SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖR- ssgr (forts.):
FÖR-BILD3~2. [efter t. vorbild. Jfr FÖRE-BILD]
1) (numera knappast br.) till I 2 e: exempel, mönster, förebild. Stiernhielm Lycks. 1 (1650, 1668). Jag till förbild tagit / Lifthraser och lifnärt / Mig med morgondagg. ESjöberg 197 (1820). PT 1892, nr 22 A, s. 3.
2) (†) till I 2: vad som förebådar l. ger en försmak av l. föreställning om (ngt senare); symbol, sinnebild. Idagh är fullbordat hwad Gudh i förtijden hafwer vthlofwat, och hwad han i Gambla Testamentet medh många Förbilder affmålat hafwer. JMatthiæ 1: 93 (1658). Fälten stodo herrligt prydda, / En förbild af de sällas prakt. Bellman SkrNS 1: 235 (1760). —
-BILDA3~20, v.1, -ning. (-bill- 1703) [efter t. vorbilden. Jfr FÖRE-BILDA]
1) (†) till I 3: (åskådligt) framställa. I Thenna första Boken wil Authoren förbilda och lära, Först, at (osv.). Fosz 1 (1621).
2) (†) till I 3: föreställa sig; inbilla sig. (I dödsstunden söker lappen icke tröst hos någon) Afgudh, som fuller af mongen kan wara förbildat. JTornæus (1672) i Landsm. XVII. 3: 46. Den förbillade nödwändigheten, som war giord om (själa-)Mäszan, så at den som intet fick eller åthnöt den, om desz siäls efter döden wälstånd, wore intet så säker. Dijkman AntEccl. 280 (1703).
3) (numera mindre br.) till I 2: bibringa l. meddela (ngn) förkunskaper l. den första utbildningen (på ngt visst område); nästan bl. ss. vbalsbst. -ning, särsk. i konkretare anv.: förutbildning, förstudier, förkunskaper. Dem som lemna Universitetet med en så ofullständig förbildning för den nya speculativa dogmatiken. SKN 1842, s. 114. Äfven i Preussen har man .. organiserat förbildningen för arkivtjänsten. 2NF 1: 1498 (1904). —
-BILDA040 (jfr anm. sp. 2313), v.2 -ning. [efter t. verbilden]
1) (numera knappast br.) till II 1 a δ: ombilda (till ngt fulare l. sämre); deformera; äv. refl. Fölieslaghe .., sedan förbildadt till det innehållslösa följeslagare. Rydqvist SSL 2: 178 (1857). (Den sinnessjuke uppgav) att hans käkar höllo på att utbilda eller förbilda sig till — svintryne. Laurén Minn. 281 (1877). Östergren (1923; angivet ss. ”sälls., skr.”). särsk. ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv.: ombildning; deformation, missbildning. En .. förbildning af ett latinskt namn ha vi i Lille kong Valle, af Lilium convallarium. Dybeck Runa 1850, s. 5. Berndtson (1880).
2) (numera föga br.) till II 1 a γ: överkultivera; förslappa l. förvekliga (ngn l. ngt) gm överkultur. Tegnér (WB) 2: 287 (1812). Att såsom barbari betrakta mycket, som hos mindre förbildade folk är natur. Andersson GrDram. 13 (1890, 1910). särsk. ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv. Bremer Pres. 301 (1834). Det sjukligt utvecklade tanke- och känslolif, som utgör förbildningens kännemärke. Quennerstedt KampTillv. 1 (1898). —
-BILLA, se -BILDA, v.1 —
(II 3) -BILLIGA0400 (jfr anm. sp. 2313). [efter t. verbilligen] (i skriftspr.) göra (ngt) billigare; jfr BILLIG-GÖRA. TT 1895, K. s. 54. Fyrbelysningen .. (har) genom AGA-ljusets framträdande kunnat förbättras och förbilligas. 2NF 34: Suppl. 77 (1922).
Spoiler title
Spoiler content