (c. 1585). Husesynsordn. 1681, § 15. jfr UPPFÄRDA.
Spoiler title
Spoiler content