FÖREGÅNG fö3re~goŋ2 l. fœ3-, sbst.1, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[till FÖRE- I 7. — Jfr FÖR-GÅNG, sbst.1]
(förr) i fråga om skoldjäknars sockengång; motsatt: eftergång. Då Socknen var fördelad på två djeknar, tog den ene föregången och den andre eftergången. Ödmann Hågk. 66(c. 1805; uppl. 1918; i fråga om förh. på 1700-t.).
