publicerad: 1927
FÖRBUNDNIS l. FORBUNDNISSE, n.?; pl. =.
Ordformer
(-nis GR 9: 24 (1534). -nus (-sz) GR 11: 361 (1537), 26: 249 (1556), Tegel G1 2: 251 (1622). — -nusse GR 27: 210 (1557; möjl. pl.-form))
Etymologi
[liksom ä. d. forbundnis (-bynd-) av mnt. verbuntenisse l. mht. verbuntnisse, -nus (t. verbündnis); till verbinden (se FÖRBINDA)]
(†) förbund. Att aldrig någne aff them (dvs. de tre nordiska rikena) må eller skole giffua sig .. vdj någne forbundnis eller confederatz mett the Lubsker. GR 9: 24 (1534; jfr anm.). Därs. 17: 615 (1545). Anm. I originalet till avskriften i GR 9: 24, tryckt i SvT 4: 153, står forbintnis [t. verbindnis].
Ssg: FÖRBUNDNIS-SKRIFT. (-bundnäs-) [jfr FÖRBUND 4 d] (†) skriftligt fördrag, traktat. Effter the gambla fridzbreff .. och äffter tänne förbundnäs scrifft. SvT 4: 307 (1557).
Spoiler title
Spoiler content