publicerad: 1927
FÖRBEREDA fö3r~bere2da l. fœ3r~, v. -er, -redde, -redt, -redd; se för övr. REDA, v. vbalsbst. -ANDE, -NING (föga br. utom i ssgr till 1, Schroderus Os. III. 2: 69 (1635), Simonsson Stagnelius 23 (1909)); -ELSE, -SEL o. -ARE, se avledn.
Etymologi
i förväg bereda. — särsk.
1) (i fackspr.) i förväg bearbeta l. behandla l. preparera (ngt), så att (det) blir lämpligt för ngt visst ändamål. Träds förberedning .. består hufvudsakligen i dess torkning och klyfning. Luttropp Svarfk. 461 (1839). MosskT 1889, s. 358.
2) (numera knappast br.) i förväg tillvärka l. bereda l. tillreda. Berzelius Kemi 5: 716 (1828). En kärna af trä och metalltråd förbereddes (vid förfärdigande av arbeten i elfenben). Palmblad Fornk. 2: 290 (1844).
3) (i förväg) träffa anstalter för (ngt), bereda l. tillrusta (ngt); äv.: lägga grunden till (ngt); vanl. med abstrakt sakobj. Wij ärom hans werk, skapadhe genom Christum, till godha gerningar, huilka gudh förberedt hafuer ath wi vthi them wandra skolom. Ef. 2: 10 (NT 1526). Schroderus Os. III. 2: 69 (1635). Hvad som skall vara länge måste länge förberedas. Tegnér (WB) 4: 100 (1823). Den vändning i Sveriges politik, som .. förbereddes i följd af det franska tronskiftet 1774 och den rysk-turkiska freden samma år. Odhner i 3SAH 6: 108 (1891). — särsk.
a) mus. med avs. på dissonans: låta en l. flera av (dess) toner ingå i ngt föreg. ackord. Sånglära 18 (1814). Wegelius Musikl. 1: 82 (1888).
b) med avs. på tal l. föredrag l. lektion l. dyl.: utarbeta i förväg, preparera, förbereda sig till (se 5 a β); i sht i p. pf.: i förväg övertänkt, utarbetad, icke improviserad. (Den andlige talarens tal bör) vara förberedt, öfverlagdt, fullkomnadt. Ödmann AnvSkrift. 5 (1822). Förbereder du alltid dina lektioner? Östergren (1923). — (föga br.) med avs. på examen: förbereda sig till (se 5 a β). Det akademiska läseåret användes till förberedning af medicine kandidatexamen. Berzelius Själfbiogr. 25 (c. 1845). — jfr O-FÖRBEREDD.
c) om ämbetsman l. ämbetsvärk l. kommitté l. dyl.: värkställa utredning av (ett ärende), bereda. Deputationer förberedde alla ärenden, innan de förelades stånden. NF 13: 1147 (1889). Vid förberedningen av mötets ärenden. Simonsson Stagnelius 23 (1909).
d) med konkret obj. Rydberg KultFörel. 2: 214 (1885). Vid en förberedd försvarsställning anordnar divisionschefen skyddade ammunitionsupplag. ExFältartill. 1893, 1: 192.
e) (föga br.) med saksubj., närmande sig bet.: förebåda (ngt); jfr f. Askelöf Tal 4 (1835). Ingen enda molnsky förberedde / En vänlig bris, förfriskande och len. CVAStrandberg 4: 106 (1857).
f) med saksubj.: utgöra förberedelse l. första början till (ngt), inleda (ngt); numera bl. i p. pr.: inledande. Det slags förberedande morgonrodnad, som Italienarne kalla alba. Atterbom Minn. 281 (1818). (Prosten) har .. ej en gång vidtagit någon förberedande anstalt (för byggande av ny kyrka). Tegnér (WB) 7: 206 (1831). Frågans förberedande behandling avslutades i går i utskottet. Östergren (1923). (†) Vi hafve ett: Måtte! som .. förbereder en önskan. Ödmann AnvPred. 98 (1807).
4) (föga br.) refl., om person: vidtaga anstalter l. tillrustningar (för ngt); särsk. med prep. på. På detta sätt förberedde de sig på det förestående kriget. Carlstedt Her. 2: 190 (1833). Cronholm Bref 71 (1865).
5) med direkt obj. betecknande person l. ngns sinnelag: (i förväg) göra lämplig l. skickad (till ngt).
a) i fråga om utbildning l. studier l. andlig värksamhet över huvud.
α) tr.: utbilda (ngn för ngt). (Lärjungarna hade) fått, ehuru otillräckligt förberedde, .. öfvergå till Rectors-classen. Thyselius HandlLärov. 2: 280 (1835). (I andliga primärskolor i Frankrike) bildades Ministranter och förbereddes för de smärre seminarierna. SKN 1842, s. 151.
β) refl.: göra sig skickad till ngt, göra sig redo (för en prestation), utbilda sig (för ngt, t. ex. ett kall); i sht med prep. till l. för, äv. på. Förbereda sig för l. till en föreläsning l. en lektion. Tegnér (WB) 6: 544 (1830). Hvarthelst jag lände förberedde sig / Höglärde män på granna helsningstal. Hagberg Shaksp. 1: 81 (1847). Anderson (c. 1880) i 3SAH 7: 247. Tankediger panna och ett halfhögt mumlande sqvallra om att pastor Blomgren förbereder sig för ett större rethoriskt kraftprof. Hedenstierna FruW 95 (1890). — särsk. i p. pf. Carlson .. var (som föreläsare) .. alltid väl förberedd. CTOdhner i LVetA IV. 3: 92 (1903). — jfr O-FÖRBEREDD.
γ) i p. pr. ss. adj., i uttr. förberedande klass l. skola o. d., klass l. skola i vilken lärjungarna förberedas för inträde i högre klasser i skolan resp. i en högre undervisningsanstalt; numera i sht om (var särskild klass i) lägre skola (i allm. stående i sammanhang med högre flickskola) vars elever förberedas till inträde i allmänt lärovärk l. i högre flickskola o. som meddelar i huvudsak samma kunskapsmått som folkskolans lägre klasser. Den .. första eller enligt benämningen i den nu varande Skol-Ordningen förberedande klassen. BerUppfostrCom. 1813, Bil. I, s. 129. BerRevElLärov. 1832, s. 59. Läroverket omfattar: 1) tre förberedande klasser, 2) sju elementarklasser och 3) fortsättningsklasser. AB 1894, nr 8, s. 1 (i fråga om Östermalms Högre läroanstalt för flickor). En förberedande kurs. Östergren (1923). — särsk.
β') (förr) mil. i uttr. förberedande korpralskola, benämning på regementsvis anordnad utbildning för inträde i korpralskola. Kôersner PolHlex. 327 (1883). TLev. 1899, nr 52, s. 1.
b) (i religiöst spr., numera mindre br.) göra (ngn) skickad (att möta ngt), bereda (se d. o. 7 c). De dagar, som möta oss, begära ett förberedt hjertas mod. Lehnberg Pred. 2: 66 (c. 1800). Wallin 2Pred. 2: 91 (c. 1830).
6) bereda (ngn l. sig) på ngt kommande.
a) tr.: (i förväg) underrätta (ngn) om ngt kommande, bereda (ngn) på ngt; i sht i fråga om ngt oväntat, särsk. ngt obehagligt; i allm. med prep. på, förr äv. till. Förbered honom försiktigt! Det är altid godt, att Talaren med de svagare bevisen förbereder sin Åhörare till de starkare. Ödmann AnvPred. 15 (1807). Till Hedborn har jag redan sändt ett bref, som skall förbereda honom på hans befrielse. Atterbom (1811) i BrefNSkolH 301. Lönnberg Cas. 77 (1882). Hedenstierna FruW 156 (1890).
b) refl., med prep. på: bereda sig på (ngt), vänta sig (ngt); äv. i p. pf.: beredd (på ngt). Jag .. (hade) år och dag varit förberedd därpå (dvs. på greve Wetterstedts död). CGvBrinkman (1837) hos Wrangel BrinkmTegn. 300. Han hade förberedt sig på ett sorgligt, upprörande skådespel. Rydberg Ath. 339 (1859). Förbereda sig på det värsta. Östergren (1923). Han var längesedan förberedd på vad som komma skulle. Dens.
Ssgr: A: (3 f) FÖRBEREDANDE-VIS, adv. (†) förberedelsevis; jfr FÖRBEREDNINGS-VIS. (Eng.) Previously, .. (sv.) förutgående, förberedande vis. Serenius Uu 1 b (1734).
B: (5 a) FÖRBEREDNINGS-KLASS. (numera knappast br.) förberedande klass; jfr FÖRBEREDA 5 a γ. Broocman Mag. II. 1: 61 (1811). Frey 1844, s. 355. —
(1) -MASKIN. tekn. maskin för bearbetning av ull, bomull, lin, hampa o. d. före vävningen. TT 1871, s. 322. Därs. 1898, Allm. s. 177. —
(5 a) -SKOLA, r. l. f. (numera knappast br.) jfr -KLASS. Schelling FörelAcadStud. 61 (1812). Berndtson (1880). —
Avledn.: FÖRBEREDARE, m.||ig. person som förbereder (ngn l. ngt). särsk. (föga br.) till 3. Schenberg (1739). Moses är förberedaren till Kristi verk. Wikner Pred. 455 (1881). särsk. (†) närmande sig bet.: förelöpare, föregångare. En .. förberedare neml. Johannes Döparen .. (skulle) komma .. at bereda .. wägen (för Kristus), och boda Hans ankomst. Swedberg SabbRo 195 (1690, 1710). —
FÖRBEREDELSE, r. l. f. (m. Sahlstedt, ÖoL (1852)). [jfr d. forberedelse. Jfr FÖREBEREDELSE] handlingen att förbereda. (Sv.) förberedelse, (lat.) præparatio. IndSvec. (1641). särsk.
1) till 3: förberedande arbete, tillrustning, anstalt (se d. o. 1); äv. mer l. mindre konkret. Göra förberedelser till en fest. Nordberg C12 1: 327 (1740). Jag .. (deltog) i några förberedelser till riksdagsmannavalet. De Geer Minn. 2: 136 (1892). jfr KRIGS-FÖRBEREDELSE.
2) (numera mindre br.) till 3 f; särsk. konkret(are). Dalin Arg. 2: 119 (1734, 1754). Kristendomen och dess närmaste förberedelse judendomen. Fehr Und. 1 (1894). särsk. (†) om inledning i en skrift l. i ett föredrag o. d.; äv. om företal i en bok. Secr. Wildes förberedelse til Anmerkningarne öfver Puffendorfs Inledning till Svenska Historien. Benzelstierna Cens. 40 (1738). (Sv.) Förberedelse .. (t.) Vorrede eines Buchs. Dähnert (1784). Wallin 2Pred. 2: 151 (1822). Berndtson (1880).
3) till 5.
a) till 5 a. särsk.
α) till 5 a α. SthmGymnPr. 1880, s. XXXIII (1779). (Carlson) yrkar .. en särskild .. förberedelse för blifvande lärare vid dertill inrättade bildningsanstalter. Rundgren i 3SAH 2: 48 (1887).
β) till 5 a β. Nordforss (1805). Broocman TyUnd. 2: 111 (1808). Tala utan förberedelse. Schulthess (1885).
b) (numera mindre br.) till 5 b. Kyrkol. 2: 2 (1686). En christlig förberedelse till döden. Ekelund 1FädH II. 1: 92 (1830).
4) till 6. K. meddelade .., efter lämpliga förberedelser, Beskow underrättelsen, att dennes fader aflidit. Wirsén i 3SAH 11: 161 (1896). Utan förberedelse uppsäga ngn från hans plats. Östergren (1923).
Ssgr: A: förberedelse-anstalt. till FÖRBEREDELSE 3 a α. Bör elementar-läroverket vara en förberedelse-anstalt för universitetet? BerASvLärM 1849, s. XXI. förberedelse-dag. (-beredelse- 1799. -beredelses- 1760) (†) till FÖRBEREDELSE 1. (Långfredagen) kallades i början en förberedelses dag .. til .. Påska-Högtiden. Bælter Cerem. 251 (1760). Ödmann StrFörs. 1: 87 (1799). förberedelse-klass. (föga br.) till FÖRBEREDELSE 3 a α: förberedande klass. LärovKomBet. 1884—85, 2: Bil. B, s. 15. FFS 1892, nr 24, s. 1. förberedelse-vis, adv. till FÖRBEREDELSE 1, 2: ss. förberedelse l. inledning. Calonius Suppl. 101 (1812). Lindfors (1815). Stundom höres statsrådet förberedelsevis. 2NF 2: 1407 (1904). B: förberedelses-dag, se A. —
FÖRBEREDSEL, sbst. (-redsl) (†) till 3 f, = FÖRBEREDELSE 2 slutet. Förberedsl och grunden til then Archimediske Profs vthräkning. Stiernhielm Arch. H 2 b (1644).
Spoiler title
Spoiler content