publicerad: 1927
FÖRE fö3re2 l. fœ3-, prep., adv. o. konj.
Ordformer
(före Joh. 1: 15 (NT 1526) osv.; föhre RARP 1: 135 (1630), Grubb 473 (1665); förre GR 4: 252 (1527), OxBr. 8: 228 (1654), Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 2: 19 (1703). fore GR 1: 4 (1521), OPetri Tb. 13 (1524), Svart Gensv. G 7 b (1558: ther fore), LPetri Oec. 58 (1559: see sigh .. fore), Stiernhielm VgL 101 (1663; tryckfel?); forra BtFinlH 4: 271 (1564))
Etymologi
[fsv. före, fyri, for(r)e, motsv. nor. fyre, d. før, fore, isl. fyri(r), t. für, fsax. o. fht. furi; den omljudda formen är bildad till for (se FÖR, prep. m. m.) med samma (komparativa) ändelse som ingår i UNDER, l. har möjl. uppkommit gm analogi efter dylika komparativer; fore har fått sin vokal från for, såvida l. i den mån formen ej är självständig o. motsvarar got. faúra, fsax. o. fht. fora; se för övr. FÖR, prep. osv.]
Anm. I den ä. nysv. hade före en mycket vidsträcktare anv. än nu o. synes överhuvud hava brukats omväxlande med för i de flesta fall (om ej alla) där det senare är det enda av det moderna språkbruket medgivna. Särskilt framträder i många skrifter en utpräglad tendens att använda den tvåstaviga formen, då ordet står efter, men för, då det står framför det ord l. uttr. som det bestämmer, en tendens som i det närmaste genomförts i Bib. 1541 (som därför också alltid har therföre, huarföre) o. som för övrigt lämnat spår efter sig långt in på 1800-talet.
I. prep.
1) (numera mindre br.) framför; jfr FÖR, prep. osv. I 1. Läggiandes brödhet .. honom fore. OPetri 1Post. 17 a (1528). Före, bakom och vid sidan af honom slogo .. lågor upp ur jorden. Lysander Äfv. 92 (1872). Vinkeln, som excenterskifvan står före vefven, är på normalsliden 90°. Frykholm Ångm. 216 (1881). — särsk.
a) (†) motsv. FÖR, prep. osv. I 1 a. Säyer hans läriungar .., at han går fram fore jdher vthi Galileam. OPetri 1Post. 1 a (1528).
b) (†) motsv. FÖR, prep. osv. I 1 d. Wij gåå icke fram före noghon hardan och strängan domare. OPetri MenFall G 1 b (1526). Att de måtte hafva något att kyssa och korsa sig före. Eneman Resa 2: 172 (1712).
c) (†) motsv. FÖR, prep. osv. I 1 e. Gustaf II Adolf 300 (1627). Vij stå förre Toren. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 2: 19 (1703).
d) (†) motsv. FÖR, prep. osv. I 1 f. Iagh förtoogh (havet) .. thes flodh medh minom dam, och satte thy boom och dörar före. Job 38: 10 (Bib. 1541).
e) (†) motsv. FÖR, prep. osv. I 1 g. Förstånd och kunskaper öpnades de inre rummen före. Höpken 1: 262 (1771).
f) (†) motsv. FÖR, prep. osv. I 1 k. Läriungana .. wiste sich icke annat än dödhen fore. OPetri 1Post. 31 a (1528). — särsk. i fråga om ett förnekande som bekräftas med ed; jfr FÖR, prep. osv. I 1 k η. Han frågade Gudmund .. om han leker medh gräbborne? han swahrade dhet är intet att swärja före. VDAkt. 1695, nr 1333.
2) i fråga om en fortskridande rörelse: framför, i spetsen l. täten för; äv. i uttr. som driva (ngn) före sig o. d.; jfr FÖR, prep. osv. I 2. Han red före högra flygeln. Tegnér (WB) 2: 385 (1810). Lars Olsson dref fienden före sig. Fryxell Ber. 3: 27 (1828).
3) (†) = FÖR, prep. osv. I 6. VDAkt. 1723, nr 368. En omild och vrångsint Domare är intet godt råka före. Strålenhielm Ymp. b 1 a (1751). De .. stormar, hvar och en varit ute före. Gosselman SNAmer. 1: 149 (1833).
4) (†) = FÖR, prep. osv. I 7. Sveverne voro de endaste, som de sviktade före. Dalin Hist. 1: 69 (1747).
5) (†) = FÖR, prep. osv. I 8. ChristOrdn. G 3 b (1602). Achta eder före at höra Calypsos släta och smickrande ord. Ehrenadler Tel. 13 (1723). Den mannen måste man vakta sig före. Dalin Arg. 2: 119 (1734, 1754).
6) (†) = FÖR, prep. osv. I 9. OPetri 1Post. 12 a (1528). Guds wrede är man fögo rädd före. Spegel Pass. 278 (c. 1680). Jag fruchtar före att Homerus är bedragen. Rudbeck Atl. 4: 159 (1702).
7) (†) = FÖR, prep. osv. I 11. Om vj kunne friie .. mester K(nut) före eth vppenbare forræderij. GR 3: 221 (1526).
8) (†) = FÖR, prep. osv. I 12. The menniskior som .. icke kunna besinna euangelium, them skal man predika laghen före. OPetri 1Post. 42 a (1528). Han har .. en Mamselle hos sig, som han talar om allting före. CIHallman 94 (1777).
9) (†) = FÖR, prep. osv. I 14. Svart G1 39 (1561). Then Parten som han wore Höfwidzman före, skulle vthan twifwel behålla Segeren. Schroderus Liv. 189 (1626).
10) i fråga om företräde, överlägsenhet o. d.: framför, framom, över; äv.: mera än; jfr FÖR, prep. osv. I 16. Hennes styfdöttrar såge, att hon hölt mig så mycke kär före alla di andra barnen. Horn Lefv. 43 (c. 1657). Hector tillhör ett folk som var vida före Grekerna i bildning. Tegnér (WB) 2: 269 (1812). Om ni står, märker han genast att ni .. hvad vidden anbelangar är ett par famnar före henne. Backman Reuter Lifv. 1: 213 (1870). Profanbyggnadskonsten går afgjordt före den kyrkliga (under ungrenässansen). Hahr ArkitH 329 (1902). Visserligen är hon till åren något före dig. Fahlcrantz Kyrkoh. 36 (1907).
11) styrande ord som angiver tid(punkt) som inträdde l. skall inträda l. ngt som inträffade l. kommer att äga rum senare än det (den tid, handling l. tilldragelse o. d.) varom frågan rör sig; likvärdigt med innan inledande en temporal bisats; ofta (vard.) i uttr. före mig osv., innan jag blev l. var till, äv.: innan jag var med (tog del i händelsernas utveckling o. d.); jfr FÖR, prep. osv. I 17. Han levde före min tid. Vara uppe före solen, dvs. innan solen gått upp. Före Kristus, vanl. förkortat f. Kr. (ä. f. Chr.), innan Kristus blev född. Än doch han kom effter migh, gick han likawäl före migh. Joh. 1: 15 (NT 1526). Christus .. talar .. här om noghor tekn som skee skola före hans tilkommelse. OPetri 2Post. 3 b (1530). Bådhe före, uthi och efter krighet. OxBr. 10: 176 (1615). Ej må .. någor Ledamot före valet sin röst igenom löfte bortgifva. 1SAH 1: 23 (1786). Tapprare männer / I högsätet sutit, / Kong, före dig. Geijer I. 3: 199 (1811). Före medlet af Maj kan jag .. ej vara i Stockholm. Tegnér (WB) 4: 428 (1824). Man borde före natten hinna härberget Talavid. Rydberg Vap. 5 (1891). (Vårt modersmål) fanns här möjligtvis redan några tusen år före Kristi födelse. ANoreen hos Schück o. Lundahl Lb. 1: 7 (1901). Klockan en kvart före elva. Essén HExc. 7 (1916). — särsk. i uttr. före detta (se DENNE I 2 c δ).
12) (†) = FÖR, prep. osv. I 18 b. Förre eth år sedhan. GR 4: 252 (1527). Före ett halft Seculum tillbaka. Ödmann StrFörs. 4: IV (1822).
a) motsv. FÖR, prep. osv. I 20 b. Jag vill hoppas att mina hestar ära solda eller att man dem kan före vangshästar förbyta. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 125 (1697).
b) motsv. FÖR, prep. osv. I 20 c. Thet är före slige Summor endels en ringe pant. GR 11: 140 (1536). De hus i Italien, dem man betalar pengar före at få bese. Wrangel TessPal. 22 (i handl. fr. 1772).
c) motsv. FÖR, prep. osv. I 20 d. För then summa thet är pantsat fore. GR 1: 4 (1521). Säljaren begär .. gjerna något mer, än han verkeligen kan sälja före. Thunberg Resa 3: 53 (1791).
a) motsv. FÖR, prep. osv. I 21 f. (Världen) weet huad hon skal halla mich före. OPetri 1Post. 6 a (1528). Huilckit oss forhoppes hans K(ärligh)et ju ffore goth anszee viil. GR 10: 117 (1535). Then the kiände godh före at præsidera concilio, honom sågo och the än (fel för an) före att vara godh till erchebiscop. RA 3: 36 (1593). Doch hålla några det före ett Latinsk ord. Rudbeck Atl. 1: 29 (1679).
15) (†) = FÖR, prep. osv. I 22 a. Ett .. hiertha .. som .. blöör att sij hwadh före abüser emot wårth interesse giörs. HB 3: 125 (1687).
16) (†) = FÖR, prep. osv. I 23. (Kristus) wart räknat en syndare före oss. OPetri MenFall C 8 b (1526). Then brot man banlyses fore. Stiernhielm VgL 101 (1663). Det (dvs. bytet) förtjente inte, att gå många steg före. Gumælius Bonde 60 (1828). — särsk.
a) motsv. FÖR, prep. osv. I 23 g α. Hiärne Orth. 35 (1717). Mycket blir nog öfrigt ändå, som vi få tacka hvarann hjertligt före. Almqvist Går an 92 (1839).
b) motsv. FÖR, prep. osv. I 23 g β. 2RARP 5: 16 (1727). Desse tokige Titlarne, som alla le åt och skämas före? Dalin Arg. 1: 98 (1733, 1754). Leopold 5: 122 (c. 1820).
c) motsv. FÖR, prep. osv. I 23 g γ. Thet man skyllte honom före, war scriffuit offuer hans hoffuudh. Mark. 15: 26 (Bib. 1541). Gustaf (Adolf) .. torde kunna misstänkas före at hafva ibland offrat något åt sin ärelystnad. Höpken 1: 248 (1771).
d) motsv. FÖR, prep. osv. I 23 g δ. (Kvinnorna) hafva .. et allment beröm före, at vara dygdiga, kyska. Tuneld Geogr. 13 (1741).
17) (†) = FÖR, prep. osv. I 26. I hafven ondt före at tvinga Eder. Dalin Arg. 1: 17 (1732, 1754). Jag (har) ej sedt någon, som mit hjerta haft mer böjelse före. Chenon Heywood 2: 23 (1773). Han hade lätt före at arbeta. Höpken 1: 281 (1777). Almqvist AmH 1: 43 (1840).
18) (†) = FÖR, prep. osv. I 27. Wor näste som wij vilie bidhia före. OPetri MenFall H 1 b (1526). Hoffmanzs hestar och harnesk. thet wij före oss behålla wilie. GR 6: 236 (1529). I Hufvudstadens ypperst belefvade verld har man ingen at slåss före, och ingen at slåss med. Kellgren 3: 206 (1792). — särsk.
a) motsv. FÖR, prep. osv. I 27 a α. Är gudh före oss, hoo kan thå wara emoot oss? Rom. 8: 31 (NT 1526). Jag är mycket före, at ... Tessin Bref 1: 309 (1753).
b) motsv. FÖR, prep. osv. I 27 c. Iag (hade) förmodat at han icke hade någon A. b. c. Jäckne at läsa före. VDAkt. 1684, nr 39.
c) motsv. FÖR, prep. osv. I 27 d. Jag .. vill vare godh före, att hann ... OxBr. 5: 61 (1613). Jag svarar före, / Att med en man i svart kaftan / Jag får i landtlig hyddas ro / En riklig skörd af tiondelar. Nyberg 3: 158 (1842).
19) (†) = FÖR, prep. osv. I 34. GR 7: 61 (1530). En part haffue föge tijäniste giort vtan äre mest fore siig sielffue. Därs. 11: 277 (1537).
II. adv. (o. i absolut anv.).
1) i fråga om plats l. läge: framtill; på framsidan; framför ngn l. ngt; numera bl. ngn gg i förb. före och bak (jfr a, b). (Lat.) Recinium (sv.) itt sådana clädhe som är heelt baak och fore och opet på bådha sijdhor. VarR 18 (1538). Herren skal .. gadda theras fiendar tilhopa, the Syrer före, och the Philisteer effter. Jes. 9: 12 (Bib. 1541). Szå well ackther som före j skipet. GR 17: 110 (1545). Lyckan är så snart effter som föhre. Grubb 473 (1665). Man (kan) medh thet minsta Bladet (av pisangträdet) wäl betäckia heela sin Kropp, både före och baak. Kiöping Resa 91 (1667). — särsk.
a) (numera knappast br.) = FÖR, prep. osv. II 1 a. KKD 3: 94 (c. 1740). En beqväm resvagn med tre hästar före. Blanche Våln. 250 (1847).
b) (numera knappast br.) = FÖR, prep. osv. II 1 b. Bureus Suml. 34 (c. 1600). En hwijlosäng med förhängzlen före. Schroderus Comenius 574 (1639). Slef i handen, förkläd före. Tegnér (WB) 5: 176 (c. 1825; rimmande med höre). En lucka med utan-lås före. Læstadius 1Journ. 379 (1831). jfr: Han hålder henderna före och betecker liwset. Job 36: 32 (Bib. 1541).
2) i fråga om en fortskridande rörelse: främst; i spetsen l. täten o. d.; jfr FÖR, prep. osv. II 2. Barnet före och Lill-Anders efter, bar det nu i väg till den aflägsna gränden. Lysander Äfv. 124 (1872). Trots han närmade sig femtiotalet, hoppade han alltid från bryggan med hufvudet före. Ödman UngdM 2: 243 (1881). En långskankspojk, klädd i kortbensbyx, / hoppar före med flaskan i hand. Fröding Guit. 51 (1891). Kvarnvingen slungade i väg sin passagerare ett långt stycke, tills han hamnade med händerna före i en stenbacke nedanför. LfF 1910, s. 301. — jfr: Bådhe lupo the till lika, och then andre läriungen lop före snarane än Petrus. Joh. 20: 4 (NT 1526).
3) till uttryckande av företräde l. överlägsenhet o. d.; motsv. I 9. Egen nytta, gåår altidh vthi Rådslagh, och andra saker före. Balck Es. 191 (1603). Dhe gambla gå före. Grubb 242 (1665). Hon lika mycket före är i bildning / Som hon i börd är efter. Hagberg Shaksp. 8: 362 (1849).
4) i fråga om tid: förut, förr, (redan) tidigare; i förväg, i förhand; numera nästan bl. i sådana uttr. som dagen, natten o. d. före, dagen förut osv., vara l. komma före, vara förr framme (särsk. vid en tävlan) l. längre hunnen o. d., resp. komma förr fram o. d., gå, springa o. d. före, gå i förväg osv. (jfr äv. a); jfr FÖR, prep. osv. II 4. Som före sagdt är. OPetri Ors. A 3 b (1531). Fiendernne vore före öffver grentzenn .. ähnn konung Erich .. kom igenom Östergötlanndh. HH 20: 200 (c. 1585). Att landet populeres motte, der före voro björner och varger. RP 6: 54 (1636). Församblingen vthi kyrckan war något före medh Sången ... Och Hr Joen inne i Sacristijgan något effter. VDAkt. 1686, nr 112. (Smultron m. m.) för goda ord och pengar / Fås från stan, där allting före är. Lindfors Sägn. 101 (1890, 1898). En extra prestaf .. skulle resa före och ställa allt i ordning. Wieselgren GDag. 57 (1900). Dagen före. Sjöstedt Västafr. 463 (1904). — särsk.
a) (fullt br.) i ordspr. o. d. (motsatt ett följande efter). Bethre wara fore war, en Epter snar. GR 3: 182 (1526). Doch ähr better före ähn effter vijs haffua varett. OxBr. 3: 53 (1623). Bättre ett Ord före, än tije effter. Grubb 70 (1665). Bättre söria före, än effter. Dens. 76. Dhen som wore före wijs, så fare (fel för fore) man aldrig illa. Fernander Theatr. 397 (1695). Han före far, han före mal. Hembygden 1913, s. 92.
b) (†) övergående i bet.: förr, snarare. Före will iagh wåga både liff och blodh. Holof. 12 (c. 1580).
III. (vard., föga br.) konj.: förrän, innan; jfr FÖR, prep. osv.. III 1. Kortt före han dödde. RP 6: 25 (1636). Om aftonen litet före sohlen gick neder. Linné Skr. 5: 81 (1732). Långt före jag lärde känna Dig. Bremer Brev 1: 218 (1833). Omedelbart före tåget skulle passera. VL 1896, nr 71, s. 2. Marcus GeijerL 54 (1909).
Spoiler title
Spoiler content