FÖRBLAD fö3r~bla2d l. fœ3r~, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr d. forblad, t. vorblatt; till FÖR- I 1 c]
bot.
1) på floralt skott sittande, från mellanbladen avvikande (reducerat l. på olika sätt omvandlat) blad; jfr HÅLK, HÖGBLAD, HÖLSTER. BotN 1879, s. 17.Lindman LbBot. 41(1904). — särsk. om det inre (övre) av de två fjäll som omsluta blomman hos gräsen, inre blomfjäll. Neuman o. Ahlfvengren Fl. 720(1901).
2) om nedersta bladet på ett vegetativt skott, vanl. placerat mellan detta o. huvudstammen (huvudskottet). ActaHortiBerg. III. 1 A: 10(1897).
